Meriter

Burmeister, Gabriel Henric, f. 9 juli 1886 i Karlshamn. Föräldrar: trävaruexportören Henrik Bernhard Burmeister och Elin Cecilia Hedberg. Elev vid nya elementarläroverket i Stockholm ht. 1899—vt. 1904 och vid tekniska skolans aftonskola och målardagskola ht. 1904—vt. 1906; erhöll stipendium i dekorationsmålning 1906—07; studerade under Kr. Krogh vid academie Cola-rossi i Paris 1907; idkade privatstudier för professor A. Höke) vid Stuttgarts akademi s. å.; studerade grafik vid Konstakademien i Stockholm under Axel Tallberg 1908. Har sedan 1907 varit självständigt verksam; öppnade egen etsningsskola i Stockholm 1912; startade konstförlaget Grafia 1915; konstnärlig ledare för Uppsala-Ekeby a.-b. 1921—22 och för de Bobergska fabrikerna i Gävle 1922—25; sysselsatt med konstnärlig glas tillverkning vid Boda bruk sedan 1923; deltog i startandet av Gabriel fajansverken a.-b. vid Timmernabben juni 1925 som dessas konstnärliga och tekniska ledare; verkställande direktör i nämnda bolag 20 juli 1925; konstnärlig rådgivare vid Målerås glasbruk s. å.

Gift 17 juli 1915 med Marit Sofia Dagmar Ingeborg Rosander, f. 25 okt. 1890J dotter till apotekaren Johan Oskar Julius Rosander.

Biografi

B., som sedan sin tidigaste barndom helst sysslat med penslar och färger, mottog under sin studietid särskilt starka och (varaktiga intryck av professor A. Hölzel, känd för sina dekorativt betonade landskap med stark koloristisk hållning. I det svenska konstliyet framträdde han tidigt som organisatör, rik på uppslag. Så stiftade han redan 1907 föreningen De unga, ur vilken sedermera Falangen utgått. År 1911 var han med om att skapa Grafiska sällskapet och öppnade året därpå en egen etsningsskola i huvudstaden. 1914 tillkom på hans initiativ en ny grafisk sammanslutning, föreningen Svart och hvitt, och slutligen startade han 1915 Konstförlaget Grafia. Som arbetande konstnär har han i synnerhet framträtt på grafikens område, där han utfört etsningar, litografier, träsnitt och trägravyrer. B. har länge stått i skarp opposition mot de modernaste konstriktningarna och har i sina blad ofta eftersträvat att nå en gammaldags effekt. Han har därför uppfunnit nya metoder, t. ex. en penselakvatinta (Gabrielakvatint), som utgör en direkt motsvarighet i ton till den vanliga linjeetsningen. Även i trägravyr samt i litografi (litomessotint) har B. infört nya metoder, vilka åt de färdiga bladen ge ett stort konstnärligt värde. — Inom oljemåleriet har han förnämligast eftersträvat dekorativ verkan, och ett ensamstående träd med yvig krona, vresig stam ,och knotiga rötter är ett av honom ofta och med framgång behandlat motiv. Särskilt under åren 1910 —11 framträdde B. som mönsterritare för textilarbeten och gjorde då bl. a. skisserna till en stor Gustav Vasagobeläng (hos professor G. Mittag-Leff-ler). Sedermera har han på det konstindustriella området funnit ett flertal uppgifter för sin konstnärliga verksamhet. Den s. k. äkta fajansen med tunnglasyr hade under 1700-talet framställts vid Marieberg men tillverkningen upphörde mot århundradets slut. Tack vare B. fick den emellertid uppleva en renässans 1915, då den första utställningen av Gabrielfajans, tillverkad efter den gamla metoden, hölls i Stockholm. B. upprättade egna verkstäder för fabrikation i denna fajans av såväl prydnads- som bruksföremål, vilkas dekorering till stor del går tillbaka på gamla svenska motiv. Efter tidigare försök vid ett par fabriker har han sedan 1925 funnit tillfälle att realisera sina idéer såsom på en gång konstnärlig chef och driftsledare vid Gabriel fajansverken a.-b. med fabrik vid Timmernabben. Samtidigt har B. även vid Boda bruk sysslat med tillverkning av glas och glasdekorering medelst kristallslipning och etsning eller båda i förening. Vid Målerås bruk, där han 1925 blev konstnärlig rådgivare, är tillverkningen numera huvudsakligen inriktad på fabrikation av konstnärligt bruksglas av god form och kvalitet, som till stor del ernås genom användande av en ålderdomlig drivnings teknik i förening med en svag avfärgning av massan. Tillverkningen av dessa glasvaror sker i samarbete med Kooperativa förbundet. Vid Timmer-nabbens fajansfabrik utföres även en del förädlat lyxglas. — B. är representerad i flera in- och utländska offentliga samlingar, bl. a, i nationalmuseum samt i museerna i Göteborg, Malmö, Dresden. Paris, Bom, Brooklyn m. fl. ställen.

Författare

Gr. Thom^us.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gabriel H Burmeister, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17194, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gr. Thom^us.), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17194
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gabriel H Burmeister, urn:sbl:17194, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gr. Thom^us.), hämtad 2024-04-26.