Meriter

Bygden, Anders Leonard, f. 3 mars 1844 i Spånga. Föräldrar: revisorn vid postverket Olof Bygden och Karolina Albertina Moritz. Åtnjöt undervisning vid privatläraren J. Zetterljungs skola i Stockholm; elev vid Umeå h. elementarläroverk ht. 1856; avlade studentexamen i Uppsala 16 maj 1863; inskriven vid Uppsala universitet 18 maj s. å.; fil. kand. 14 dec. 1870; disp. 22 maj 1872,; fil. doktor 31 maj s. å.; företog en studieresa i Jämtland för undersökning av kyrkoarkiven med Sederholmskt inrikes resestipendium sommaren 1882; har dessutom gjort studieresor till Köpenhamn somrarna 1884 och 1890, till Norge sommaren 1902 och till Tyskland 1904. E. lärare vid Umeå h. elementarläroverk 24 aug.—17 dec. 1863 och 15 jan.—4 juni 1864; vik. adjunkt 23 apr.—15 maj s. ä.; bibliotekarie i Norrlands nation i Uppsala ht. 1871—ht. 1874; e. o. amanuens vid universitetsbiblioteket i Uppsala 24 maj 1872; docent i logik och metafysik vid Uppsala universitet 4 juni s. å.—febr. 1884; uppehöll de till professuren i teoretisk filosofi hörande föreläsningar och examina 15 jan.—31 maj 1875; tredje eller Lidénsk amanuens vid universitetsbiblioteket 2 juli s. å.; fil. fakultetens och dess båda sektioners notarie 1 jan. 1877—31 jan. 1891; uppehöll v. bibliotekariebefattningen 28 juli—8 sept. 1877; förordnad att uppehålla lediga v. bibliotekariebefattningen 6 juli 1881—juni 1882; förste biblioteksamanuens 2 nov. 1881; uppförd å tredje förslagsrummet till bibliotekarie vid universitetsbiblioteket 20 dec. 1882; förordnad att uppehålla lediga v. bibliotekariebefattningen 29 aug. 1883; v. bibliotekarie 21 febr. 1884; tf. bibliotekarie upprepade gånger (första förordnandet 3 nov. 1899); bibliotekarie 16 dec. 1904; överbibliotekarie från 1 jan. 1910 enligt K. brev 17 dec. 1.909; erhöll 17 febr. 1911 avsked från 1 april s. å. Hedersledamot av Norrlands nation i Uppsala 1879; LHVS 1890.; RNO 1894; LSkS 1899; korresponderande ledamot av Svenska litteratursällskapet i Finland 1904; fil. jubeldoktor 31 maj 1922; KN02kl 1924; är dessutom hedersledamot av Jämtlands fornminnesförening och Svenska bibliotekariesamfundet.

Gift 18 juli 1878 med Hilda Edin, f. 8 dec. 1851, dotter till handlanden Arvid Bernhard Edin i Piteå.

Biografi

B:s första tryckta skrift är den gemensamt med sedermera professorn i botanik A. N. Lundström utarbetade och med »största lovord» belönade lösningen av en av Tidskrift för matematik och fysik år 1868 uppställd geometrisk prisuppgift. Ehuru B:s verksamhet för framtiden icke skulle komma att röra sig på matematikens område, visar detta hans första offentliga framträdande som författare på två väsentliga drag av hans vetenskapliga personlighet, hans logiska reda och klarhet och hans lust att lösa problem. Filosofien blev huvudföremålet för B: s akademiska studier, vilka avslutades 1872 med doktorsgraden och docentur i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet. Redan två dagar efter avlagt disputations-prov antogs han därjämte till e. o. amanuens vid universitetsbiblioteket i Uppsala, B. hade därmed slagit in på en bana, vars toppunkt han nådde, då han 1904 blev detta biblioteks chef.

B:s filosofiska gradualspecimen »Benjamin Höijer. En kort framställning af hans lefnad och filosofiska ståndpunkt. 1» blev av förf. aldrig fortsatt till en fullständig framställning av Benjamin Höijers konstruktionsfilosofi; huvudparten av den publicerade första och enda delen av den tänkta större avhandlingen är en synnerligen värdefull, till innehållet vederhäftig, till formen klar och lättläst skildring av den betydande Uppsalafilosofens genom lyckans vind- kast växlingsrika levnad och av den filosofiska miljö, där han hade sin hemvist. Som frukter av sina filosofiska studier har B. för övrigt publicerat av honom gjorda svenska översättningar av Kr. J. Boströms på latin avfattade skrifter »Om religionens, vishetens och dygdens begrepp» (1883) och »Satser om anden och förnimmelsen» (1897). Även dessa försvenskningar vittna förmånligt om Bis förmåga av klart och stringent uttryckssätt.

En betydande del av B: s produktion utgöres av hans bibliografiska författarskap. Under sju terminer (ht. 1871—ht. 1874) var han Norrlands nations bibliotekarie; ett resultat av denna hans verksamhet är den »Förteckning öfver Norrlands nations i Upsala bibliotek 1875», som han utgav 1876. Denna katalog, är försedd med en 30 sidor lång inledning, vari B. lämnar en utmärkt överblick över Norrlands nations och dess biblioteks historia. Avi stor nytta är den »Förteckning å tryckta och otryckta källor till landskapet Uplands och Stockholms stads historiskt-topografiska beskrifning», som B. utgav 1892 på uppdrag av Humanistiska vetenskapssamfundet i Uppsala, vilket därmed vidtog en förberedande åtgärd för fullgörandet av en av de uppgifter, som enligt samfundets grund-läggares, åldermannen doktor J. Westins, testamentariska bestämmelser åligga samfundet. B: s huvudverk på det bibliografiska området är »Svenskt anonym- och pseudonym-lexikon», som han efter "under en lång följd av år utsträckta förberedelser utgav i två digra band 1898—1915. B. har med detta arbete givit en säker vägledning genom den svenska anonyma och pseudonyma litteraturens villande snår.

Starkt framträdande är B:s intresse för personalhistoria och biografisk forskning. Under sin tjänstgöringstid vid universitetsbiblioteket uppgjorde han en mycket omfångsrik, handskriven förteckning över bibliotekets samlingar av svenskt biografiskt tryck. Denna i 22 kartonger förvarade förteckning är alltjämt ett för arbetet inom biblioteket synnerligen värdefullt repertorium. Ett verkligt monument av solid person- och kulturhistorisk lärdom är »Hernö-sands stifts herdaminne», med vars slutredigerande och utgivande B. efter avgången ur tjänsten ännu i ålderns sena höst med sällsynt andlig energi varit sysselsatt. Då B. år 1923 av trycket utgav första delen av sitt verk, kunde han blicka tillbaka på under mer än 50 år bedrivna förarbeten. Ytterligare två delar ha sedan dess "utkommit, och inom den närmaste framtiden väntas det stora verket föreligga fullt avslutat. Av äldre författares tryckta eller otryckta försök att framställa Norrlands kyrkliga personalhistoria har B. tillgodogjort sig vad som hållit stånd inför hans genomträngande granskning, men för övrigt är B:s Herdaminne utarbetat direkt ur källorna, vilkas uppsökande och sovrande krävt decenniers möda. Som helhet karakteriseras B: s verk av en lycklig förening av kritik och pietet; i fråga om de meddelade uppgifternas pålitlighet kan B: s. arbete betecknas som mönstergillt. Hans intresse för vår litteratur-och lärdomshistoria har funnit ett uttryck jämväl däri, att han (1880) deltog i stiftandet av Svenska litteratursällskapet. Till förverkligandet av dettas syften har han bidragit genom åtskilliga bland dess skrifter publicerade arbeten, bland vilka den av B. tillsammansmed E. Lewenhaupt utgivna »Gustaf Benzelstiernas censorsjournal» (1885) äger grundläggande betydelse för den bibliografiska forskningen rörande frihetstidens rika men svårutredda broschyrlitteratur. B: s i olika publikationer, Samlaren, Nordisk tidskrift, Personhistorisk tidskrift, Jämtlands läns fornminnesförenings tidskrift, Fornvännen m. fl., strödda smärre uppsatser vittna såväl om hans. litteratur- och lärdomshistoriska intressen som om den håg för person- och bygdehistorisk forskning, vilken funnit sitt främsta uttryck i »Herdaminnet».

Vad verksamheten som bibliotekarie angår, tjänstgjorde B. under en lång följd av år som föreståndare för utlåningen; hans stora lärdom och förtrogenhet med bibliotekets samlingar samt välvilja och hjälpsamhet gjorde honom särskilt väl skickad för denna plats. Samma egenskaper lade B. även i dagen under de sju år (1904 —11) han var bibliotekets chef. B: s chefstid betecknar en övergångsperiod mellan hans närmaste föregångares och efterträdares i olika avseenden synnerligen markerade verksamhet som överbibliotekarier. B: s tid var på samma gång avslutningen på den äldre-epoken och utgångspunkten för den .följande tidens raska utveckling av den moderna biblioteksdriften. Som överbibliotekarie medverkade B. vid utarbetandet av det förslag angående nya löner och tjänster vid de tre stora statsbiblioteken, som låg till grund för riksdagsbeslutet av år 1909, genom vilket man kan säga att förutsättningarna skapades för det vetenskapliga biblioteksväsendets utbyggande i vårt land. Den nya personalstatens genomförande fr. o. rm år 1910 kan därför betraktas som den viktigaste administrativa tilldragelsen under den tid, B. var chef för universitetsbiblioteket i Uppsala.

Författare

Axel Nelson.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Lösning af prisuppgiften för 1868 (Tidskr. f. matem. o. fysik, Årg. 2, 1869, s. 7; tills, med A. N. Lundström). — Benjamin Höijer. En kort framställning af hans lefnad och filosofiska ståndpunkt. 1*. Upps, 1872. 60 s. (Gradualavh.) — Förteckning öfver Norrlands nations i Upsala bibliotek 1875. Upps. 1876. (4), XXX, 96 s. — Upsala universitets fyrahundraårs jubelfest september 1877. Sthm 1879. (6), 388, (1) s. — Om ursprunget till den historiska mythen om Fale Bure (Samlaren, Arg. 11, 1890, s. 43—75). — Förteckning å tryckta och otryckta källor till landskapet Uplands och Stockholms stads historiskt-topografiska beskrifning, förnämligast hämtade ur "Westinska samlingarne i Upsala universitets bibliotek. Upps. 1892. V, 114 s.

— Kungshatt. En svensk folksägen i historisk belysning (Nord. tidskr., 1893, s. 360—378). — Några studier rörande Disa-sagan (Samlaren, Årg. 17, 1896, s. 21-—74). — Peter Cohorn. Ett nordiskt medeltidsminne i södra Frankrike .(Personhist. tidskr., Årg. 1, 1898—99, s. 146—160; 1 pl.). — Svenskt anonym-och pseudonym-lexikon. Bibliografisk förteckning öfver uppdagade anonymer och pseudonymer i den svenska litteraturen. 1—2 & Suppl. Upps. 1898—1915. .(2), IX s.,- 942 sp., 1 s.; V s., 10521 sp., II s. (Skrifter utg. af Svenska litt.-sällsk., 17.) — Konung Krembres i Giötaland och konung Augis i Uppsala saga (Samlaren, Årg. 23, 1902, s. 83—107; 24, 1903, s. 154—155). — Jämtlands representanter vid konungahyllningen i Oslo 1591 (Jämtlands läns fornminnesfören. tidskr., Årg. 4, 1906—09, s. 174—179). — Kronofogdebostället Grytans i Brunflo äldre handlingar (ibid., Årg. 6, 1914—17, s. 155—176). — Den gåtfulla inskriften vid S:t Karins kyrkruin i Visby (Fornvännen, 1917, ¦s. 261—277). — Från reformationstidevarvet. Ett jämtländskt privatbrev av år 1564 (Jämtlands läns fornminnesfören. tidskr., Årg. 7, 1918—21, s. 81—90).

— Kungsnäs gods i Jämtland och dess ägare under medeltiden (ibid., s. 102—¦ 112). — Hernösands stifts herdaminne. Bidrag till kännedom om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning. D. 1—3. Upps. 1923—26. XVI, 373 s.; 396 s.; 389 s. — Dessutom ämbetsutlåtanden i frågor rör. universitetsbiblioteket, anmälan i Hist. tidskr. (1884), anmälningar ¦och uppsatser i tidn.

Översatt: C. J. Boström, Dissertatio de notionibus religionis, sapientise .ac virtutis earumque inter se nexu (Skrifter af C. J. Boström, utg. af H. Edfelt, D. 1, Upps. 1883, s. 215—353). — Boströms: De mente ac perceptione aphorismi i svensk öfversättning (Åt minnet af C. J. Boström, Sthm 1897, s. 269—279).

Utgivit: Ur Lidénska brefsamlingen å Uppsala universitets bibliotek (Samlaren, Årg. 1, 1880, s. 76-85, 133—138; 2, 1881, s. 55—58; 3, 1882, s. 64—74). — Upsala universitets-bibliotheks accessionskatalog 1881. Upps. 1882. 4: o 33 s. (Anon.) — Upsala universitets matrikel. Upps. 1883. VIII, 156 s.

— G. Benzelstiernas censorsjournal 1737—1746. Sthm 1884—85. XXVI, 290 s. {Skrifter utg. af Sv. litt.-sällsk., 6; tills, med E. Lewenhaupt.) [Inledningen av B. även särskilt utg. under titel:] Några anteckningar rörande censurväsendet i Sverige före Gustaf Benzelstiernas verksamhetstid. Sthm 1885. — Dessutom har B. utg. redogörelser för universitetsbiblioteket under åren 1904—10 (i UUÅ 1905—11) samt medverkat vid redigeringen av Nordisk revy ¦(1883/84—1884/85).

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 16 dec. 1904 och 17 febr. 1911 (meritförteckn.), RA. — Uppsala universitets årsredogörelser 1876/77—1924/25; Uppsala universitets matrikel 1916; C. Annerstedt, Förteckning å Upsala universitets biblioteks ledare (Uppsala universitets biblioteks minnesskrift 1621—1921), s. 36— '37. — Se i övrigt, ang. B: s Anonym- och pseudonymlexikon, A. Nelsons anmälan i Nord. tidskr. för bok- och biblioteksväsen, 1916.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Leonard Bygdén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17203, Svenskt biografiskt lexikon (art av Axel Nelson.), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17203
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Leonard Bygdén, urn:sbl:17203, Svenskt biografiskt lexikon (art av Axel Nelson.), hämtad 2024-04-16.