Meriter

Delldén, Carl Olof, f. 4 april 1800 i Arnäs sn (V.norrl.), d. (efter en längre sjukdom) 10 juni 1854 i Uppsala. Föräldrar: kontraktsprosten Olof Delidén och Margareta Gertrud Genberg. Student i Uppsala ht. 1816; fil. kand. 22 nov. 1820; disp. pro gradu (præs. N. F. Biberg) 1821; fil. mag. 14 juni 1821; docent i praktisk filosofi 4 febr. 1822; jur. utr. kand. 22 maj 1822; auskultant i Svea hovrätt 1822; amanuens vid akademiska konsistoriet i Uppsala 5 dec. 1823; notarie i juridiska fakulteten 1824; uppförd i 3: e förslagsrummet till adjunktur i jus patrii et romani 1824, i samma rum till professuren i samma ämne 1826; även uppförd på förslag till professurerna i filosofi 1827 och 1828; jur. utr. lic. 5 febr. 1825; t. f. kanslist vid akademiska kansliet 7 dec. 1824; utnämnd därtill 1 sept. 1825; uppehöll läsåret 1826—27 professuren i praktisk filosofi; jur. utr. doktor (ultimus) 15 juni 1827; juris patrii et romani adjunkt 18 juni 1827; tf. landssekreterare i Uppsala län sommaren 1827; tf. häradshövding i Uppland och Norrland flera gånger 1823—28; häradshövdings namn 1829; tf. lagman i Norrland 1829; uppehöll vid skilda tillfällen de båda juridiska professurerna i Uppsala; professor i statsrätt, kyrkorätt, folkrätt och krigslagfarenhet 16 jan. 1844; installerad 5 mars 1844; inspektor för Norrlands nation 1851.

G. m. Anna Charlotta Drissel, f. 1799, d. 28 sept. 1859 i Uppsala, dotter av juris professorn Johan Daniel Drissel och Susanna Starck.

Biografi

D. var under sin första akademitid lärjunge till professorn i praktisk filosofi N. F. Biberg, vilken han högt beundrade, och vars samlade skrifter han utgivit; denne kom även att utöva ett stort inflytande på honom. Hans filosofiska studier bedrevos också så framgångsrikt, att han redan 1822, vid ännu icke fyllda tjugutvå år, förordnades till docent i praktisk filosofi. Samtidigt drogs han emellertid till juridiken, och det var här han kom att göra sin egentliga insats. D:s produktion är synnerligen omfattande; det är knappast något av juridikens områden, som han icke varit inne på eller berört. Han rör sig — uppenbarligen med stor författareglädje — lika gärna inom rättshistoriens och den romerska rättens områden som inom gebitet för den gällande rättens discipliner. Emellertid kan det icke sägas, att D:s betydelse står i rimligt förhållande till omfattningen av hans produktion. Detta stod klart redan för hans samtid, även om det i D:s egna skrifter ofta framskymtar en stor självsäkerhet och självuppskattning. Det synes också ha varit med ganska stor tvekan, som han — efter en inkompetensförklaring — slutligen av juridiska fakulteten förklarades kompetent till den ena av de båda 1841 nyinrättade juridiska lärostolarna. Denna skulle enligt ett i dec. 1841 av juridiska fakulteten avgivet förslag, vilket sedermera fastställdes, innefatta stats-, kyrko- och folkrätt samt krigslagfarenhet. Det var icke några toner av ömsesidig högaktning, som ljödo under den tid frågan behandlades. D. var undertryckt bitter, fakultetens medlemmar starkt kritiska, bl. a. beträffande D: s 1843 utgivna speciminationsskrift »Om folkrättens princip». D. sattes ej heller högt av Järta, vilken synes ha önskat att se J. J. Nordström som innehavare av den nya professuren.

I sitt författarskap var D. i så måtto barn av sin tid, att han framträder som en hängiven anhängare av den historiska skolan. En följd härav var, att han i många avseenden ställde sig starkt kritisk mot det av lagkommittén handhavda reformarbetet och dess resultat. D:s allmänna inställning framträdde kanske bäst i hans 1825 publicerade skrift »Om vårt fäderneslands lagstiftning». Han ifrågasätter där starkt, huruvida tiden är mogen för en ny lagstiftning, citerar till stöd för sin åsikt utförligt den historiska skolans programskrift, Savignys »Vom Beruf unserer Zeit für Gesetzgebung und Rechtswissenschaf t» och gör för denna skolas uppfattningssätt typiska uttalanden. Det synes överflödigt att med citat belägga hans sålunda antydda, allmänna inställning: vare nog sagt att han med entusiasm vid varje lämpligt tillfälle drar en lans därför. Som ytterligare ett exempel på denna hans inställning kan möjligen nämnas hans kritik av det 1846 framlagda förslaget till ny kyrkolag. Man märker hans nästan vemodigt sorgsna känsla inför det faktum, att »förslaget erhållit ett så helt och hållet nytt och främmande utseende, att man tycker sig ej alls däri igenkänna den gamla kyrkolagen».

Utom denna kritiskt-konservativa läggning kunna som karakteristiska drag i hans författarskap nämnas följande. Detsamma lider ofta av en viss mångordighet, vilken emellertid sällan leder till förminskad översiktlighet; tvärtom är hans stil redig och klar. Han betonar också ofta formens betydelse för lagstiftningen: själva redaktionssättet äger ofta — anser han — ett oberäkneligt inflytande och en stor vikt. Dylika uttalanden förstår man så mycket bättre, om man ser dem mot bakgrunden av många ur formell synpunkt minst sagt misslyckade författningar från 1800-talets första decennier.

Om D. alltså till sin allmänna läggning och uppfattning måste sägas vara starkt konservativ, finnes det emellertid ett område, där han kan betecknas som föregångsman, nämligen med avseende på hans idéer om den juridiska undervisningen. I en i flera avseenden läsvärd artikel i Schmidts Juridiskt arkif (1831) gör han sig sålunda till talesman för vittgående reformer. Med stor styrka hävdar han bl. a. betydelsen av, att juristen på ett tidigt stadium förvärvar en grundlig allmänbildning, varjämte han starkt betonar de praktiska erfarenheternas betydelse.

D. tog verksam del såväl i det kommunala livet i Uppsala som i studenternas föreningsliv. Sålunda var han under sina sista <år (från 1851) inspektor för Norrlands nation.I denna egenskap såväl som i egenskap av lärare torde han — särskilt på grund av sin formalism — knappast kunna sägas ha varit älskad; å andra sidan omvittnas, att han visade sina landsmän stor hjälpsamhet och att han med allvar och nit sökte främja deras intressen. Om ^hans intresse för studenternas välfärd vittna även de donationer, varmed han ihågkom Norrlands nation.

Författare

H. Munktell.

Arkivuppgifter

Brev från D. finnas i Hartmansdorffska samlingen, Riksarkivet, och till P. A. Wallmark, K. biblioteket, samt bl. a. till J. H. Schröder i Uppsala univ.-bibliotek.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: a) akad. avhandl.: se J. H. Liden, Catalogus disputa-tionum ... continuatus a G. Marklin, 1 (1820); iter. continuatus, 1 (1856). — b) övriga arbeten: Om vårt fäderneslands lagstiftning i anledning af nya lagförslaget (Svea, tidskr. för vetenskap och konst, H. 8, 1825, s. 6—33; anon.; forts.se följ.). — Försök till granskning af Kongl. lag-commitéens förslag till handels-balk. Upps. 1826. 2 bl., 117, (1) s. (ibid., H. 8: 1, bih.). — Om reformer i vår domstols-inrättning och om permanenta domstolar (ibid., H. 11, 1827, s. 410—431). — Bidrag till fäderneslandets, lag-historia (ibid., H. 12, 1828, s. 3—96). — Tal öfver framl. professoren . .. N. F. Biberg hållet inför Norrländska nationen i Upsala d. 24 oct. 1827 (Minne af Nils Fredrik Biberg, 1827, s. 3—28). — Biographiska anteckningar [jämte] Professor Nordmarks af trycket utg. skrifter och af handlingar (Minne af Zacharias Nordmark, 1830, s. 13—28). — Studie-plan för den svenske juristen af C. O. D—n. Kristianstad 1831. 55 s. (Särtr. ur Juridiskt arkif, Bd 2, 1831—32, s. 99—151; sign.) — Om afträdes förmån (benificium cessionis) enligt nu gällande concurs författningar (Juridiskt arkif, Bd 2, 1831—32, s. 250—254; anon.). — Om de svenska fängelserna (ibid., Bd 2, 1831—32, s. 316—326; anon.). Ytterligare anmärkningar i anledning af förslaget till ny stängsel-förordning (ibid., Bd 2, 1831—32, s. 391—408; undert.: C. O. D—n). — Bibliografi [över svensk juridisk litteratur] (ibid., Bd 2, 1831—32, s. 473—487; anon.). — Några anmärkningar vid K. lagcommitéens Förslag till allmän criminal-lag (ibid., Bd 3, 1832—33, s. 161—238). — Om de svenska corrections-inrättningarne (ibid., Bd 4, 1833—34, s. 465—480; anon.). — Om behofwet af en förbättrad ladugårdsskötsel och ängsodling (Upsala läns k. landthushållnings-sällsk. handl., H. 17, 1834, s. 93—97). —• Om swenska näringarnes tillstånd och brister; ett bidrag till kännedomen af fäderneslandet af C. O. D. Kristianstad 1835. (4), 91 s. (Sign.) — Några ord till redande af begreppen: inteckning, pantförskrifning och införsel (Juridiskt arkif, Bd 8, 1837—38, s. 476—480; anon.). — Om fördel af bo oskifto (ibid., Bd 8, 1837—38, s. 469— 476; anon.). — Biographiska anteckningar [jämte] professor O. Kolmodins af trycket utg. arbeten (Minne af Olof Kolmodin, 1839,. s. 17—28). — Förslag till kommunal-lag för Sverige. Upps. 1839. 1 bl., 30 s. — Om förmåns-rätter enligt Sveriges lagstiftning. Kristianstad 1839. 1 bl., s. 309—365, (1) s. (Särtr. ur Juridiskt arkif, Bd 9, 1838—39: undert: C. O. D—n). — Om theori och praxis i lagfarenheten (Juridiskt arkif, Bd 12, 1841—42, s. 161 — 182; undert.: C. O. D—n). — Rättegångs-sättet i Sverige framstäldt till vägledning för dem som studera lagfarenheten . . . Upps. 1842. (4), 115, (1) s. [Enl. Hj. Linnström, Sv. boklexikon:] 2: a uppl., tillökad med processen i economi-och skiftesmål. Upps. 1844. — Om konstitutionell ansvarighet, enligt Sveriges grundlagar (Juridiskt arkif, Bd 13, 1842—43, s. 299—320; forts, ibid., Bd 14, 1843—44, s. 552—560, Bd 15, 1844—45, s. 385—410; undert.: C. O. D—n). — Yttrande angående en svensk jurist-förening (ibid., Bd 14, 1843—44, s. 121 — 134; undert.: C. O. D—n). — Om de svenska krigs-lagarne (ibid., Bd 16, 1845—46, s. 193—215; undert: C. O. D—n). — Om befordrings-rätt enligt nu gällande ecclesiastik-författningar (ibid., Bd 17, 1846—47, s. 1—41; undert: C. O. D—n). — Anmärkningar vid det af commiterade utarb. Förslag till kyrkolag, afg. den 29 dec. 1846 (ibid., Bd 18, 1847—48, s. 385—448; undert.: C. O. D—n). — Vederläggning af några inkast mot rättsforskningens värde och praktiska nytta (ibid., Bd 20, 1849, s. 569—576; undert: C. O. D—n). — Utgivit: N. F. Biberg, Saml._skrifter. D. 1—3. Upps. 1828—30. — Dessutom smärre uppsatser och rec. i Juridiskt arkif under rubr. Lagskipning och lagtolkning, samt i Sv. litteraturfören: s tidn. m. fl.

Källor och litteratur

Källor: Album Nationis Bothniensis 1800—1828; C. Annerstedt, Samlingar till Upsala universitets historia, i UB; Akademiska consistoriets och juridiska fakultetens i Upsala protokoll 1820—1854; Brev till P. A. Wallmark, i KB; div. föreläsningar och manuskript av D., i LB. — O. C. Ahlström, Norrländska slägter, [1] (1890); M. Andree, Norrlands nation (1927); A. Th. Låstbom, Upsala academies matrikel (1841); E. Modin & E. N. Söderberg, Matrikel öfver i Upsala studerande norrlänningar 1595—1889 (1889—90); Upsala universitet 1872—1897. Festskrift... utg. af R. Geijer (1897).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Olof Delldén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17437, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. Munktell.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17437
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Olof Delldén, urn:sbl:17437, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. Munktell.), hämtad 2024-04-25.