Gerhard Buhrmann, von

Född:1653-06-07 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1701-09-03 – Malmö stad, Skåne län

Fortifikationsofficer


Band 06 (1926), sida 764.

Meriter

Gerhard von Buhrmann, f. 7 juni 1653 i Stockholm, d. 3 sept. 1701 i Malmö. Son till underlagmannen i Västergötland Henrik Burman. Reste till Tyskland 1672; sergeant i lüneburgsk tjänst s. å.; fänrik »under holländska folket» 1673; löjtnant vid greve von Trautmansdorffs dragonregemente i kejserlig tjänst 1674; återvände till Sverige 1675; löjtnant vid fortifikationsfältstaten 8 okt. s. å. (erhöll munderingspengar 16 okt. s. å.); kapten vid fortifikationen 12 sept. 1677; tf. ingenjör i Malmö 7 nov. 1684; tf. generalkvarter-mästarlöjtnant i Skåne och Halland 24 mars 1685; generalkvarter-mästarlöjtnant därstädes 10 aug. 1690; adlad 4 maj 1691; erhöll permission för utrikes resa 7 jan. 1693; bevistade pfalziska kriget; återkom till Sverige okt. 1694; överstelöjtnant 19 juli 1695.

Gift. men hustruns namn är okänt.

Biografi

Under sin första vistelse utrikes deltog B. i det hjältemodiga försvaret av Groningen 1673 samt i slaget vid Sennef och belägringen av Oudenarde 1674, överallt ådagaläggande mandom och plikttrohet. Efter sin utnämning till löjtnant vid fortifikations-fältstaten åtföljde han Karl XI till Vänersborg samt utarbetade därefter till dennes stora belåtenhet »en stor och tydelig karta över hela strömmen och passet Kvistrums bro i Bohus län, med profiler över alla därhos liggande bergens höjder och branter». Från 1676 till 1680 tjänstgjorde B. vid armén. Han bevistade slagen vid Halmstad, Lund och Landskrona samt belägringarna av Kristianstad och Hälsingborg, »vid vilka ockasioner han utav sig själv alltid tro- och vaksamhet förspörja lät». I dec. 1676 hade han lett mineringsarbetena vid Hälsingborgs slott, och 1677 utarbetade han en »plan de battaille» över Landskronaslaget. Efter krigets slut kvarstannade B. i Skåne, där han under 1680 »avtog, ritade och samlade» byggnader, säterier och herrgårdar, vilka ritningar 1756 utgåvos av adjutanten vid fortifikationen Abr. Fischer. Följande år reste B. på sedermera av konungen konfirmerat uppdrag av Erik Dahlbergh till Jämtland och Värmland för att »av landet förfärdiga en korrekt karta» samt utse en »bekväm och belägelig ort» för. en fästning i Jämtland, varjämte han i Värmland skulle besiktiga Eda skans. 1682 befalldes han att över hela provinsen Skåne göra en noggrann karta, å vilken skulle inritas »alla uti sista kriget gjorde marscher och stånd, både av vår och den danske armeen, och det ifrån dess första descente, intill ändan av bemälte krig, jämte alla på föresagde tid förelupne batailler, belägringar och förskansningar, med vad mera, som till själva situationen och landet kommer i skog och mark, vägar och stigar, råmärken och skilnader, både på härader och socknar, så väl som själve säterierne...». Denna stora karta, som blev färdig 1684, fann konungen till sitt »särdeles nöje och behag avfattad». I sammandrag är den meddelad som bilaga till A. Stilles uppsats »Fälttåget i Skåne 1676—1679» (Hist. tidskr., 1901). Samtidigt med nyssnämnda Skånekarta hade B. även utfört en karta i två blad över skånska kusten från Båstad till Sölvesborg i Blekinge. Å kartorna, som förvaras i krigsarkivet, äro säterierna »i perspektiv lagde och med deras rätta färgor ögonskenligen avsatte, tillika med hela sjökanten, som ved alla hambnarne väl avspeglat och tecknat är, jämte de danskes disposition av skepp och manskap vid descenten på Skåne och de märklige oss emellan och konungen i Dannemarck förelupne slaktningar, varuti man alla trupper och själve generalspersonerne, som dem anfört, hava klarligen utsatte, med vad mera, som själva kartan... vid handen giver». Några år senare utförde B. ännu en karta över Skåne, som jämväl finnes i krigsarkivet.

Sedan B. förordnats att förrätta först ingenjörs- och sedan generalkvartermästarlöjtnantsbefattningen i Skåne, ledde han det pågående fästningsarbetet i Malmö till så stor belåtenhet för generalguvernören greve Rutger von Ascheberg, att denne upprepade gånger sökte få honom befordrad. Men först då B. 1690 uppgjort, förslag till Ystads hamns befästande och konungen vid besök i Malmö själv övertygat sig om att B. »troligen och väl» lett fästningsarbetena, fick han generalkvartermästarlöjtnants fullmakt, samt upphöjdes året därpå till lön för »oförtruten flit, tro- och snällhet» i adligt stånd. 1692 uppgjorde B. förslag till istånd-sättande av Halmstads fästning och till mindre utanverk på stadens-norra och södra sidor; samma år biträdde han med indelningsverkets ordnande och 1694 uppgjorde han förslag till reparation av »tornet» (Kärnan) i Hälsingborg.

Med det för den tiden osedvanligt stora stipendiet av 1,000 dir smt reste B. i början av år 1693 utomlands för att deltaga i pågående kampanjer i Brabant och Flandern. Med de allierades armé-deltog han i slaget vid Neerwinden och bevistade därpå på franska sidan belägringen och intagandet av Charleroi, varefter han begav sig till Paris, där han sedan stannade över vintern. Under 1694 års-fälttåg följde han franska armén till 16 sept., då han vände tillbaka till de allierade. Efter att ha varit med om intagandet av Huy, överreste han därpå till Sverige. Den 8 okt. 1694 inträffade han i. Stockholm, där han inlämnade en relation över de bevistade fälttågen m. m., samt for sedan ned till sin post i Malmö. Här förfärdigade han nu på lediga stunder en till nyårsgåva åt kronprinsen avsedd modell i papp till »en fästning på tolv polygoner enligt sex. store mästares manerer». B. lade sedermera sista handen vid de påbegynta fortifikationsarbetena i Malmö. En av honom utarbetad »Pertinent planta uthaf Mallmöö festningh» är dagtecknad 18 juli. 1698.

När kriget med Danmark utbröt, var det först meningen, att B., skulle deltaga i »descenten» på Själland, men han fick sedan kontraorder och reste först något senare över till svenska lägret. Den 7 aug. rekognoscerade han hela stranden från Humlebsek till Rung-sted och ombesörjde därefter tillverkandet av belägringsmateriel m. m. för det tillämnade anfallet på Köpenhamn samt uppgjorde en »Situations charta öfwer swänske lägret wid Runsta på Zeland». Efter fredsslutet återvände B. till Malmö, där han året därpå avled endast fyrtioåtta år gammal.

I flera avseenden mycket begåvad, var B. särskilt framstående som fortifikationsofficer, kartograf och tecknare. Han var också medveten om sina förtjänster. Då generalkvartermästare Stuart till samtliga fortifikationsofficerare kringsände ett cirkulär med frågor i fortifikationsvetenskapen, fann han det nog att svara med en hänvisning till sin verksamhet som fästningsbyggare och fältfortifikationsofficer samt till sina desseiner, relationer och kartor, och därmed lät Stuart, som väl kände B: s förmåga och duglighet, sig utan vidare nöja. I Malmö blev han snart en mycket betrodd man. När staden 24 nov. 1697 firade Karl XI: s begravningsakt, anordnade han på uppdrag ett imponerande »castrum doloris» i Petri-kyrkans kor, och när Karl XII: s smörjelsefest senare skulle begås, var det återigen B., som uppgjorde nödiga förslag och ritningar samt ombesörjde alla festarrangemangen. Bl. a. upptändes stora »glädjeeldar» och anordnades illumination i staden. Enligt B: s berättelse presenterade sig en å kungshuset anbragt transparang »med en sådan obeskrivlig och oförliknelig glans och sken av alla slags juvelers och pärlors färger», att densamma »varit värdig av kungar och förstår åskådas». I kungs- och guvernörshusens fönster voro upphängda några hundra lampor »av det finaste slaget, på ett obekant sätt gjorde, så att uti dem alle couleurer genom vatten, olja och dachten (= vekar) efter alla slags figurer presenteras kunde». Den förnämsta glädjeelden skulle tändas på en av B. å Kirsebergs backe uppförd nittiosex alnar hög kägelformig ställning, men denna blåste omkull strax före festdagen, varför B. i all hast på lämpliga platser anordnade ett par andra eldar, på det att den beräknade stora effekten icke minst på andra sidan sundet ej skulle utebli. Man hade nämligen ingalunda förbisett, att »ingen fästning eller ort uti hela Sverige är som Malmö belägen, att en fröjdeeld kan anordnas så, att densamma kan synas till ett kongligt residens uti ett annat konungarike, som Köpenhambn, vartill denna skånska nationen för detta varit mycket inklinerad, alltså kan denna nationen på intet synligare sätt för Seland visa sig nu helt annorlunda vara sinnad, än som genom en så stor fröjdeeld uppå vår allernådigste konungs smörjelsefest, att den icke allenast över hela slätten i Skåne, utan ock längs hela strandsidan av Seland tydligen ses kan». Redan 2 mars hade B. till Köpenhamn översänt en konduktör med kopior av ritningarna och en berättelse, som skulle tillställas svenske envoyén A. Leijonklou, på det att denne skulle kunna från Rundetaarn »med goda vänner i Köpenhamn detta alltsammans remarkera». Enligt konduktörens vid återkomsten till Malmö avgivna rapport hade eldarna synts »över måttan klart och tjänligen».

Författare

L. W:SON MUNTHE.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor: Riksregistr., personalstater, militaria: fortifikationen, Dahlberghska saml biographica samt B:s sköldebrev, allt i RA; 'Fäldtstatens och armeens book i Skåne pro anno 1677' samt kartor m. m., krigsarkivet; handlingar och ritningar i fortifikationsarkivet; handlingar i Malmö stadsarkiv; Ludv. Hochmuths dagbok (hdskr.), KB. — A. U. Isberg i:r, Bilder från det gamla Malmö (1898); L. W:son Munthe, Kongl. fortifikationens historia,

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gerhard Buhrmann, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17140, Svenskt biografiskt lexikon (art av L. W:SON MUNTHE.), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17140
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gerhard Buhrmann, von, urn:sbl:17140, Svenskt biografiskt lexikon (art av L. W:SON MUNTHE.), hämtad 2024-04-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se