Andry Dress (Dreiss)

Född:1585 omkring
Död:1651-03-14

Bruksidkare


Band 11 (1945), sida 443.

Meriter

1. Andry Dress (Dreiss), f. omkr. 1585, d. 14 mars 1651. Ingick 5 juli 1622 i Amsterdam avtal med Louis De Geer och dennes svåger Steven Gerards om anställning på fyra år som »jongman» hos Willem de Besche; förvaltare vid Åkers styckebruk 1624—27; arrenderade från 1628 till sin död flera bergslag och socknar i Mellansverige (se nedan); storleverantör av krigsmateriel till svenska kronan under trettioåriga kriget; från omkr. 1630 ägare till ett flertal hamrar, hyttor och hemman i Fellingsbro, Nora och Linde socknar, främst Hammarby och Rockhammar; erhöll bergsfrälse å bl. a. dessa hamrar 19 nov. 1.650.

G. m. Elisabeth Schaeij från Geldern, f. trol. 1589, d. 1673 i Stockholm, syster till bokhållaren på Finspång Jan Schaeij samt sannolikt även till handlanden i Arboga Pieter Schaeij, vars sonson blev adlad von Schaeij.

Biografi

Det är som representant för det främmande befolkningsskikt i Sverige, vars roll för omformandet av Sveriges ekonomi under 1600-talet knappast kan överskattas och som bland sina främsta räknade en Louis De Geer, en Willem de Besche, en Abraham Momma-Reenstierna, som D. är av intresse. Som ovan nämnts, var det genom De Geers och dennes svågers förmedling D. inkom till Sverige efter att 1622 i Amsterdam ha slutit kontrakt om anställning på fyra år hos Willem de Besche »op zijne huttewercken, coopermeulens of änders als toesichter te wesen ende reeckeninge houden». Bevarade räkenskaper från 1624, 1626 och 1627 i Leufstaarkivet visa D. i verksamhet som förvaltare vid Åkers styckebruk. De Besches intima förbindelser med Louis De Geer ledde emellertid snart D. över i den senares tjänst, och i mars 1628 talar De Geer om »mynen diener Andries Dries». Även denna anställning blev dock kortvarig. Redan efter några månader övergick nämligen D. till självständig verksamhet, ehuru han fortfarande stod i starkt ekonomiskt beroende av De Geer och de Besche.

År 1623 hade Louis De Geer under sin strävan att förvärva inflytandet över den svenska järntillverkningen gjorts uppmärksam, på Nora och Linde bergslag såsom »la fleur de toutes les montagnes de la Suede». Först i maj 1627 lyckades han emellertid genom avtal med Handelskompaniet, som då arrenderade områdena, lägga dessa, under sitt arrende, dock med Willem de Besche som medintressent. Arrendet blev likväl kortvarigt, och redan 22 juli 1628 överlätos Nora och Linde bergslag jämte Fellingsbro, Ervalla och Näsby socknar till D., dennes svåger Jan Schaeij och sedermera bergmästaren Christoffer Geijer. Kompanjonerna skulle, förutom att erlägga fastställt arrende, vara förpliktade att försälja allt sitt tillverkade järn till De Geer och de Besche; i gengäld skulle de senare tillhandahålla ett driftkapital av 6,000 dir och varor för 6,000 gulden. Överenskommelsen blev endast den första i en rad transaktioner, i vilka D. redan från början synes ha varit huvudpersonen Genom att göra kronan till synes förmånliga förslag erhöll D. slutligen på försommaren 1631 ett nytt kontrakt, denna gång direkt med kronan och med undanskjutande av De Geer. Den missämja, som härigenom helt naturligt uppstod mellan denne och D., tog sig uttryck i en ytterst häftig brevväxling och avskrevs formellt först genom godemäns kompromiss i mars 1634. Överenskommelsen rubbade dock icke D: s' nya kontrakt. Helt utestängd från inflytande i bergslagen blev De Geer likväl icke, och ännu 1642 finner D, anledning att klaga över honom i kammaren. Affärsförbindelserna mellan de båda parterna blevo heller aldrig avbrutna, ehuru dessa även på andra områden hade svårt att komma överens. Sålunda rådde mellan De Geer och D. svåra meningsskiljaktigheter angående skötseln av Torshälla snidverk, bland vars bolagsmän båda formellt upptagits 26 febr. 1632. Affären blev emellertid i stort sett misslyckad, och D. lämnade efter några år bolaget.

Genom att alliera sig med en annan av det dåtida Sveriges mest inflytelserika köpmän, Joachim Danckwardt, vilken tidvis var De Geers svåraste konkurrent, lyckades D. förvärva inflytande även i andra bergslag. Redan i juni 1630 synes D. sålunda ha haft ett visst inflytande över öster- och Västernärke, som Danckwardt sedan 1625 arrenderat men nu stod i begrepp att lämna ifrån sig, och i nov. 1632 erhöll D. dessa områden som arrende av kronan på två år. Arrendet av Nora och Linde bergslag .jämte de tre socknarna behöll D. till sin död. Över de arrenderade områdena ägde D. från 1641 rätt att tillsätta egen fogde. Personvalet skulle dock godkännas av landshövdingen i länet.

Som arrendator av ett av Sveriges viktigaste bergslagsdistrikt, inom vilket bl. a. kronobruken Gyttorp, Kvarnbacka, Stensta och Guldsmedshyttan voro belägna, kom D, att spela en framträdande roll, då det gällde att. förse den svenska kronan med krigsmateriel under trettioåriga kriget. Enligt det första kontraktet skulle D. årligen leverera till kronans faktorier 362 skålpund harneskplåtar, 610 skålpund rörplåtar, 140 sk granater, 76 skålpund stångjärn och 20 skålpund stål till ett sammanlagt värde av nära 17,000 dir. I regel överstego emellertid de årliga leveranserna betydligt denna summa och ökades allteftersom arméns behov stego. Värdet av leveranserna till arkliet och faktorierna under perioden 1631—febr. 1638 uppgick sålunda enligt D:s egen utsago till över 162,355 dir. Kammarkollegii diarier och registratur från 1620- till 1650-talen vittna om kronans ständiga krav på D: s leveransförmåga. Icke blott vapen och lod (kulor) utan även järn till kvarnar och städ, bleckplåt, spik m. m. begärdes. Som leverantör av lod till kronan synes D. i varje fall under Gustav Adolfs krig i Tyskland ha uppnått en enastående ställning. Medan Louis De Geer 1631 levererade 3,054 st. lod till kronan, levererade D. s. å. 30,319 st., d. v. s. nära tio gånger så många, och 1632 erhöll kronan 516 st. lod från Louis De Geer, 788 från Ortala och 30,349 från Nora och Linde. Tack vare D. återvunno västmanlandsbruken mot slutet av Gustav Adolfs regering den ledande ställning som huvudort för lodtillverkningen, som upplandsbruken fråntagit dem under Karl IX :s tid. Även i kvalitativt hänseende synes D. ha kraftigt bidragit till att höja järntillverkningen i Västmanland. Han lät sålunda införskriva från utlandet »många slags manufakturer» samt hammarsmeder, masmästare, kolare och stöpare, vilka sattes att undervisa svensk ungdom, enligt utsago med gott resultat. Till belöning bl. a. härför erhöll D. 19 nov. 1650 evärdligt bergsfrälse på bl. a. Hammarby och Lustholmen (Rockhammar). En skuggsida av D: s annars framgångsrika verksamhet var den skogsskövling, som den kraftiga höjningen av produktionen medförde. Bruksrörelsen vid Gyttorp måste sålunda av denna anledning nedläggas redan under 1640-talet.

Arrendena synas ha förskaffat sin innehavare stora inkomster, vilka bl. a. möjliggjorde för denne omfattande privata egendomsförvärv. Redan 1629 köpte D. egendom vid Finnåker, vilken dock 1647 såldes till Louis De Geer, och under år 1632 lade han grunden till sitt senare huvudsäte, Hammarby bruk vid Nora. År 1638 erhöll han privilegium att bygga en hammare vid Rockhammar i Fellingsbro socken i Västmanland, där även hans svågrar Jan Schaeij och Jacob Looff voro intressenter. Planen realiserades genom egendomsförvärv fr. o. m. 1639 och gav till resultat bildandet av det livskraftiga Rockhammars bruk. D. var även intressent i Vedevågs bruk, vars ränta till kronan han från 1650 uppbar. D. bodde ännu 1635 å Gyttorps kungsgård men överflyttade senare till Hammarby. Regeringens strävanden att förmå honom att bosätta sig inom området för den planerade staden vid Järle misslyckades. Före sin död hade D. köpt gravplats i Nora kyrka. Då han emellertid dött som rätt-trogen kalvinist, fick han här begravas först, sedan K. M:t lämnat tillstånd härtill.

Författare

Å. Kromnow.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Riksregistr., Biographica, Svea hovrätts Liber causarum 122: 1:2 och 122:3: 13, ovan nämnda handlingar i Leufstaarkivet, allt i RA; Kam-markollegii registr., utgående diärier och kontraktsböcker, likvidationsakter nr 82:1, mantalslängd 1635 i boskapslängder m. fl. längder för Närke och Västmanlands län 8:3, Bergsbruk nr 366; KA; Klerckerska samlingen, KB. — Svenska riksrådets protokoll, 7, 1637—1639 (1895); Kammarkollegiets protokoll, 1, 1620—1638 (1934); Hist. handl., 29 (1934). — J. A. Almquist, Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523—1630, 1, 2, 4 (1917, 1919—23); B. Boethius, Joakim Danckwardt (Sv. biogr. lexikon, 10, 1931).; E. W. Dahlgren, Louis De Geer, 1—2 (1923); Ä. Garfvé, Fellingsbro sockens historia-(1904; 2:a uppl. 1926); N. af Geijerstam, Rockhammars bruks historia (1920); J. Johansson, Noraskogs arkiv, 5:3 (1907); dens., Om Noraskog, 1—2 (1875, 1881—82); Sveriges krig 1611—1632, Bil.-bd 2 (1938); A. Kromnow, En kronans storarrendator, Andry Dress, och hans släkt (Personhist. tidskr.,; 40, 1939—40, tr. 1941); M. B. Swederus, Bidrag till kännedomen om Sveriges' bergshandtering 1612—1654 (Tern-kontorets annaler. N. S.. 63—65. 1908—10).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Andry Dress (Dreiss), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17649, Svenskt biografiskt lexikon (art av Å. Kromnow.
), hämtad 2019-10-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17649
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Andry Dress (Dreiss), urn:sbl:17649, Svenskt biografiskt lexikon (art av Å. Kromnow.
), hämtad 2019-10-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se