Carl Magnus Drake

Född:1668-03-04 – Sunds församling, Östergötlands län (i Graby)
Död:1739 – Regna församling, Östergötlands län (på Svarttorp)

Arméofficer


Band 11 (1945), sida 412.

Meriter

6. Carl Magnus Drake, sonson till D. 2, f. 4 mars 1668 på Graby, Sunds sn (Ög.), d. 1739 på Svarttorp, Regna sn (Og.). Föräldrar: majoren Magnus Drake och Christina Kagg. Volontär vid Livgardet hösten 1686; musketerare 11 sept. 1686 och pikenerare i nov. s. å.; fänrik vid överste C. G. Erskeins värvade reg. 1688; deltog i den svenska hjälpexpeditionen till Holland 1689; sårad i slaget vid Fleurus 1 juli 1690; gick i fransk krigstjänst s. å. och blev fänrik vid reg. Royal Alsace 1 sept. 1691; löjtnant där 24 jan. 1696; avsked ur fransk tjänst 14 april s. å. Ägde Fostorp, Vingåkers sn (Söd.), som han ärvt efter fadern men sålde 1714.

G. 1 aug. 1711 på Svarttorp m. Gunilla de Montgomery, f. 1687, d. 16 juli 1762, dotter av överstelöjtnanten David Christoffer de Montgomery och Emerentia Rosenstråle.

Biografi

Då Karl XI i det 1688 utbrytande pfalziska kriget sände en expeditionskår till Hollands hjälp mot Frankrike, var D. en av de unga svenska officerare, som ville skaffa sig krigisk erfarenhet. Han begav sig till Pommern och anställdes vid Erskeins nyvärvade regemente, som i början av 1689 bröt upp till Deventer i Holland, där det låg i garnison i sex veckor. Borgarna voro föga trakterade över inkvarteringen och misstänkte de till regementet hörande finnarna för trolldom, »efter de voro närmaste grannar till Lappland» (D: s dagbok). I Maastricht samlades holländska armén, och vid Fleurus sammandrabbade den med fransmännen (21 juni 1690). De svenska trupperna ledo stora förluster, och D. blev mycket illa åtgången, sex gånger sårad och efter slaget plundrad på allt vad han hade. Som fånge hos fransmännen träffade D. krigskommissarien de Baar, som talade svenska och var bekant med D: s farbror Erik D. (D. 4). de Baar gav D. kläder och penningar och vårdade sig om honom. På hans förslag gick D. — liksom flera av de svenska officerarna — i fransk tjänst; han blev någon tid därefter fänrik vid regementet Royal Alsace. Under de följande sex åren deltog D. i en mängd franska fälttåg. Först tjänade han under Catinats befäl i Italien. Liksom nordbor i allmänhet tjusades han av »denna sköna landsort, som är hel agreabel och var-est man alla de rariteter hava kan, som man kan åstunda och begära». Men D. fick också utstå strapatser. Vid ett tillfälle miste han sin häst, sin dräng och allt sitt bagage, så att han inte hade kvar mera än han gick och stod i. På hösten 1692 flyttades D:s regemente till Provence och 1693 till den spanska krigsskådeplatsen, dit D. huvudsakligen var förlagd under sin återstående tjänstetid. D. har. mycket att berätta om sina upplevelser under dessa år. Under befäl av hertigen av Vendöme var D. med om striderna kring städerna Palamos och Gerona. Det var de sista vapenskiften, i vilka han deltog. År 1696 blev han löjtnant men tog efter ett par månader avsked, »emedan», skriver han, »jag så många år måst leva tvungen och ej fått bruka mina salighetsmedel». Från Bordeaux för han med en svensk skeppare och landsteg midsommarafton 1696 i Göteborg.

Om sina år i utländsk krigstjänst skrev D. under hemfärden och omedelbart efter hemkomsten »en kort relation», vilken, efter den på Skalltorp i Södermanland förvarade handskriften, är i utdrag tryckt.av A. Lewenhaupt (se nedan) och därmed gjort D:s namn bekant. Under sina återstående dagar levde han en lantjunkare stilla liv. Vid D: s bröllop skrev J. Runius sitt bekanta bröllopskväde med oförställd maning till brudparet att sörja för det svenska folkets återväxt genom rik barnalstring:

Tack skall herr Drake hava,

som tänker på vår brist,

att Sverige vid Pultava

en hop med adel mist.

Författare

G. Jacobson.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: A. Lewenhaupt, Utdrag ur Carl Magnus Drakes dagbok (Hist.. tidskr., 21, 1901); T. Runius, Samlade skrifter, utg. av E. Noreen, 1 (Sv. för- fattare, utg. av Sv. vitterhetssamfundet, 17, 1937), s. 208.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Magnus Drake, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17626, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2019-11-13.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17626
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Magnus Drake, urn:sbl:17626, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2019-11-13.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se