Meriter

de Verdier, Bror Andreas (Anders), f. 4 juli 1853 i Annerstads sn (Kronob.), d. 22 juli 1937 å Gustavsfors, Blomskogs sn (Värml.). Föräldrar: bruksägaren och häradsskrivaren Olof de Verdier och Anna Maria Sandberg. Elev vid Växjö h. elementarläroverk 1862; mogenhetsex. där 24 maj 1874; volontär vid Smålands grenadjärbataljon 3 mars 1873; utexaminerad från Krigsskolan 29 sept. 1875; underlöjtnant vid Värmlands fältjägarkår 5 nov. 1875; löjtnant 7 juli 1881; avsked från beställning på stat 23 april 1888; tillstånd att som lönlös kvarstå i kåren 13 febr. 1891; kapten i kåren 6 aug. 1891; kompanichef 13 sept. 1894; erhöll begärt avsked 28 april 1899; lantmäteri ex. 12 maj 1879; lantmäteriauskultant 1879—88; förvaltare hos a.-b. Mölnbacka-Trysil i Trysil, Norge, 1888—98; disponent där 1898—1908 och led. av bolagets styr. 1898—1922; en av huvuddelägarna i Gustafsfors fabrikers a.-b., led. av dess styr. 1906 samt disponent 1914—32; styrded. i Dejefors-Forshaga järnvägs- och slussverks a.-b. 1900— 1913; ordf. i Dejefors kraft- och fabriks a.-b: s styr. 1910—16; styr.-led. i Frykfors a.-b. 1908—22, Forshaga sulfit a.-b. 1910—22, Klarälvens flottningsförening 1899—1908, Svenska trämasseföreningen 1900—08 och 1910—11, Handelskammaren i Karlstad 1912—22, Värmlands hypoteksförening 1903. och Dalslands kanal-a.-b. 1917 (ordf. 1928); led. av Värmlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott 1905; hushållningssällskapets v. ordf. 1913—18, dess hed:led. 1920; led. av Värmlands läns skogsvårdsstyr. 1904 (ordf. 1923); led. av styr. för Värmlands och Örebro läns skogvaktare- och kolareskolor 1920; led. av styr. för V. Värmlands lant- och skogsmannaskola 1921, ordf. 1929; kommunalfullmäktig i Blomskog 1919; ordf. i kommittén för utredning av frågan, vilka åtgärder borde med hänsyn till transport av timmer sjöledes vidtagas för sjöfartens betryggande mot de i följd av dylik transport uppkommande faror och olägenheter 1 nov. 1907—1909; sakkunnig att biträda inom jordbruksdep. med utredning för åstadkommande av en rätt förvaltning och skötsel av kronans och andra allmänna skogar i mellersta och södra delarna av riket 29 sept. 1911; sakkunnig hos styr. för Skogshögskolan och Skogsförsöksanstalten angående skogsförsöksväsendet 27 mars 1915; ordf. i Skogsvårdsstyr:nas förbunds kommitté för belåning av skog 1920. Sällskapet Pro Patrias stora guldmedalj 1922; RSO 1895; RVO 1907; RNO 1923; KV02kl 1928; guldmedalj för medborg. förtj., 12. storl., 1933.

G. 29 dec. 1881 i Hångers, Ljungby sn (Kronob.), m. Maria Charlotta Hedvig Ulrika Ekelund, f. 2 febr. 1857, dotter av häradsskrivaren Sven Gustaf August Ekelund och Jeanna Ulrika Hasselgren.

Biografi

D:s farfar var stallmästaren vid Mörnerskahusarreg. Gustaf Werdjer (f. 1745, d. 1804). — Uppvuxen på landet och tidigt intresserad jägare och friluftsman valde D. lantmäteriet som yrke bredvid sin militärtjänst. Såsom auskultant kom han att verka i Värmland, vars milsvida skogar hos honom väckte intresset för deras utnyttjande. Till regementskamrat hade D. disponenten vid a.-b. Möln- backa-Trysil, greve Adolf Mörner. Denne- uppdrog åt D. att undersöka möjligheterna för förbättring av den av bolaget inom Try-sil i Norge använda övertransporten av virke från Väster-Dalälvens till Klarälvens vattensystem. D. lyckades så väl, att överföringen kunde verkställas på ett i stället för på två á tre år. År 1888 anställdes D. som bolagets förvaltare för dess inom Trysils kommun i Norge och Värmlands nordligaste socknar belägna egendomar. Detta område omfattade, utom betydande fjällvidder, ej mindre än c: a fem kvadratmil produktiv skogsmark. D. genomförde nu, jämte bl. a. dåtidens kanske främste svenske skogsman, skogschefen vid Uddeholmsverken, fil. doktor Fr. Lovén, ett större skogsdelningsföretag mellan Uddeholms a.-b., a.-b. Möln-backa-Trysil och ett par större dalabolag. D: s starka skogsintresse fick härvid tillfälle att utveckla sig. Spekulativt anlagd och matematiskt begåvad grep han sig, ehuru ej utbildad till forstman, oförskräckt an med aktuella skogsproblem och vann mångenstädes gehör för sina, ofta som ganska radikala ansedda, åsikter. För den ekonomiskt betonade D. var det helt naturligt att inrikta sig särskilt på skogligt-ekonomiska spörsmål. Hans sedermera alltid med skärpa förfäktade åsikt, att skogen, i likhet med allt annat kapital, bör genom sin tillväxt lämna skälig ränta å i densamma investerade värden och att den, rätt utnyttjad, även kan så göra, torde under. Trysiltiden helt vunnit honom. De genom tidigare planlösa avverkningar mer eller mindre söndertrasade skogar han där hade att taga hand om erbjödo rikt studiematerial beträffande trädens reaktionsförmåga och tillväxtmöjligheter. En av D. 1894 i en norsk lantbruks tidskrift publicerad avverkningsberäkning (för timmerblädningsskog) infördes under ett par årtionden årligen i den i Norge spridda K. H. Heijes »Lommealmanack for landmæn, skogsbrugere, hagebrugere och meierister».

År 1898 blev D. disponent vid Mölnbackabolaget. Hans chefstid inföll under brytningsperioden mellan sågverks- och massaindustrien. D., som aldrig låtit sig bindas av doktrinära åskådningar, tillhörde de industriledare, som tidigt fingo blicken öppen för massaindustriens framtidsmöjligheter. På D. influerade givetvis hans starka skogsvårdsintresse, i det han med fullt skäl ansåg skogsbrukets räntabilitet nära nog helt avhängig av möjligheterna till en rationell, gäma stark gallring av de unga skogsbestånden. En ofrånkomlig förutsättning för genomförande av dylika gallringar vore, att det utgallrade småvirket kunde vinna avsättning, och sådan skapade massaindustrien. Mölnbackabolagets rörelse bestod, då B. blev disponent, utom av ett betydande jordbruk, huvudsakligen av sågverksrörelse, varjämte trämassefabrikation bedrevs vid ett par mindre träsliperier. För att ernå bättre utnyttjande av avkastningen från bolagets skogsegendomar, vilka D. genom flera köp väsentligt ökade, byggdes den stora, moderna sulfatfabriken vid Deje. Sedan D. blivit. huvuddelägare och 1914 disponent för Gustafsfors fabrikers a.-b. införde han även där mera rationella metoder för industrien och skogsbruket.

Utrustad med en ovanlig arbetsförmåga och berghälsa togs D. även i anspråk för allmänna uppdrag. I Värmlands län var han länge en av de ledande personligheterna. Orädd och fördomsfri förfäktade han alltid öppet sina åsikter, vilket i förening med hans ovanliga förmåga att kunna bortse från personliga synpunkter gjorde, att han med .allt skäl — ej blott i fysisk mening — betraktades som en länets »grand old man». Med frejdigt mod framförde han även sina åsikter vid de sammankomster, där skogens och skogsindustriens män möttes. Vid Föreningens för skogsvård årsmöten och exkursioner blevo hans inlägg ofta den brandfackla, som fick livliga och tankeväckande diskussioner att blossa upp. Ehuru D. ej i egentlig mening var fackman, ha hans insatser inom svenskt och särskilt värmländskt skogsbruk och därmed samhörig industri varit betydande.

Författare

Gunnar Fries.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: se ovan, samt L. Linder, Bibliografisk förteckning över innehållet i Sv. skogsvård sfören :s publikationer 1902—1919 (1920) [under Verdier, B. A. de, i reg.l.

Källor och litteratur

Källor: Lantförsvarsdep :tets utgående diarier 1888 och 1891 samt dess handl. 1899, nr 1787, RA. — V. Ekstrand, Svenska landtmätare 1628—1900 (1896—1904); C. Hulthander, Biografiska anteckningar från Carlberg 1792— 1892 (1892); A. Kindberg, Anteckningar om Värmlands fältjägare, 2 (1919).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Bror Andreas de Verdier, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17504, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Fries.), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17504
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Bror Andreas de Verdier, urn:sbl:17504, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Fries.), hämtad 2024-04-23.