Biografi

de Broen, släkt av holländskt ursprung. I Amsterdam omtalas tvenne under 1600-talets senare del verksamma kopparstickare, Gerrit och Johannes de Broen, och något senare en Willem de Broen, som verkade inom samma yrke. Måhända besläktad med dessa var den till Sverige överflyttade släktens förste kände medlem Johannes eller Jan de B. (f. antagligen omkring 1670). Till yrket var denne kattunstryckare, först i sitt hemland och sedermera i England, dit han, obekant när, överflyttade. Enligt den säkerligen riktiga traditionen sammanträffade Jonas Alströmer med honom under sin engelska resa år 1722 »i en liten engelsk stad, icke långt ifrån London» (Regnér), varvid Alströmer förmådde honom att jämte sin familj (hustru och sex barn) begiva sig till Sverige för att där ställa sin yrkeskunnighet i den svenska textilindustriens tjänst, de B. anlände till Stockholm i juni 1722 och anlade inom kort vid Sickla ett kattunstryckeri, som sedermera ägde bestånd flera decennier framåt i tiden. Jan de B: s barn, vilka ' ingingo äktenskap inom huvudstadens aktade borgarkretsar, fortsatte rörelsen. Bland dem kunna nämnas kattunstryckaren fabrikören Johan de B. (f. omkr. 1702, d. 1766), vilken var »föreläsare» i holländska församlingen, kattunstryckaren direktören Abraham de B. (f. 1704, d. 1778), vars nit för den reformerta församlingen vid anteckningen om hans död i kyrkboken hugfästes med några personligt kända minnesord — han har bl. a. underskrivit en högtyska och holländska reformerta församlingens sup-plik att få förvärva egen kyrkobyggnad 1755 —, samt kattuns-tryckaren direktören Isaac de B. (f. omkr. 1717, d. 1762). Den sistnämnde hade åtta barn, av vilka två söner fortsatte familjens industriella traditioner, medan den yngste, Abraham de B. (se nedan 1), slog in på en helt annan bana, skådespelarens. Söner till honom voro teaterdirektören Johan Isaac de B. (se nedan2) samt musikdirektören Carl Gustaf de B. (f. 1794, d. 1846), fader till jägmästaren Gustaf de B. (se nedan 3).

Författare

O. WlESELGREN.

Källor och litteratur

Källor: Holländska reformerta församlingens kyrkböcker, Stockholms stadsarkiv. — L. M. V. Örnberg, Sv. ättartal 1896 (1896).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
de Broen, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17317, Svenskt biografiskt lexikon (art av O. WlESELGREN.), hämtad 2026-04-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17317
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
de Broen, släkt, urn:sbl:17317, Svenskt biografiskt lexikon (art av O. WlESELGREN.), hämtad 2026-04-15.