Georg Leonard Dreyer

Född:1793-10-31 – Tyskland (i Harburg, Hannover)
Död:1879-09-18 – Stockholms stad, Stockholms län

Arméofficer, Litograf


Band 11 (1945), sida 450.

Meriter

Dreyer, Georg Leonard, f. 31 okt. 1793 i Harburg, Hannover, d. 18 sept. 1879 i Stockholm. Son till en handlande i Harburg. Uppfostrad i Hamburg och Holstein; ägnade sig först åt handel: kom till Sverige 1812, erhöll anställning hos ryske ministern greve J. P. van Suchtelen; åtföljde denne till Tyskland 1813; underlöjtnant vid Hanseatiska legionen s. å.; deltog i kriget vid legionen och som adjutant hos generalen i rysk tjänst frih. F. K. von Tettenborn; löjtnant vid legionen 1814; avsked s. å.; tilldelad hanseatisk SMtf 1815; anställd i ryska armén, en tid ordonnansofficer hos general van Suchtelen; avsked efter ett par år; studerade under flera år bl. a. litografikonsten i Wien; kom för andra gången till Sverige 1827; bibliotekarie hos greve van Suchtelen; kallad till S:t Petersburg 1830 för att organisera den ryska generalstabens litografiska inrättning; återkom till Sverige 1833; kapten i armén 31 aug. s. å.; inspektör för Generalstabens litografiska inrättning 5 okt. s. å.; kapten i Västmanlands reg. 19 april 1834; adjutant hos presidenten i Krigskollegium 1836; major i armén 4 juli 1843; beordrad till Berlin 1845—46 för att studera de i Tyskland gjorda framstegen i litografien och zinkografien; överstelöjtnant i armén 28 jan. 1864. RSO 1850; CXIVJ:sM 1855. — Ogift.

Biografi

D. var en av de till Sverige invandrade tyska stentryckare, som vid 1800-talets början gjorde sin lycka där. Han kom till Stockholm 1827 och anlade där snart, ett mindre stentrycken. Från detta utgav han de följande åren flera litografiska arbeten, bl. a. porträtt. Efter en tids vistelse i Ryssland återvände han till Stockholm. Förmodligen närmast efter danskt exempel insågo de svenska militära myndigheterna fördelarna av att ha ett litografiskt tryckeri till sitt förfogande. Mellan dessa myndigheter och D. träffades en överenskommelse, som vi känna av ett K. brev av 5 okt. 1833. Genom detta brev erhöll D. ett årligt arvode och anslag att anskaffa materiel speciellt behövligt för arméns räkning. S. å. fick D. fullmakt som kapten vid Västmanlands regemente men uppbar aldrig någon lön i denna beställning.

D: s tryckeri, som kom i ordning 1834, fick namnet Lithogra-fiska tryckeriet vid generaladjutantens expedition. Det inrymdes i generaladjutantens bostadskomplex Odensgränd 4, d. v. s. i s. ö. hörnet av kv. Skansen mellan Brunkebergs- och Beridarebansgatorna. Dess huvudsakliga uppgift skulle vara att utföra beställningstryck för de till armén hörande myndigheterna. Privata uppdrag fingo endast mottagas, om de överlämnades av någon i huvudstaden etablerad stentryckare. Detta stadgades med hänsyn till då rådande näringstvång. Något statstryckeri i egentlig mening blev det således icke. År 1837 ökades personalen. Tryckeriet omorganiserades och blev uppdelat i ett ritkontor och ett stentrycken. Såsom föreståndare fick D. titeln inspektör. Företaget fick samtidigt nytt namn: Generalstabens litografiska inrättning, och ny instruktion av 6 jan. 1838. Detta namn bibehölls, så länge D. innehade tryckeriet. Med statsmedel sattes D. i tillfälle att företaga en studieresa till Tyskland 1845—46. Vid sin hemkomst kunde han meddela, att inrättningen i fråga om gravyr på sten stod i jämnhöjd med utlandets litografiska tryckerier. Sedan man beslutat, att de tidigare hemliga militära kartorna skulle göras allmänt tillgängliga, ökades inrättningens arbetstillfällen betydligt. Även större enskilda kartbeställningar utfördes de följande åren. Vid årsskiftet 1872—73 drog sig D. tillbaka efter att ha innehaft befattningen i 40 år. Han överlämnade därvid allt materiel, som fanns i inrättningen, till staten. Av det bevarade inventeringsinstrumentet framgår emellertid, att inrättningen icke varit något företag av större omfattning. Vid avgången erhöll D. en årlig pension av 1,500 kr. från allmänna indragningsstaten och 300 kr. från löneförbättringsfonden. Till efterträdare vid inrättningen, som därefter skulle kallas Generalstabens litografiska anstalt, fick D. aktuarien vid Sveriges geologiska undersökning J. E. A. Börtzell (se denne). Något statstryckeri, såsom D. synes ha hoppats, blev det emellertid ej heller nu. Det gamla förbudet att mottaga beställningar från enskilda slopades denna gång helt och hållet.

Författare

Sune Ambrosiani.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: S. Ambrosiani, Översikt över den svenska bildreproduktionen under 1800-talet (Bildreproduktionen i Sverige... Studier tillägn. Axel Lagre-lius, 1923); Generalstabens litografiska anstalt 100 år (Globen, 9 1930, s. 17—40): S. A:son Soarre. Kungl. Västmanlands regementes historia, 5. Bio- grafiska anteckningar... 1780—1926 (1933).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Georg Leonard Dreyer, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17653, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sune Ambrosiani.), hämtad 2019-10-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17653
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Georg Leonard Dreyer, urn:sbl:17653, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sune Ambrosiani.), hämtad 2019-10-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se