Johann Carl Dähnert

Född:1719-11-10 – Tyskland (i Stralsund)
Död:1785-07-05 – Tyskland (i Greifswald)

Historiker, Universitetsbibliotekarie, Skriftställare, Statsrättsjurist


Band 11 (1945), sida 723.

Meriter

Dähnert, Johann Carl, f. 10 nov. 1719 i Stralsund, d. 5 juli 1785 i Greifswald. Föräldrar: köpmannen Johann Christoph Dähnert och Regina Lemmius. Elev vid Stralsunds gymnasium; student vid univ. i Greifswald påsken 1738; led. av Deutsche Gesellschaft där 1740 och dess sekr. 1743; universitetsbibliotekarie där 27 juli 1747; erhöll K. fullmakt som sådan och sjätte professor i filosofiska fakulteten vid univ. där 11 jan. 1748; började att föreläsa svensk statsrätt 1752; immatrikulerad advokat i pommerska hovrätten 2 mars 1752; professor i svensk statsrätt vid univ. i Greifswald 20 maj 1757; erhöll som sådan vissa förmåner genom K. brev 9 nov. 1758.

G. 1) i maj 1748 m. sin kusin Ilsabe Christina Trendelenburg, f. 25 mars 1718 i Greifswald, d. 12 dec. 1782 där, dotter av rådmannen Caspar Trendelenburg och Anna Lemmius; 2) 29 juli 1783 m. Sophia Eleonora Peetschius, dotter av en präst i Hohendorf vid Wolgast.

Biografi

D. tillhörde en ursprungligen westfalisk-hessisk skogsförvaltarsläkt men stammade på mödernet från pommerska präster. Två gymnasielärare i Stralsund, gifta med hans mostrar, uppmuntrade hans studielust. Redan under skoltiden intresserade sig D. för lärdomshistoria och bibliografi och höll vid avgången från gymnasium tal »De fatis musarum pomeranicarum». I Greifswald bedrev D. vidsträckta studier i olika fakulteter samt lärde sig franska, italienska, engelska och svenska, livnärde sig bl. a. genom lektioner och som vikarierande kyrkopredikant. D. gjorde sig bemärkt som sekreterare i det av A. von Balthasar (se denne) och honom själv ledda Deutsche Gesellschaft i Greifswald samt genomdrev, att sällskapet från 1741 utgav sina arbeten »Critische Versuche zur Aufnahme der deutschen Sprache». I den vittra striden mellan Gottscheds franskpåverkade smakriktning och schweiziska skolan med Bodmer och Breitinger tog sällskapet och även D. personligen småningom alltmer parti för schweizarna. D. började nu också, genom egna tidskrifter sin rika publicistiska verksamhet. I »Pommersche Nachrichten» 1743—47 tog D. alldeles avstånd från Gottsched och hans krets. Denna tidskrift tillförde D. lärda vänner i Berlin, Stockholm o. s. v., som blevo av värde för hans verksamhet. Tidskriften nedlades, då D. 1748 övertog ledningen av universitetsbiblioteket, för vars ordnande och utveckling hans arbete på alla områden blev av genomgripande betydelse. En nybyggnad invigdes 28 april 1750. Bokbeståndet ökades 1748—85 från 5,286 band till 25,000, och 1775—76 utgav D. en noggrann katalog under titeln »Academiæ Grypeswaldensis bibliotheca. Catalogo auctorum et repertorio reali universali descripta» i tre band; en fjärde del i handskrift blev aldrig tryckt. Om D: s befattning med J. Adler Salvius' arkiv se Perlbachs och Boéthius' nedan anförda studier. År 1750 återupptog D. sin tidskriftsverksamhet med veckoskriften »Chritische Nachrichten» (till 1754), till vilken hörde månadsbilagan »Pommersche Bibliothek» (till 1756). D. visade en hög uppskattning av Milton och berömde starkt Klopstocks »Messias». Emellertid upplöstes Deutsche Gesellschaft omkring 1757, och D:s försök 1763 att återuppväcka det till liv misslyckades. Ehuru det långa kriget skadat D: s förbindelser, utgav han 1765—74 en tredje tidskrift, »Neue Critische Nachrichten», fortsatt av »Neueste Critische Nachrichten» från 1775 (efter D: s död fortsatt t. o. m. 1806 av J. G. P. Möller).

D. uppmärksammade i sina tidskrifter också svensk kultur och vetenskap. När A. G. Kästner börjat sin tyska upplaga av svenska Vetenskapsakademiens handlingar, kritiserade D. visserligen översättningen men intresserade sig eljest för akademiens verksamhet. Han dedicerade bd 2 (1751) av »Critische Nachrichten» till akademien, beundrade dess lovvärda arbeten och ansåg sin »eigent-lichste Pflicht» ligga i att visa akademien uppmärksamhet; i bd 4 intogos översättningar av Tessins åminnelsetal över Hårleman 1753 och Höpkens tal vid observatoriets invigning s. å. Han upptog i bd 5 (1754) av samma tidskrift korta referat av akademiens handlingar för 1753 och fortsatte att i »Neue Critische Nachrichten» referera dessa fr. o. m. fjärde kvartalet 1764 t. o. m. andra kvartalet 1769, liksom han kort omnämnde akademiens prisfrågor och tal. D: s tydliga försök att närma sig Vetenskapsakademien synas likväl ej ha rönt större uppskattning där. Sitt intresse för svensk ekonomi visade D. även genom »Schwedisches Oeconomisches Wochenblatt» 1765—66, en översättning av Oeconomiska tidningar.

En för svensk kultur betydelsefullare verksamhet kom D. att utöva som historiker och statsrättslärare. Han utgav bl. a. 1756—63 Dalins rikshistoria i tysk översättning och erhöll härför beröm av Gjörwell. D:s begynnande studium av och föreläsningar över svensk offentlig rätt ledde till att han (1752) erhöll en professur i detta ämne, varvid han även fick säte och stämma i akademiska konsiliet som ordinarie professor. Han utgav nu de svenska grundlagarna m. m. i tysk översättning och uppmärksammade sedan i ett flertal skrifter den svenska utvecklingen bl. a. på riksdagarna. Även för pommersk rätt intresserade han sig, liksom för provinsens historia, särskilt genom det stora folioverket »Sammlung gemeiner und besonderer Pommerscher und Rtigischer Ländes-Urkunden, Gesetze, Privilegien...» i tre band 1765—69, vartill kommo två supplementband (1782—99); verket fortsattes av G. v. Klinckowström. Detta D:s verk visar visserligen okritisk kompilation och brister i källhänvisningar men är likväl ett arbete av stort värde. En särskild betydelse fick D. också genom sin »Plattdeutsches Wörterbuch» 1781. Han kom till språkstudiet som historiker och urkundskännare och genomarbetade ej ordboksstoffet språkligt men förklarade språkproven med exempel ur sin tids plattyska, varigenom ordboken blev av stor betydelse. D. utgav även 1784 ett tyskt-svenskt handlexikon (med bifogade franska ord).

Som universitetslärare vidhöll D. sitt gamla intresse för lärdomshistoria och föreläste häröver, då C. G. Leopoldt (senare af Leopold) hösten 1781 blev hans lärjunge. Om D. skrev Leopold: »Han har mycken vältalighet, mycken insikt och jag har aldrig hört någon gammal professor radotera så litet på en hel timma som han.» D. blev för Leopold en »synnerlig patron»; då den senare ej kunde bli vice bibliotekarie, som han önskade, gav D. honom fritt tillträde till biblioteket 1782. Även med Åbo och Porthan hade D. litterär förbindelse 1771, liksom med Gjörwell (brev 1757—61). D. åtnjöt mycket högt anseende redan hos sin samtid. En hans levnadsskildrare (Piper) tecknar bilden av honom än strövande under sokratiska samtal med studenterna i sin smakfullt anlagda trädgård, än som värdig festtalare och samtidigt full av muntra infall. Han var, när han blivit vunnen, en uppriktig vän. I Greifswalds frimurarloge var han »Meister vom Stuhl». En svår sjukdom 1773 knäckte hans hälsa, och från 1780 blev han allt svagare, ehuru den inre elden ej slocknade.

Brev från D. finnas till C. F. Fredenheim och C. C. Gjörvvell i K. biblioteket samt i Riksarkivet (se nedan Källor).

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: (i den mån de beröra svenska förhållanden och ej redan ovan i texten blivit omnämnda; flera av nedanstående titlar ha ej kunnat kontrolleras mot originaltitlarna): Denkmal der unterthänigsten Freude iiber die Gliickseeligkeit Pommerns in der hohen Vermählung . .. Adolph Friederichs . . . mit... Lovyse Ulrica... am 17. Julius des 1744. Jahres . . . Greifswald u. å. Fol. 1 bl., XVI s. — Von der Verbindlichkeit rechtschaffe-ner Biirger den Staat zu kemien, in welchem sie ihr Gliick bauen. Eine Rede beym Antritt des Lehr-Amts iiber das schwedische Staatsrecht. 1757. 4:o. — Die uralte Gemeinschaft zwischen dem schwedischen Reich und Pommern als ein Vorspiel der gliicklichen neueren Verbindung in einei akademischen Rede vorgestellet. Greifswald 1763. 4: o 24 s. — Deutsch, lateinisch und schwedisches Vocabularium oder Wörter-Buch. Sthm & Upps. [1746]. 8 bl., 514 s., 3 bl. [Även med ett tyskt och ett latinskt titelbl.; det senare: Liber memorialis germanico-latino-svecicus. Sthm & Leipzig, 1746.] 2:e verb. Aufl. Västerås 1775. 8 bl., 533 s. — Kurzgefasstes deutsches und schwe- disches Hand-Lexicon mit angefügten französischen Bedeutungen. Greifswald 1784. VIII s., 1668 sp., 2 bl. [Även med ett var.-titelbl.: Sthm, Upps. & Åbo 1784]. —¦ Svensk-tysk och tysk-svensk ordbok. Schwedisch-deutsches und deutsch-schwedisches Wörterbuch. 2: te, verm. und verb. Ausg. Stralsund & Leipzig 1796. XIV, 274 s., 1 bl. . — Översatt: C. G. Tessin, Gedächtniss-Rede auf den Herrn Ober-Intendenten Baron Carl Hårle-mann den 19 März 1753 im Namen der Königlichen Akademie der Wissen-schaften in Stockholm gehalten (Critische Nachrichten, Bd 4, 1753, s. 153—• 170; även i särtr.). — A. T. v. Höpken, Rede an Seine Königliche Majestät von Schweden, und die Königliche Wissenschaften-Akademie in Stockholm, bey Einweihung des Observatorii am 20 September 1753 gehalten [jämte: Nachricht von dem Observatorio in Stockholm] (ibid., s. 349—372). —¦ O. v. Dalin, Geschichte des Reiches Schweden. Th. 1—3: 1—2. Greifswald & Rostock 1756—63. 4: o. 1. 1756. 7 bl., 504 s., 21 bl., 1 pl.-bl. (Övers, tills, med J. Benzelstierna). 2. 1757. 3 bl., 7, (1), XVI, 712 s., 19 bl. 3:1. 1763. 4 bl., 552 s., 12 bl., 1 pl.-bl. 3:2. 1763. 1 bl., 506 s., 8 bl., 1 pl.-bl. — Eigentliche Staatsverfassung des Reichs Schweden unter seiner gesetzmässigen Frey-heit beschrieben und wider Uebelgesinnte gerettet von dem Ehrlichen Schweden. [Övers, av veckoskriften En ärlig svensk]. Stralsund & Greifswald 1758. 8 bl., 856 s., 15 bl. (Övers, anon.) — Nachrichten und Anecdoten zur Geschichte des grossen schwedischen Königes Carls des Zwölften. Insonderheit von der Calabalik mit den Turken bey Bender. Greifswald 1758. 95, (1) s. (Övers, anon.; föret, undert. J. CD.) — Des schwedischen Reiches Grund-Gesetze. Zum Gebrauch bey seinen akademischen Vorlesungen daruber. Rostock & Greifswald 1759. 7 bl., 128 s. —• Schwedische Acta publica, die zu den Reichs-Grund-Gesetzen gehören. ... Rostock & Greifswald 1760. 306 s., 3 bl.

— Schwedische Reichstags-Zeitung 1761. St. 1—50. 8:o. — Rede bey Eröff-nung des schwedischen Reichstages. Stralsund 1765. 24 s. — Schwedisches ökonomisches Wochenblatt; aus den ökonomischen Zeitungen in vier Theilen geordnet. Greifswald 1765, 66. 8: o. ¦— [A. Chydenius], Die Quelle von Schwedens Unvermögen. [1766]. — Von der schwedischen Marine. [1766]. — Bedenken der grossen Deputation von dem Banco- und Wechselwesen. [1766],

— Der Reichsstände Beschluss wegen der pommerschen Domänen. 1766. —¦ Remarquen, Erläuterungen und Bedenken iiber das Verhalten der Herrn Reichsräthe. 1769. 4: o. — Schwedische Reichstags-Nachrichten, 1. St. 1769. 4: o. — Des secreten Ausschusses Bedenken iiber das schwedische Finanz-Wesen. 1769. 4: o. — Vorläufige Reichstags-Publicata und königl.-schwcdische Senats-Protocolle wegen Zusammenberufung der Reichsstände zu einem ausser-ordentlichen Reichstage. 1769. 4: o. — Utgivit: A. G. v. Schwarz, Diploma-tische Geschichte der pommersch-rugischen Städte schwedischer Hoheit nach ihrem Ursprung und erster Verfassung. Nebst angehängter Historie der Pommerschen Grafschaft Gutzkow. [Greifswald 1755]. 4 bl., 862 s., 13 bl. (Utg. anon.; föret, undert.) — J. Erichson, Bibliotheca runica worin zuverlässige Nachrichten von den Schriftstellern iiber die runische Litteratur . .. ertheilet werden. Greifswald 1766. 2 bl., 36 s.

Se i övrigt beträffande D:s arbeten Biederstedt, Nachrichten, 1824 (nedan: Källor).

Källor och litteratur

Källor: Utrikes registr. 1748, Kanslikoll. prot. och registr., brev till Kanslikoll. från generalguvernören i Pommern (A. Löwen 3 okt. 1757 jämte bilagda 2 brev från D.), Pommeranica: brev till K. M:t från diverse personer (Dälmert) samt Gadebuschska saml., kv. 41 (tr. o. otr. biographica: Dähnert o. Trendelenburg), allt i RA. — Personalvers, KB.-—Allg. deutsche Biographie, 4 (1876); J. A. Almquist, Sveriges bibliografiska litteratur, 1—3 (1904—12); Baltische Studien, Erg.-bd (1898) & N. F., 9 (1905), s. 72; D. H. Biederstedt, Nachrichten von dem Leben und den Schriften neuvorpomerisch-rügenscher Gelehrten (1824); B. Boethius, Johan Adler-Salvius' papper i riksarkivet (Meddel. från sv. riksarkivet, N. F., 1:4 (1916); K. Gassen, Die Anfänge neu-niederdeutscher Literatur in Pommern 1770—1870 (Pommersche Jahrbucher, 29, 1935); R. Hasenjaeger, Aus dem litterarischen und wissenschaftlichen Leben Greifswalds im zweiten Drittel des achtzehnten Jahrhunderts (ibid., 8, 1907); A. Holmberg, Kungl. Vetenskapsakademiens äldre skrifter i utländska översättningar och referat (VA Årsbok, 1939, Bil.); J. G. L. Kosegarten, Geschichte der Universität Greifswald, 1—2 (1857, 56); C. G. af Leopold, Saml. skrifter, utg. af K. Fredlund, 2 (1915); C. F. Mennander, Brev från och till C. F. Mennander, utg. av K. Österbladh, 1 (1939); M. Perlbach, Versuch einer Geschichte der Universitäts-Bibliothek zu Greifswald, 1 (1882); Th. C. Piper, Gedächtniss-Schrift auf Herrn Johann Carl Dähnert (1786); dens., Trauer-Rede vor dem Sarge der weiland wohlgebornen Frau Professorin Dähnert . .. 1782 (u. å.); Th. Pyl, Dr j. u. Augustin Balthasars . .. Leben und Schriften (Pommersche Geschichtsdenkmäler, 5, 1875); M. G. Schybergson, Henrik Gabriel Porthan, 1 (1908); A. E. Sjöding, Leopold, den gustavianske smakdomaren (1931): W. I. L. S.. Rede zum Andenken des Bruders Tohann Carl Dähnert (1785).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johann Carl Dähnert, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17772, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-08-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17772
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johann Carl Dähnert, urn:sbl:17772, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-08-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se