Christopher Johan de la Vallée

Född:1661 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1700-08-24 – Estland (i Narva)

Arkitekt, Fortifikationsofficer


Band 11 (1945), sida 43.

Meriter

3. Christopher Johan de la Vallée, den föregåendes son, f. 1661 i Stockholm, d. 24 aug. 1700 i Narva. Student i Uppsala 12 febr. 1676; åtnjöt undervisning i fortifikationskontoret. Konduktör vid fortifikationskontoret med till en början illuminists lön 1682; erhöll 600 dlr smt årligt stipendium på tre år för studier utomlands i matematik samt militär och civil arkitektur 15 juli 1682; löjtnant vid Fortifikationen 1683; ingick i venetiansk tjänst 1685; erhöll ytterligare ett års stipendium till nyssnämnda belopp 2 nov. 1685; återkom till Sverige 1688; kommenderad till Wismar med kaptens lön jämte augment 15 juli 1689; kapten vid Fortifikationen 20 juli 1689; förflyttad till Karlskrona såsom fortifikationsbefälhavare där 30 maj 1694; generalkvartermästarelöjtnant vid Fortifikationen i Narva 21 april 1699. — Ogift.

Biografi

Före D: s inträde vid Fortifikationen hade fadern lärt honom »architectura civilis ex fundamento» och även undervisat honom i matematik och fortifikation. Under flera års studieresor fullkomnade D. i Holland, Frankrike, England och Italien sedermera sina kunskaper i matematik samt militär och civil arkitektur. Därjämte förvärvade han en icke obetydlig krigserfarenhet under de två kampanjer på Morea han de sista åren bevistade i venetiansk tjänst under befäl av O. W. von Königsmarck, »av vilken han ett gott beröm sig förvärvade».

När D. efter omkr. sex års frånvaro 1688 återvände till fäderneslandet, hade redan det betydelsefullaste skedet i svensk fästningsbyggnadshistoria (1686—95) inträtt. Vid denna tidpunkt kunde Erik Dahlbergh börja använda fortifikationsofficerare av svensk härkomst, antagna och fostrade av honom själv, för verkställandet av sina planerade fästningsverk. Som arbetsledare vid utförandet av några av de mest betydande av Dahlberghs desseiner fick D. snart tillfälle att visa prov på sina kunskaper och sin duglighet. Det bör särskilt framhållas, att han kom till användning vid utförandet av två anläggningar av en alldeles ny typ, som Dahlbergh konstruerat, hans torn- och donjonbyggnader. Redan året efter sin hemkomst beordrades nämligen D. som arbetsledare till Wismar med dess sjökastell, tornbefästningen Valfisken. Här stannade han i fem år. Därefter utnämndes han (1694) till fortifikationsbefälhavare i Karlskrona och ledde uppförandet av donjonbyggnaden Drottningskär, om vilken Dahlbergh .skriver, att när den en gång bleve fullbordad, skulle »näppeligen något skönare sjökastell finnas uti hela Europa».

Under Karlskronatiden föreslogs D. alternativt med" friherre Jacob Eldstierna till generalkvartermästarelöjtnant i de tyska besittningarna med Stettin som tjänstgöringsort. I sin bekanta »specifikation» över fortifikationsstatens officerare säger Dahlbergh om D., att han »ritar och skriver över alle de måttan nätt och väl samt förstår sin fortifikation och architectura civilis med andra sina sysslor så väl, att H. Maj:t, enär så behagas, kan hava av honom en god generalkvartermästarelöjtnant». Det blev emellertid icke D., som denna gång utnämndes till generalkvartermästarelöjtnant, utan Eldstierna. Men när senare krigsfaran i öster blev överhängande, utnämndes D. på våren 1699 till generalkvartermästarelöjtnant i Narva. Så snart han anlänt dit, iståndsatte han Ivangorods försvarsverk och grep sig skyndsamt an med höjandet av det »importanta» Narvas krigsberedskap. I det hjältemodiga försvaret av sistnämnda fästning fick han emellertid icke deltaga. Mitt under rustningsarbetena avled han.

Det råder intet tvivel om, att D. var en av riksgeneralkvartermästarens bästa medhjälpare under det stora fästningsbyggnadsskedet.

Författare

Ernst Ericsson.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Riksregistr. och Militaria: ansökn. och meritförteckn., RA. — son Munthe, Kungl. fortifikationens historia, 3:1—2, 6:2 (1908—19).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Christopher Johan de la Vallée, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17425, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ernst Ericsson.), hämtad 2021-03-08.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17425
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Christopher Johan de la Vallée, urn:sbl:17425, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ernst Ericsson.), hämtad 2021-03-08.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se