Otto Dress

Född:troligen 1620-talet
Död:omkring 1696/97

Bruksidkare


Band 11 (1945), sida 447.

Meriter

3. Otto Dress, den föregåendes brorson, äldste son till D. 1, f. sannolikt på 1620-talet, d. omkr. årsskiftet-1696—97; arrenderade under en följd av år Nora och Linde bergslag samt Fellingsbro Ervalla och Näsby socknar; författare i till järnhantering, åkerbruk m. m. hörande ämnen.

G. 17 febr. 1656 m. Christina Lemmens, d. 3 juli 1697, dotter av bruksägaren och köpmannen Hinrich Lemmens och Margreta Meyers.

Biografi

Efter faderns död i mars 1651 föll det på D: s' lott att som äldste son övertaga förvaltningen såväl av dennes omfattande bruksdrift som av hans arrendekontrakt med kronan (se ovan 1). Genom transaktioner med modern, vid vilka D. synes ha gynnats på dé övriga syskonens bekostnad och som därför gåvo upphov till långvariga processer, förvärvade D. snart för egen räkning såväl Hammarby och Lustholmshammaren, senare Rockhammars bruk, med tillhörande egendomar som arrendet av Nora och Linde bergslag, Fellingsbro, Näsby och Ervalla socknar.

I yttre måtto sålunda sin faders efterföljare visade sig D. emellertid snart helt sakna dennes förmåga att leda den omfattande rörelsen. Till naturen sangviniker inlät han sig: med stora förhoppningar på det ena kostsamma företaget efter det andra men mäktade sällan föra något till ett lyckligt slut. Arrendebestämmelserna — från dec. 1655 fixerade i direkt med kronan slutet kontrakt — synes D. i stort sett ha kunnat uppfylla, även om kammaren upprepade gånger måste skarpt tillrättavisa honom för »långsam uppehållning» med leveranser och skuldbetalningar. När kontraktet 1660 utgick, var D. likväl ej hågad att förnya det, vartill även tvister med kronan om kontraktsbestämmelserna torde ha bidragit. Detta övertogs i stället efter verkställd inventering av D: s' svågrar och fordringsägare Jacob Leijel och Adam Radou (Rädu). Då hade emellertid D: s' intresse redan förflyttats från Nora och Linde bergslag till den vid denna tid starkt uppblomstrande värmländska bergslagen.

Åren 1653—54 hade det betydande egendomskomplexet vid Kroppa kronobruk i Värmlands bergslag övergått i enskild ägo. Hos den nye ägaren, hovskräddaren och köpmannen Claude Roquette, adlad Hägerstierna, synes D. av obekant anledning ha trätt i tjänst som bruksförvaltare, och 28 mars 1659 inköpte han av denne hela Kroppa med tillhörande egendomar och räntor. Det var sannolikt för att kunna finansiera detta köp, som D. 1657 och 1659 till sina ovannämnda svågrar sålde all sin fäderneärvda egendom i Fellingsbro socken, inklusive Rockhammars bruk, vilken egendom D. efter faderns död — enligt hustruns uppgift under samtidigt upptagande av betydande lån — kraftigt utökat. Köpet av Kroppa, som i realiteten var föga lysande, då bruket till större delen låg öde och måste restaureras, bragte D: s' ekonomi i en hopplös oordning, som redan 1663 tvingade honom att pantsätta de nyförvärvade godsen i Palmstruchska banken, varifrån han aldrig förmådde lösa dem. Två år senare erhöll D. Bergskollegii förord till tre års betalningsanstånd, men försöken att upphjälpa D: s' ställning voro resultatlösa, så mycket mer som han 1660 försålt såväl sitt fäderneärvda bruk Hammarby som hemman vid Bergsmanshyttan och Born samt ungefär samtidigt det 1654 förvärvade bruket Ramshyttan i Kils socken, allt under de närmastes protester och Bergskollegii presidents förundran »varför han icke låter sig nöja med de verken, som hans sal. fader i alla sina livsdagar haver mått väl av?» Även på andra ställen misslyckades D: s' försök att starta vinstgivande rörelse, och under senare delen av sin levnad synes han endast haft kvar ett fåtal små och spridda egendomar i bergslagen. Planer på allehanda byggen i Grythytte socken och på 1680-talet t. o. m. i Hälsingland framskymta i D:s' senare skrivelser till Bergskollegium men blevo aldrig förverkligade.

De ekonomiska svårigheterna tvingade emellertid D. icke blott att avhända sig sina egna gods utan även att pantsätta hustruns, Christina Lemmens', arvslotter i Hillebola och Ullfors bruk i Uppland, enligt hennes uppgift mot hennes egen vilja. Från omkr. 1670 synas makarna ha levat åtskilda, och på 1690-talet lyckades Christina t. o. m. få sin makes lagliga målsmansrätt underkänd.

Det är givetvis icke denna rad av misslyckanden i den enskilda hushållningen, som motiverar eftervärldens intresse för D. Det gör emellertid hans författarskap. Med detta sökte D. — ehuru i stort sett utan resultat — vinna den framgång, som han förgäves strävat efter under sin praktiska verksamhet. Alltsedan slutet av 1660-talet synes han ha arbetat på en beskrivning av järn- och ståltillverkning m. m., vilken förelåg färdig 1687 (i vissa delar redan flera år tidigare). Arbetet, som till större delen är tryckt och kommenterat av H. Carlborg i Blad för bergshandteringens vänner, 18 (1925—27), var vid sidan av Urban Hiärnes samtidigt daterade »Berglykta» och med bortseende från Peder Månssons »Bergsmanskonst» det första i sitt slag i Sverige. Dess värde ligger främst i den inblick det lämnar i de samtida förhållandena.

D: s' övriga författarskap är obetydligt. År 1696 utgav han i tryck en »Beskrifning, om twenne slags bärande trä» (om oxelbär och nypon), och enligt egen utsago skall han även ha översatt till svenska den holländske »Doctor Bewerwiks [J. van Beverwijck] fundamental beskrifning öm läkiare-konsten» samt ha »upsat een deel oeconomiske observationer, och ibland annat hurusom tyckes, at gemena ungdomen informeras och uptienstas bör». De två sistnämnda arbetena äro dock i övrigt okända.

År 1682 erhöll D. efter ansökan hos K. M:t tillstånd att för kronans räkning anställa provtillverkning av harnesk m. m. i bergslagen, och ett år senare erhöll han på Bergskollegii rekommendation årlig pension av kronan på 200 dir smt. Denna sänktes dock fr. o. m. 1694 till hälften.

Författare

Å. Kromnow



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Beskrifning, om twenne slags bärande trä, som af stor importance svnas wara, såsom och om tije eller 11 slags extraordinarie materier tienlige til åker-giödsel. Sthm 1696. 8 bl. [Var.-tr. 1697 i UB.] — Beskrifningh om deth som ståhl och en extraordinarie godh järntillwärkningh, till angelägne järn-instrumenter angåår, sampt om harnesk . .. såsom och om . .. marterier till åkergiödzell. .. sampt om skougar . .. och mallms påfinnande ... sampt om des dependencier, af Otto Dress anno 1687 (Blad f. bergshandteringens vänner, Bd 18, 1925—27, XV s., s. 1—164; efter ms. i KB [sign. X. 275] utg. av H. Carlborg under, titel: Beskrifning om järn- och ståltillverkningen m. m.).

Källor och litteratur

Källor; Riksregistr., Biographica (huvud- och supplementserier), Militaria D:4:2; Svea hovrätts Liber causarum 114:1:13, 121:2:15 och 19, 122: 1:2, 123: 1:7 och 8, protokoll 1693 och 1694, domböcker 1694, Bergskollegii protokoll, registr., kungl. brev, brev och suppliker (huvud- och supplementserier), kopiebok nr 3, privilegieregister, Statskontorets memorialböcker 1696—98, RA; Kammarkollegil protokoll, registr., utgående diarier och kontraktsböcker, Re-duktionskollegii akter nr 150 (38), Bergsbruk nr 366, KA; Tyska församlingens i Stockholm vigselbok 1640—1700, Stockholms stadsarkiv. — Förutom i texten nämnda arbeten: J. W. Alsterlund, Ett och annat om Werme-lands berg och Kroppa kungsgård (1875—88); G. Ekman, Ur Storforsverkens historia (1921); J. Furuskog, Hyttor och hamrar i östra Värmland (Värmland förr och nu, 16, 1918); N. af Geijerstam, Rockhammars bruks historia (1920); Å. Kromnow, En kronans storarrendator, Andry Dress, och hans släkt (Personhist. tidskr., 40, 1939—40, tr. 1941); Carl Sahlin, Valsverk inom den svenska metallurgiska industrien [Jernkont:s bergshist. skriftserie, 3, 19341.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Otto Dress, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17650, Svenskt biografiskt lexikon (art av Å. Kromnow
), hämtad 2019-10-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17650
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Otto Dress, urn:sbl:17650, Svenskt biografiskt lexikon (art av Å. Kromnow
), hämtad 2019-10-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se