Jacob Doordt, van

Död:1629 – Stockholms stad, Stockholms län (troligen i Sthlm.)

Konstnär


Band 11 (1945), sida 353.

Meriter

van (von) Doordt, Jacob, d. före 4 nov. 1629, trol. i Stockholm; hans änka Margareta nämnes där 1634. Trol. son till kopparstickaren Peter van der Doort i Hamburg och bror till vax-pousserarna Abraham och Isak von Doordt; verksam som porträtt- målare och vaxpousserare. Huvudsakligen bosatt i Hamburg men även verksam vid hoven i Danmark (1610—12, 1616, 1623 och 1626), Slesvig-Holstein (1621, 1626, 1627, 1628) samt Sverige (1629).

Biografi

Bevarade porträtt i danska statens ägo (Rosenborg, Frederiksborg och Amalienborg), föreställande Kristian IV, hans drottning m. fl., såväl i naturlig storlek som i miniatyr, i gouache eller olja, visa D: s konstnärskap fr. o. m. 1611. I det mindre formatet framträder han fördelaktigt med bilder av drottning Anna Katarina jämte sonen Kristian (Rosenborg) samt med två dubbelporträtt av Fredrik II och Kristian IV med gemåler, båda i svensk statsägo (Gripsholm). Vid Gottorps hertighov målade han flera porträtt av Kristian IV: s systerson, Fredrik III av Holstein-Gottorp; av dessa bevaras i Dresdens Schlossmuseum en helfigursbild från 1621, vilken jämte en i samma museum befintlig duk av Friedrich Ulrich av Braunschweig-Lüneburg ger ytterligare utgångspunkter för en bestämning av hans verk. I sin detaljerade och linjebetonade formgivning visar detta en anslutning till renässanstraditionen, sådan den även framträder i nordtyskt måleri, men en starkare plasticitet i figurer och draperier erinrar redan om barockens stilideal. Den strama, statiskt hållna helfigurskompositionen utgör ett drag, som undernära ett århundrade nedärvts inom renässansens furstliga porträttkonst. — En signerad medalj av D., föreställande drottning Sofia av Danmark, finnes i K. myntkabinettet, Stockholm.

Sin plats i svensk målerihistoria har D. genom sitt kortvariga men särskilt för Gustav II Adolfs ikonografi betydelsefulla arbete under sitt sista levnadsår. Han torde ha kommit till Sverige under början av 1629 men omnämnes nov. s. å. som död. Enligt sin i början av juni inlämnade räkning har han utom ett par kopior efter äldre fursteporträtt och en vaxbild av prinsessan Kristina utfört miniatyrer av Maria Eleonora samt. i vax pousserat porträtt av henne och Gustav Adolf. En senare fordran nämner därutöver trenne porträtt av konungen,- av vilka det ena i helfigur. Ehuru intet svenskt originalporträtt i större format blivit bevarat, kan man ur mängden av kopior utleta ett antal, som genomgående visar konungen iförd svart dräkt och tidigare i allmänhet grupperats under Jacob Elbfas' (se denne) namn, men som med all sannolikhet torde återgå på D. Främst bland dessa bör nämnas en på slottet Romrod i Hessen förvarad helfigurbild — ursprungligen utförd för Axel Oxenstierna av den samtida konterfejaren Cornelius Arendtz — vilken med ledning av ovannämnda Dresdenporträtt av stilistiska skäl kan sättas i samband med D: s målning från 1629. Som original av hans hand får man räkna två Gustav Adolfs-miniatyrer, daterade s. å. och förvarade på Frederiksborg samt i K. skattkammaren, Stockholm. Ehuru endast dessa blygsamma rester numera bära vittne om D: s uppehåll i Sverige, är han genom dem och sina ickesvenska porträtt den konstnärligt kanske bäst gripbare av de på kontinenten utbildade målare, vilka på 1620-talet tillförde den svenska porträttkonsten nya stilimpulser.

Författare

K. E. Steneberg.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: O. Andrup, Rensessance og tidlig Barok (Danmarks Malerkunst, red. af E. Zahle, 1937); F. Beckett, Renasssancens Portrastmaleri (Kunst i Danmark, N. R., 6, 1932); dens., Kristian IV og Malerkunsten (1937); C. Eichhorn, Nya svenska studier (1881); G. W. Fleetwood, Margareta Brahes svenska familjeporträtt i Hessen (1926); F. R. Friis, Bidrag til dansk Kunst-historie (1890—1901); G. Galster, Danske og norske Medailler og Jetons ca. 1533—ca. 1788 (1936); Kunstens Historie i Danmark, red. af K. Madsen (1901-^07); E. F. S. Lund, Danske malede Portraeter, 1, 4 (1895, 1912); K. Madsen, Studier fra Sverig (1892); Medaljen genom tiderna (1942); H. Schmidt, Gottorffer Kunstler, 1—2 (Quellen und Forschungen zur Gesch. Schleswig-Holsteins, 4—5, 1916—17); K. E. Steneberg, Jacob van Doordt, en nordisk furstemålare (Scandia, 7, 1934); dens., Vasarenässansens porträttkonst (1935); S. Strömbom, Iconographia Gustavi Adolphi (1932); Ph. Weilbach, Nyt dansk Kunstner-Lexikon. 1—2 (1896. 07V - - -



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jacob Doordt, van, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17600, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. E. Steneberg.), hämtad 2019-10-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17600
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jacob Doordt, van, urn:sbl:17600, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. E. Steneberg.), hämtad 2019-10-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se