Erik Olof Burman

Född:1845-10-07 – Umeå landsförsamling, Västerbottens län (I Yttertavle)
Död:1929 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Filosof


Band 06 (1926), sida 760.

Meriter

4. Erik Olof Burman, f. 7 okt. 1845 i Yttertavle, Umeå. landsförsamling. Föräldrar: andre lantmätaren, justeraren Olof Johan Burman och Lovisa Desideria Westermark. Elev vid h. elementarläroverket i Umeå 1855; avlade mogenhetsexamen därstädes 6 juni 1865; student vid Uppsala universitet 21 sept. s. å.; fil. kand. 31 jan. 1871; disp. 18 maj 1872; fil. doktor 31 maj s. å.; har företagit studieresor i Tyskland, Frankrike, Italien och Schweiz 1873—76 samt 1903—04; studerade med understöd av riksstatens mindre stipendium italiensk filosofi vid universiteten i Bologna, Pisa och Rom nov. 1876—juli 1877 och med understöd av det större stipendiet den efterkantska idealismen i Tyskland 1890. Docent i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet 30 maj 1872; tf. professor i detta ämne vt. 1879 och ht. 1885—vt. 1888; uppförd på tredje förslagsrummet till samma professur 24 jan. 1888; ledde höstterminerna 1889—91 och vt. 1894 seminarieövningar i filosofi; uppe- höll examinationsskyldigheten i teoretisk filosofi under examensperioderna i maj 1892—1895; professor i praktisk filosofi 29 maj 1896; erhöll avsked som emeritus 11 nov. 1910. LÖVS 1889; RNO 1906; fil. jubeldoktor 31 maj 1922.

Gift 20 juli 1872 med sin kusin Karolina Burman, f. 23 mars 1844, dotter till bankkamreraren Karl Erik Burman.

Biografi

Utifrån ett tidigt vaknat kunskapsteoretiskt intresse har B. lagt grundvalen för sitt filosofiska livsarbete under sysselsättning med Kants kunskapslära men har sedan vidgat synpunkterna till en omfattande undersökning av hela transcendentalfilosofien, sådan den gestaltat sig hos Fichte och Schelling. På samma allmänna linje men som specificerad åt etiken ligger håns framställning rörande Schleiermachers kritik av Kants och Fichtes sedeläror. Med allra innerst systematisk syftning vill B. granska det historiska materialet från det skede av mänskliga tänkandets utveckling, som synes honom det högsta och mest givande, samt sakligt, oberoende av dagens modetendenser, ännu mest aktuella, för att genom därvid vunnen utfällning bidraga till filosofiens solidare fundamentering (tydliga sympatier härvid särskilt för Fichte). Ej utan sammanhang med nu antydda linje men dock mera vid sidan ligger B: s undersökning av teismen, tänkt som ett slags pendant till Sigurd Ribbings »Om panteismen». Även här gäller det för B. ett den filosofiska systematikens utbyte från filosofiens historia men vidgat till att avse hela den nya tiden, om också företrädesvis den efterkantska spekulationen inklusive dess fortbildning hos oss i Sverige genom Kristoffer Jakob Boström och Karl Yngve Sahlin — den sistnämnde nog jämte transscendentalfilosofien fr. o. m. Kant den viktigaste bildningsfaktorn för B: s eget tänkande. Att den förra forskningslinjen ligger B. närmare om hjärtat och av honom själv skattas som den vetenskapligt högre, synes höjt över allt tvivel. Men på vilkendera forskningslinjen han rör sig, utmärkes framställningen av ett penetrerande skarpsinne, som man knappast finner överträffat ens hos filosofiens erkända stormän. B:s framställning ställer emellertid betydande anspråk på läsaren och är allt utom lätt tillgänglig. Häri och i tidig ohälsa ligger den förnämsta grunden till att B. företrädesvis påverkat en trängre krets av lärjungar och aldrig bildat »skola», vilket för övrigt också motverkats av hans starkt kritiska läggning. Betecknande nog är emellertid den synnerliga uppskattning, varmed B. mötts från så vitt skilda håll som Vitalis Norström, Efraim Liljeqvist, Axel Hägerström och Adolf Phalén. — En festskrift tillägnad B. utgavs 1910. Brev från honom äro tryckta i Vitalis Norström, Brev 1889—1916, utg. av E. Åkesson (1923).

Författare

B. LlLJEQVIST.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om kunskapens möjlighet. Sthm 1872. 78 s. (Gradual-avh.) — Om den nyare italienska filosofien. Upps. 1879. 74, (1) s. (UUÅ, 1879.) — Om Kants kunskapslära. Upps. 1884. 92 s. (UUÅ, 1884.) — Om teismen. Upps. 1886. 133 s. (Belön. med halva årsräntan av Oscar II: s jubelfestdonation 1887). — Die Transscendentalphilosophie Fichte's und Schelling's dargestellt und erläutert. Upps. 1891. 389 s. (Skrifter utg. av Hum. veten-skapssamf. i Upsala, 1:4). — Om Schleiermachers kritik af Kants och Fichtes sedeläror. Upps. 1894. 283 s. (Skrifter utg. af Hum. vetenskapssamf. i Upsala, 3: 3.) — Lifvet och förnuftet (Åt minnet af Chr. J. Boström 1797— 1897, Sthm 1897, s. 26—31; utdrag ur B: s ovannämnda arbete Om teismen.) -— Artiklar i Nord. familjebok och i tidningar, anmälningar i Nord. tidskr., Ny svensk tidskr. m. fl.

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 6 juli 1888 och 29 maj 1896 (meritförteckn.), RA; Uppsala universitets matrikel 1916 (1917).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik Olof Burman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17188, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. LlLJEQVIST.), hämtad 2019-10-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17188
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik Olof Burman, urn:sbl:17188, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. LlLJEQVIST.), hämtad 2019-10-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se