Meriter

2. Gillis de Besche d. ä., den föregåendes broder, f. 1579 i Liége, d. 24 aug. 1648 i Nyköping. Inkom till Sverige i början av 1600-talet som medhjälpare åt brodern Willem de Besche; arrenderade stora tullkvarnen i Nyköping av kronan 3 juli 1606—1627 och S:t Anna; kvarn därstädes av brodern Willem från 20 jan. 1627; erhöll beställning som bryggare i Stockholm och Nyköping 13 juni 1609; participerade i Nyköpingsverken och Nävekvarn från 1620-talets förra hälft. — Begraven i Allhelgona kyrka i Nyköping.

Gift med Sara Dionysia, dotter till slottsbyggmästaren i Nyköping Peter Dionysius.

Biografi

Om de B. kunna åtskilliga notiser samlas i Karl IX :s brev till hans broder Willem och i Nyköpings slottsräkenskaper. Man får av dem intrycket, att han liksom bröderna varit en tekniskt kunnig man, hemma både i byggnadskonsten och mekaniken, särskilt vattenbyggnadsarbeten. Sitt huvudintresse har han måhända från början ägnat åt enskild verksamhet. År 1606 arrenderade han den s. k. stora kronokvarnen vid nedre fallet i Nyköping och synes av tullräkenskaperna att döma jämväl ha drivit någon spannmålshandel. En annan form för tillgodogörande av säden var bryggerirörelsen. Även på detta område synes familjen de Besche ha framgångsrikt representerat utlandets högre teknik. I Nyköpingsräkenskaperna från Karl IX: s tid omtalas en femte, eljes föga känd broder Jakob de Besche som bryggare, och 1609 tages de B. i anspråk i denna egenskap både i Stockholm och Nyköping. Som byggmästare ställdes de B. i skuggan av den äldre brodern, vilken han såsom i dennes biografi omtalas flitigt fick biträda vid hans arbeten på Södermanlandsslotten, och av fadern, som 1609 blev Willems efterträdare vid Nyköpings slott. Under änkedrottning Kristinas tid har de B. dock varit självständigt verksam där. Enligt slottsräkenskaperna 1612—13 har han nämligen uppburit femtio tunnor spannmål för arbete i »stora gröna salen» och ännu 1619 anlitades han för slottets byggning.

Så småningom kom de B. att överflytta sitt huvudintresse till metallindustrien, där ju hans bröder gjorde sin främsta insats. På sommaren 1623 träffade han med sin broder, svåger och styvsvärfader Willem en uppgörelse om det Dionysiska arvet, varigenom han i utbyte mot hustruns lott i S: t Annæ kvarn fick den 1602 till Willem donerade gården på kvarnbacken i Nyköping jämte det därtill knutna obegagnade privilegiet att uppföra en hammarsmedja vid nedre fallet. Samtidigt anlade han jämte Hubert de Besche och eventuellt Joakim Danckwardt Nävekvarns bruk och inträdde sedan tillika med brodern Gerard i ett konsortium, som under ledning av Joakim Danckwardt drev Södermanlandsverken och deltog i arrendet av Forsmark. Huru han jämte bröderna slöt sig till Louis De Geer och på detta sätt även efter Danckwardts undanträngande 1627 blev delaktig i arrendet av Södermanlandsverken samt slutligen jämte Hubert behöll dessa, är skildrat i Willem och Hubert de Besches biografier.

Medan bröderna som brukspatroner blevo bofasta på Finspång, Nävekvarn och Forsmark, stannade de B. kvar i Nyköping, upptagen av skötseln av de industriella anläggningarna därstädes, av omsorgerna om Södermanlandsverkens utförsel och av sin kvarnrörelse. I början av år 1627 arrenderade han jämväl S:t Annæ kvarn av brodern Willem men måste kort därpå avstå arrendet av stora tullkvarnen till Danckwardt, varvid han även förklarades skyldig att betala 300 dir för försummat underhåll. Om ett visst välstånd vittnar hans höga avgift 1629 till skeppskompaniet, 1,200 dir, som han betalte med stycken till stadens skepp. Eljes är föga bekant om honom utöver de ganska rikliga notiser, som bergskollegiets arkiv innehåller om hans och Huberts bruksrörelse. Efter hans död uppstod en, häftig tvist om kvarnarrendet mellan hans arvingar och hans broder Willems son Karl, Louis De Geers processlystne måg. Då även de B: s namn indrogs i denna, vittnade hans själasörjare, att han aldrig om honom försport annat än det som ärligt, uppriktigt och rättsinnigt var; han hade varit »en enfaldig och godtrogen man», som aldrig med vett och vilja begått någon orättfärdighet.

Författare

B. BOËTHIUS.

Arkivuppgifter

— Brev från de B. till Louis De Geer och hans bokhållare finnas i Lövstaarkivet (kapsel 34).

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor: Under de B. 1 ovan samt de B. 3 och 4 nedan anf. arkivalier och tryckta arbeten; Svea hovrätts Liber causarum 102:3:11.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gillis d.ä. de Besche, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17306, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. BOËTHIUS.), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17306
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gillis d.ä. de Besche, urn:sbl:17306, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. BOËTHIUS.), hämtad 2024-04-18.