Johan Danielson

Född:1831-11-10 – Fröskogs församling, Älvsborgs län
Död:1901-06-14 – Stockholms stad, Stockholms län

Järnvägsingenjör


Band 10 (1931), sida 190.

Meriter

Danielson, Johan, f. 10 nov. 1831 i Fröskogs församling, d. 14 juni 1901 i Stockholm. Föräldrar: bonden Anders Danielson i Mörnäs, Fröskogs församling, och Kajsa Nilsdotter. Vistades i fädernehemmet och efter faderns död å fädernegården hos bonden Anders Halvorson; inträdde i krigstjänst vid Västgötadals regemente 1849; furir därstädes; andre bataljonsadjutant och sergeant 21 maj 1852; förste bataljonsadjutant 29 juni 1859; biträdde förste lantmätaren i Älvsborgs län vid fältarbeten samt adjutanten i västra väg- och vattenbyggnadsdistriktet vid vägundersökningar; anställd vid undersökningarna för Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järn- väg 1862; erhöll avsked från bataljonsadjutantsbeställningen 26 apr. 1864; distriktsingenjör vid ovannämnda järnvägsbygge våren 1864 —1867; ledde under major Klas Adelsköld undersökningen för Bergslagernas järnvägar 1870; biträdde Adelsköld vid undersökningarna för Stockholm—Västerås—Bergslagens järnvägar 1871; kontrollant över entreprenörerna vid järnvägsbygget; Överingenjör vid samma bygge från 1873 (banan öppnad för trafik dec. 1876); uppgjorde 1877 jämte Jonas Wessel ett förslag till Uddevalla— Vänersborg—Herrljungabanans ombyggnad till bredspårig, vilket dock ej utfördes; kontrollant vid byggandet av Varberg—Borås järnväg med 6,000 kr. i årlig lön 1877—80; verkställde undersökningar för Gävle—Ockelbo järnväg 1882; överingenjör och kontrollant vid byggandet av samma järnväg 1883—84; uppgjorde förslag till järnväg Falun—Rättvik 1885; vistades i Italien och Davos 1888 och 1889; arbetsledare vid Djursholmsbanans byggande 1890; ledamot av styrelsen för och verkställande direktör i Djursholms a.-b. 30 maj 1891—20 maj 1892 ;ledamot av styrelsen för järnvägs-a.-b. Stockholm —Saltsjön 11 maj—12 dec. 1892; verkställande direktör och överingenjör vid Dala— Hälsinglands järnväg under banans byggande maj 1896 med en lön av 10,000 kr.; avgick från sin befattning 30 nov. 1899 men skulle kvarstå i bolagets tjänst, tills uppgörelse med entreprenören avslutats. — Ogift.

Biografi

Såsom av ovanstående, säkerligen ofullständiga uppräkning av D: s anställningar synes, ägnade han större delen av sitt arbetsfyllda liv åt järnvägsbyggandet. Denna hans verksamhet inföll under en tid, då stambanenätet kompletterades genom en forcerad nyanläggning av enskilda järnvägar. Trots de goda arbetstillfällen, som sålunda erbjödo sig, var det snarast en tillfällighet, som gjorde, att D. kom att ägna sig åt järnvägsingenjörens yrke. Den bekante Klas Adelsköld hade 1862 fått i uppdrag att verkställa undersökningar för en järnväg Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga och skulle i all hast anskaffa biträden. Då nog många utbildade ingenjörer ej funnos att tillgå, sökte han vinna officerare till medhjälpare. Hans uppmärksamhet fästes därvid på D., vilken visserligen endast var underofficer men förvärvat erfarenhet som biträde vid lantmäteriförrättningar och vägundersökningar. Det dröjde ej länge, innan Adelsköld hade klart för sig, att han i sin nye medhjälpare funnit en man, vilken var liksom skapad för ingenjörsyrket »genom sällspord plikttrohet och arbetsförmåga, ovanligt lokalsinne och många andra goda egenskaper». Han föreslog därför D. att taga avsked från sitt regemente och helt ägna sig åt järnvägsarbetet. Försiktig till lynnet, som D. var, tvekade han att lämna en fast anställning för osäkra framtidsutsikter men tog dock det betydelsefulla steget, sedan Adelsköld garanterat honom arbete.

Det blev ej svårt för Adelsköld att hålla sin utfästelse. I ett decennium använde han D. som sin högra hand vid de stora uppgifter, som i rask följd tillföllo honom, och rekommenderade honom slutligen 1873 till sin efterträdare som överingenjör vid Stockholm— Västerås—Bergslagens järnväg, då han själv på grund av en konflikt med styrelsen avsade sig denna befattning. Färdigbyggandet av Västeråsbanan blev inledningen till D:s självständiga verksamhet, som kröntes, då han 1896 erhöll uppdraget att såsom verkställande direktör och överingenjör bygga Dala—Hälsinglands järnväg (Orsa—Bollnäs). Då arbetet 1899 var nära avslutat och en del av banan (Bollnäs—Voxna) redan öppnats för trafik, nödgades D. söka tjänstledighet för sjukdom och fann sig inom kort tvungen att nedlägga sin befattning. Den gamle ensamme ingenjören — D. hade förblivit ogift — fann nu ett hem hos sin gynnare och vän Adelsköld, som kände sig stå i tacksamhetsskuld till honom för vad han varit för honom själv, hans familj »och de talrikt uppväxande ungskotten inom familjen». Då D. ett och ett halvt år därefter slutade sina dagar, annonserade Adelsköld hans död såsom den, som stått honom närmast i livet. »Skickligare och angenämare biträde vid de många och betydliga arbeten vi hade tillsammans och bättre och trognare vän än gamle 'Daniel' har jag aldrig haft», skriver Adelsköld i sina minnen. Från annat håll har sagts, att D. genom ett kärvt och korthugget sätt och ett något grovkornigt språk kunde stöta dem, som ej närmare kände honom — en egenskap, som också gjorde, att ett försök att använda honom som verkställande direktör i Djursholmsbolaget under dess kritiska första tid (1891—92) trots hans praktiska duglighet ej synes ha slagit väl ut. Men på D:s egentliga arbetsområde gjorde sig städse hans noggrannhet, omutliga anspråk på arbetets kvalitet, omfattande erfarenhet och med tiden vunna goda förbindelser fullt ut gällande.

Under sin framgångsrika ingenjörsbana samlade D. en betydande förmögenhet, enligt bouppteckningen överstigande 420,000 kr. I ett 17 nov. 1900 upprättat testamente med tillägg av 25 nov. samma år hade D. förordnat, att en del legat skulle utgå till hans släktingar, andra honom närstående personer och vissa allmännyttiga ändamål, däribland en stipendiefond på 40,000 kr. vid tekniska högskolan och en stipendiefond på 15,000 kr. vid tekniska elementarskolan i Borås. Återstoden av förmögenheten tillföll Älvsborgs läns norra hushållningssällskap. Räntorna av fonden skulle, frånsett ett antal livräntor huvudsakligen till D: s närmaste släktingar, helt och hållet användas till att »befordra upplysning och ekonomisk förkovran hos den jordbrukande befolkningen» inom D: s hembygd, Tössbo härad. En tredjedel skulle användas till undervisning i jordbruket och dess binäringar, de andra båda tredjedelarna »till belöningar åt därav förtjänte, idoge, skötsamma och redbara jordbrukare», självägare eller arrendatorer, med en åkerareal ej överstigande 25 hektar, »däri dock ej inberäknad jord, som de själva uppodlat». Reglemente för fonden fastställdes av lands-hövdingeämbetet 6 sept. 1902. Då kapitalet översteg 200,000 kr., kunde trots livräntorna från början avsevärda belopp användas för dé avsedda allmännyttiga ändamålen.

Författare

B. BOËTHIUS.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckt karta: Karta utvisande sträckningen af Stockholm—Westerås— Bergslagens jernvag i förhållande till öfriga jernvägssystemet inom mellersta Sverige. Sthm 1874. 1 bl. 102x40 cm

Källor och litteratur

Källor: Mantalslängder, kammararkivet; Västgöta-Dals regementes gene-ralmönsterrullor, krigsarkivet; bouppteckn., Stockholms stadsarkiv; Dala—Hälsinglands järnvägs-a.-b: s huvudböcker 1896—1900, järnvägsstyrelsens arkiv; järnvägs-a.-b: s småtryck, KB; Cl. Adelsköld, Ur mitt dagsverks- och pro diverse-konto, 2: a uppl., -1—4 (1899—1901); H. Danielson, Varberg—Borås järnväg (1930); H. Palme, Djursholms villastads tillkomst och första utvecklingsskeden (Skrifter utg. av Samf. Djursholms forntid och framtid, Arg. 1925, s. 37—38); Svenska järnvägsföreningen 1876—1926, 1—4 (1926); T, Wallin, Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnvägsaktiebolag 186 3 26/

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Danielson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17263, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. BOËTHIUS.), hämtad 2019-12-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17263
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Danielson, urn:sbl:17263, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. BOËTHIUS.), hämtad 2019-12-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se