Olof Bure

Född:1578-09-02 – Säbrå församling, Västernorrlands län
Död:1655-12-13 – Finland (i Åbo)

Läkare, Borgmästare, Vice hovrättspresident, Livmedikus


Band 06 (1926), sida 714.

Meriter

4. Olof Bure (Olaus Bureus), de bägge föregåendes broder, f. 2 sept. 1578 i Säbrå, d. 13 dec. 1655 i Åbo. Bedrev studier, framför allt medicinska, först i hemlandet, där han — såsom Olaus Engelberti Angerm. — 15 maj 1601 inskrevs »in class. geometricam» vid Uppsala universitet; begav sig sedermera på resor och fortsatte studierna vid utländska universitet och sjukhus; disp. i Basel 3 juli 1611 (Positionum medicarum septense septem de iliaco affectu cogno-scendo et curando); med. doktor därstädes s. å. Livmedikus hos hertig Johan av Östergötland 1612 och hos konung Gustav II Adolf 1618; erhöll 7 febr. 1620 uppdrag att utarbeta stadsplaner till städer i Norrland och Finland; (över-)borgmästare i Stockholm 12 juni 1621 —1633; adlad 24 juni 1621; tillsyningsman på tullen i Stockholm juni 1622—maj 1626; ordförande i Stockholms råds första deputation (för vissa drätselärenden) 1627—28; nämnes i protokollen vid riksdagarna 1627, 1631 (ledamot av hemliga utskottet), 1632, 1634, 1636, 1640, 1642, 1644, 1645 och 1647; en av inspektörerna över förmyndarna i Stockholm 9 maj 1631; erhöll 12 juli s. å. i uppdrag att i Västergötland efterspana för riket farliga aktstycken; v. president i Åbo hovrätt 22 okt. 1633 (tillträdde 19 nov. s. å.) —15 aug. 1640. .Gift 8 dec. 1612 i Stockholm med Elisabet Bagge af Boo, d. i dec. 1661, dotter till ståthållaren Jakob Bagge af Boo.

Biografi

B. förskaffade sig i utlandet grundliga kunskaper i medicin och matematik. Hans nedan förtecknade skrifter från denna tid utgöra ett ej oväsentligt tillskott till den magra litteratur på dessa områden, som . vid 1600-talets början författades av svenska lärde. Hemkommen till fosterlandet blev han 1612, efter i Linköping underskriven edlig förpliktelse, antagen till livmedikus hos den till hälsan bräcklige hertig Johan av Östergötland. Snart nog, 1613, var väl på tal, att B. skulle erhålla professuren i medicin och fysik vid Uppsala universitet, men därav blev emellertid intet. I hertig Johans tjänst kvarstannade han till dennes död 1618. Att hertigen uppskattade sin livmedikus, därom vittnar en rad brev (10 juni 1614, 8 dec. 1615 och 8 maj 1616; bekräftade 17 juli 1621, 29 aug. 1635 och; 23 jan. 1647), tack vare vilka B. i form av gåva, köp eller byte förvärvade en ganska ansenlig godskomplex i Östergötland, tillsammans 15 1/4. mantal i Skönberga och östra Ryds socknar, en jordbesittning, som han längre fram ytterligare arrenderade och förbättrade till rent frälse genom gåva och köp (20 aug. 1635 och 8 okt. 1641). Liksom andra hertigens tjänare blev han även ihågkommen i dennes testamente 28 aug. 1617 med en gåva av silver, 'bestående av en förgylld silverkanna om 192 lod. Efter hertigens död antogs B. till livmedikus hos konung Gustav II Adolf. Härefter är det ej som läkare utan som ämbetsman i förvaltningstjänst, som han låtit mest tala om sig. Den 7 sept. 1620 fick han order att i Norrland och Finland utstaka stadsplaner för nya städer, som där skulle grundläggas under denna så intensiva stadsgrundningstid. Såväl under år 1620 som förra hälften av 1621 gjorde han resor i dessa landsdelar för att förbereda och utföra stadsplanearbetena. Sålunda var han t. ex. våren 1621 i Umeå. Icke mindre än åtta små städer fingo under denna tid sin stadsplan av B.: Söderhamn, Sundsvall, Umeå, Piteå, Luleå, Torneå samt Gamlakarleby och Nykarleby. Kort därpå blev B. 1621 »utvald och utsatt för en borgmästare och förman för Stockholms stad». Det var en befattning, som innebar, att han skulle vara ett slags överborgmästare, vilken de övriga borgmästarna och rådmännen skulle lyda. I en handling 1622 t. ex. kallas han också därför förste borgmästare. Som borgmästare gjorde B. stora insatser vid ordnandet av detaljerna i stadsstyrelsen och fann själv flitig användning i särskilda uppdrag i dennas tjänst. Överhuvud taget möter man ofta B: s namn i Stockholms, stads tänkeböcker och andra stadens handlingar från denna tid. Åtskilliga gånger under hans borgmästarskap uppstodo tvistigheter mellan honom och de underlydande borgmästarna och borgerskapet, såsom t. ex. när skomakarna 1629 vägrade att rätta sig efter den fastställda taxan. En annan gång förevitades honom och en kollega, att de ej förstodo sig på köphandel, enär de ej voro köpmän till yrket. Vid de tillfällen, då dylika angelägenheter drogos inför riksrådet, synes B. hava åtnjutit regeringens bevågenhet. Om dess förtroende för honom vittnar även ett dess uppdrag för honom 1631 alt i Västergötland efterforska handlingar rörande förrädiska förbindelser med konung Sigismund på Torsten Linderssons och hövitsmannen Sven Svenssons gårdar, ett uppdrag, som dock efter vad det vill synas ej ledde till några uppseendeväckande upptäckter. Ett nytt vedermäle på regeringens förtroende erhöll B., då han (1633) befordrades till vice president i Åbo hovrätt. Om B:s verksamhet under den följande tiden är emellertid vida mindre att berätta. Hans hälsa var, när han nådde 60-årsåldern, så försvagad, att han (1640) måste taga avsked från sitt vice presidentämbete, sedan han blott i sju års tid beklätt detsamma.

1 flera riksdagar deltog B., sedan han år 1627 under n:o 98 (nuvarande nummer 126) introducerats jämte sina senare adlade bröder men före dessa. Hans vapen var detsamma som deras. Vid sin död 1655 slöt han själv sin gren av ätten. Han jordfästes i Stockholms stadskyrka 20 juli 1656 och begrovs sedan i Värmdö kyrka, där hans vapen fordom varit upphängt.

B. var ägare till ett ej obetydligt bibliotek, mest omfattande arbeten i svensk historia och lagfarenhet. Enligt en anteckning av kusinen Johannes skulle han haft en handskrift med Söderköpings lagbok, men när volymen sedermera infordrades från arvingarna, erhöll man intet annat än en avskrift av landslagen. För övrigt är om hans ekonomiska förhållanden bl. a. känt, att han, sedan han tydligen genom sitt gifte blivit besutten på Värmdön, i Uppland ägde och skrev sig till gårdarna Bo, Lämshaga, Fågelbro, Sunnersta och Lingsberg samt även ytterligare utvidgade denna possession genom transaktioner med kronan (donationer 20 aug. 1635, med konfirmation 23 jan. 1647, och 9 febr. 1646 samt köp 8 okt. 1641). I Stockholm innehade han ett stenhus vid Jakob Bagges gata och köpte därjämte 11 juni 1623 ett trähus vid Skärgårdsgatan och 19 juli 1630 en tomt vid Södermalmstorg. Även i Finland var han besutten. En donation av honom till förmån för beklädnad av fattiga barn i Luleå omtalas.

Författare

E. Vennberg.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

I riksarkivet finnas brev från B. till presi- denten Jöns Kurck och Johan Uthoff.

Tryckta arbeten

Tryckta skrifter: ArithmeticEe instrumentalis abacus ratione nova ex geometricis fundamentis absque supputatione numerationes arithmeticas, pro- portiones simplices, multiplices, directas, reciprocäs, disjunctas ac continuas explicans & eodem intuitu exempla plura ad oculum monstrum. Helmstedt 1609. 41 bl. — Positionum medicarum septense septem de iliaco affectu cognoscendo & curando. Basel 1611. 4: o 6 bl. (Diss. pro gradu medico.) (Innehåller jämte de 49 satserna 'de affectu iliaco' jämväl 'parergorum mathe-mat. septenae tres'.)

Källor och litteratur

Källor: Riksregistr., RA; reduktionskollegiets akt n:o 307 och köpe-godsakten n:o 282, kammararkivet. — Handl. om hertig Johan af Östergjöth-land (S. Loenbom, Sv archivum, 1, 1766); Handl. rör. Skandinaviens historia,

1 (1816); Svenska riksrådets protokoll, 1—3, 1621—1633 (1878—85); Sveriges riddersk. och adels riksdagsprotokoll, 1—3, 1627—1644, 2: a uppl. (1904— 06). — N. Ahnlund, Sundsvalls historia, 1 (1921); C. Annerstedt, Upsala universitets historia, 1 (1877); P. J. Bergius, Tal om Stockholm för 200 år sen och Stockholm nu för tiden (1758); E. M. Dahlin, Bidrag till de matem. vetenskapernas historia i Sverige (1875); J. Elers, Stockholm, 3 (1801); G. Elgenstierna, Den introducerade sv. adelns ättartavlor, 1 (1925); J. Hallenberg, Svea rikes historia under kon. Gustaf Adolf den stores regering, 4 (1794); [C. A. Klingspor], Bidrag till Upplands beskrifning (Upplands forn-minnesfören. tidskr., 2, 1877—90); W. G. Lagus, Biogr. anteckningar om Åbo hofrätts presidenter och ledamöter (1834) jämte där citerad litteratur; A. Mickwitz, Gamla Karleby stads historia, 1 (1920); J. G. Rudling, Supplement til Thet i flor stående Stockholm (1740); J. F. Sacklén, Sveriges läkare-historia, 1 (1822); J. Schefferus, Svecia literata (1680); H. Schiick, Sv. literaturhistoria, 1 (1890); B. Steckzén, Minnesskrift till Piteå stads 300-årsjubileum (1921); dens., Umeå stads historia 1588—1888 (1922); B. Steckzén & H. Wennerström, Luleå stads historia 1621—1921 (1921); A. A. von Stiernman, Bibliotheca Suiogothica, 2 (1731); Stockholms rådhus och råd,

2 (1915—18); A. W. Westerlund, Åbo hovrätts presidenter, ledamöter och tjänstemän 1623—1923 (1923).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Olof Bure, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17159, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Vennberg.), hämtad 2019-01-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17159
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Olof Bure, urn:sbl:17159, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Vennberg.), hämtad 2019-01-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se