Johan Jacob Döbeln, von

Född:1674-03-29 – Tyskland (i Rostock)
Död:1743-01-14 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län

Läkare


Band 11 (1945), sida 728.

Meriter

1. Johan Jacob von Döbeln, före adlandet Döbelius, f. 29 mars 1674 i Rostock, d. 14 jan. 1743 i Lund. Föräldrar: med. doktorn, professorn i Rostock Johannes Jacobus Döbelius och Anna Elisabeth von Hillen. Student i Rostock 7 april 1690; studerade medicin i Köpenhamn, Königsberg, Danzig och Leiden; livmedikus hos polska starosten Grudzinski 1693; med. doktor i Rostock 18 april 1695; provinsialmedikus i Göteborgs och Bohus län samt stads-fysikus i Göteborg 31 maj 1697; assessor i Collegium medicum s. å.; provinsialmedikus i Skåne 17 mars 1699; stabsmedikus vid svenska armén i Skåne 3 dec. 1709; professor i medicin vid Lunds univ. 14 mars 1710; dess rektor magnificus 1717, 1729, 1742; adlad 21 jan. 1717. LVS 1733; led. av kejserliga tyska Academia naturse curiosorum 1736.

G. 1) 26 juli 1698 i Göteborg m. Dorothea von Minden, dp 1 mars 1674 i Göteborg, d. 4 aug. 1737, dotter av handlanden i Göteborg Johan von Minden och Margaretha Sebrands, samt förut g. 8 okt. 1695 m. handlanden i Göteborg Cornelius Bijhl, f. 1666, d. 1697; 2) 3 mars 1738 i Lund m. Maria Scheuerle, dp 28 jan. 1696 i Stockholm (Tysk.), d. 6 jan. 1762 i Lund, dotter av handlanden i Stockholm Georg Scheuerle och Adelgunda Schultz, samt förut g. 1715 m. konsistorienotarien i Lund Johan Eriksson Klinthe, f. 1656, d. 1731.

Biografi

Föräldralös vid tio års ålder lockades D. småningom av faderns yrke. Han fick beröring med Norden genom medicinska studier i Köpenhamn för professorerna Jacobæus och Bartholin. D. besökte i studiesyfte även Königsberg och Danzig 1692 och 1693, varvid han i sistnämnda stad blev anställd som polske starosten N. Grudzinskis livmedikus och jämväl i Warszawa flitigt rådfrågades av polska adeln. Efter att 1695 ha tagit medicinska doktorsgraden i sin hemstad Rostock reste D. 1696 åter till Warszawa och Krakau samt saltgruvorna i Wieliczka, vilket besök resulterade i en vetenskaplig tidskriftsuppsats om saltproduktionen. Återkommen till Tyskland skulle han med ett engelskt fartyg resa från Wismar till England, men då skeppet fick söka nödhamn i Göteborg hösten s. å., kom D. att kvarbliva i Sverige. Göteborg var nämligen illa försett från läkarsynpunkt. Landshövdingen i Göteborg friherre J. B. von Schönleben skrev 1697 till K. M:t, att stadsfysikus (O. Bromelius) var »en gammal och svag man» och att de sjuka vore »helt förlägne och nödställde här i landsorten». Han begärde därför, att en »kvalificerad doctor», nämligen D., som gjort lyckliga kurer, skulle anställas, vilket också skedde. D. legitimerade sig 1697 genom examen inför Collegium medicum och antogs till assessor. Följande år gjorde han nya utrikes studieresor, nu till Amsterdam, Haarlem, Leiden, Rotterdam, Antwerpen och Bryssel. Han kallades till den avlidne E. Sackenskiölds efterträdare som provinsialmedikus i Skåne 1697, och till detta landskap knöts hans framtida verksamhet. D. blev emellertid organisatoriskt verksam även på andra områden än det medicinska och uppträdde sålunda vid 1700-talets början som skånsk industriidkare. I Malmö hade nämligen på 1680-talet grundlagts det s. k. Barnhusmanufakturiet, som genom K. brev 4 nov. 1702 överläts på D. och handelsmannen i nämnda stad Lorenz Munter. Efter vissa svårigheter började de där klädestillverkning 1703. De båda intressenterna arrenderade i samband härmed stampkvarnen vid Sege å samt ett bredvid liggande färgeri. Jämte ullberedning tänkte man leverera klädespersedlar till överste J. de Corrosets regemente. Verksamheten synes 1705 ha nått en viss blomstring. D. och Munter upprättade detta år ett klädmakarämbete, varom man likvisst senare ej hör mera. Ett 1709 slutet kontrakt om leverans till skånska kavalleriregementena av 1,000 kappor och 1,000 rockar till ett värde av 26,000 dir smt vittnar om livaktighet, och leveransen fullgjordes. D. utnyttjade för manufakturiet förbindelserna med sin gamla hemstad Rostock, varifrån han 1710 införde ull. Sedan Munter avlidit i början av detta år och D. i mars blivit medicine professor i Lund, upphörde manufakturiet inom kort.

Med tillträdet till professuren fick D. sitt egentliga livskall. Han var en uppskattad akademisk lärare och icke minst en praktiskt verksam, initiativrik organisatör. Samtidigt måste framhållas, att D. såsom ensam i sin fakultet i ordets fullaste mening utövade ett envåldsregemente i alla medicinska frågor vid universitetet. Tre gånger, åren 1717, 1729 och 1742, beklädde han det akademiska rektorsämbetet. Början av D: s professorstid erbjöd många svårigheter. Efter slaget vid Hälsingborg 1710 blev Lund ett enda stort fältlasarett, därtill härjade epidemier och vådeld och slutligen pesten i sept. 1712, då all universitetsundervisning avlystes. Penningbristen var också stor, och D. försköt ofta själv medel till studenternas understöd. Vid återupptagandet på hösten 1713 av universitetsverksamheten var faran för anfall från danskarna överhängande. Sedan Karl XII gjort Lund till sitt residens, och det militära högkvarteret förlagts dit, undanträngdes även studenterna. D. var emellertid outtröttlig i att söka finna medel till de värsta svårigheternas undanröjande. År 1714 erbjöd han sig att uppsätta en fast bokhandel och att ordna bokauktioner, men dessa idéer synas ej ha förverkligats, lika litet som hans planer 1723 på att anlägga ett boktryckeri, stilgjuteri och pappersbruk i Halland. Han arbetade även för avskaffande av råa ceremonier vid nykomna studenters intagning. När en anatomisk institution på 1730-talet tillkom, anskaffade D. det första anatomiska preparatet, skelettet av ett mördat barn. För professorsänkor och deras barn lyckades han åstadkomma en änke- och pupillkassa. Karl XII gynnade D., som 1700 författat en carmen heroicum till förhärligande av segern vid Narva. Vid konungens besök på universitetet 20 sept. 1716 föranstaltades på hans önskan en disputation ex tempore, vid vilken D. uppträdde med en tes om sinnesförnimmelserna. På nyåret 1717 adlades han. Vid 1730-talets början var emellertid D: s anseende som professor i sjunkande, och kanslerns utnämning 1732 av J. G. Wallerius till medicine adjunkt i Lund var en demonstration mot D., som denne också uppfattade. Såsom vetenskapsman synes D. i allmänhet icke ha varit mera framträdande. Hans främsta verk är en historik över Lunds universitet (1740—42), som i sitt slag var ett pionjärarbete.

Mest känd för eftervärlden har D. blivit genom sin upptäckt av Ramlösa hälsobrunn. Under sina resor som provinsialmedikus hade han hört talas om dess hälsobringande vatten, som han sedan under tre års tid närmare undersökte. Den 17 juni 1707 öppnade han Ramlösa brunn till allmänt bruk och publicerade på latin en redogörelse för vattnets beskaffenhet jämte en svenskspråkig skildring om brunnens läge och rätta bruk. Han hade även sinne för den betydelse platsens naturskönhet hade för dess lämplighet som rekreationsort och gjorde som den förste brunnsläkaren många anläggningar till dess försköning och brunnsgästernas trevnad. Tillströmningen av sjuklingar var stor och Ramlösa blev, liksom Medevi, en mondän kurort. Skånes generalguvernör Magnus Stenbock vistades där sommaren 1709. Våra dagars bekanta flaskor med ramlösavatten bära på etiketten D:s porträtt.

Av D:s personlighet tecknar Gjörwell en delvis ironisk bild: »God practicus, stor pratare, såg just tyskaktig ut. Han läste en gång i fysiologien och talte om, att de som hade höga pannor ägde stort vett, men allt medan han läste, sköt han efterhand peruken upp, så att han vid lektionens slut fick en dubbelt högre panna än han hade förut.» Självmedveten och dugande samt utpräglad ekonom skildras D. av sin samtid som en kraftkarl, som sade rent ut. vad han menade och som stod vid vad han sagt.

Författare

Ernst von Döbeln t. Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

—¦I Uppsala univ.- bibliotek finnas självbiografiska anteckningar av D. i äldre versioner än den tryckta (sign. X 240, X 241).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: a) sv. akad. avhandl. och program: se J. H. Liden, Catalogus disputationum, 2 (1779) och P. Sjöbeck, Program utg. vid Lunds universitet 1667—1867 (1912—15). — b) övriga skrifter: Disputatione inau-gurali valvularum vasorum lacteorum lymphaticorum, sangviferorum dilucida-tionem . . . submittit Joh. Jacobus Döbelius. Rostoch 1694. 4:o 18 bl. (Diss., praes. J. E. Schaperus). — Observatio anatomica de glire hermaphroditico, cum annexa disqvisitione, an homo ex se in se ipso concipere & parere valeat ? (Nova literaria Maris Balthici & Septentrionis 1698, s. 238—244). — Penis, glandem cancrosi, ac feliciter disecti historia; cum annexa disqvisitione: num, qvi integris instructus est testiculis, pene vero vel natura breviore vel casu abbreviato, ad prolificationem aptus esse possit? Leipz. 1698. 5 bl., (1), 27 s.,

1 vikt pl.-bl. (Anon.; föret, undert.: J. J. Döbelius). [Enl. M. Weibull & E. Tegnér, Lunds univ.s historia, 2, s. 144, och Nova literaria Maris Balthici & Septentrionis 1698, s. 238, övers, till tyska:] Warhaffter Bericht vom Geburts-Gliede. . . Leipz. 1669. 12 :o 2 ark. — [Inscriptio latina, indicans anatomiam militis ob delicta globulis confossi] (Programma quo anatomiam militis ob delicta globulis confossi, die XII januarij an. 1699 Malmogiae Scano-rum inchoandam . .. indicat Joh. Jacob. Döbelius. U. o. o. å. [Lund 1699]. 4:o

2 bl.). — Observatio physica de salis gemmae gravitate in- & extra fodinas (Nova literaria Maris Balthici & Septentrionis 1699, s. 72—74). — Observatio de foetu extra uterum in abdomine. reperto (ibid. 1699, s. 74—78). — Meletema de fluore albo gravidarum & virginum, occasione fluoris trimestrem infestantis (ibid. 1699, s. 207—208). — [De porcellis binis monstrosis] (ibid.

1699, s. 300). — Visus proxime ante mortem septuagenario rediens, obser-vatio (ibid. 1699, s. 363—364). ¦— Carmen heroicum 80 versibus conscriptum, trophseum posuit victricibus armis glor. mem. regis Caroli XII Narvam 10 hebdomades obsessam, divino auxilio liberantis 1700. [Tryckt? Jfr Nova literaria Maris Balthici & Septentrionis 1701, s. 116, G. Sommelius, Lexicon eruditorum scanensium, 2, s. 184, samt M. Weibull & E. Tegnér, Lunds univ:s historia, 2, s. 145]. — Joann. Jacobi Döbelii ... Liber de erroribus vulgl circa medicinarn & medicos. D.i. die verlheidigte Artzney-Kunst, und der vertheidigte Artzt, wider die heutige Unart und Verächter derselben. Lund

1700. 7 bl., 82 s. — Observatio de musico surdastro, mane prseprimis leves sonos, nullos vero clamores aut tumultus, percipiente (Nova literaria Maris Balthici & Septentrionis 1700, s. 108—110). — Observatio de virgine aphona, inflicto median» vulnusculo curata (ibid. 1700, s. 110—111). ¦— De mensibus prascocibus disqvisitio, occasione sangvinis per genitalia fluxus in puella duorum & dimidii annorum (ibid. 1702, s. 46—47). — De aqva salsa, tutissimo pro infantibus emetico, observatio (ibid. 1702, s. 199—201). — De qvartana urina; haustu curata observatio (ibid. 1702, s. 368—370; jfr nedan 1704). — Observatio de usu sacchari interno ad expurgendam pituitam, occasione catharsis in hydropica, ex assumptis globulis saccharatis (ibid. 1704, s. 141 — 142). — Observatio de quartana urinse haustu curata (ibid. 1704, s. 341—343; jfr ovan 1702). —¦ Observatio de calcario malmogiensi (ibid. 1706, s. 218). —• Argumentum relationis doct. Döbelii de acidulis scanicis. U. o. [1707]. 4.-o 2 bl. [Två uppl., trol. samma år; jfr följ.] — Beskrifning om Ramlösa hälso-och surbruns upfinnande, dess belägenhet, natur, wärckan och rätta bruk. U. o. 1708. 12 bl. (Anon.; dedik. undert. Joh. Jacob. Döbelius). Faks.-uppl. Sthm 1907. Även: Extract uthaf doctoris Döbelii relation om wid Wästra Ramlösa befindtliga suurbrun 1707. U. o. o. å. 4:o 4 s. [Om denna senare, se: Nord, tidskr. för bok- och biblioteksväsen 1918, s. 239 ff.; jfr även föreg.] —¦ Tree inwärtes och ett uthwärt[e]s pest-medel, ibland många läkedomar uth-walde och... til allmänna bästa genom trycket til deras bruk beskrefne af Joh. Jacob Döbelius. Lund 1711. 4:o 4 bl. — Memorial, angående ett collegium, hwaruti 40 studenter skola åthniuta underhåld på credit: uti Lund på Caroli dag 1713 publ. af Joh. Jacob Döbelio. Lund u. å. 4.o 2 bl. — Inqui-sitio judicialis super Estheraa Norre Obyensis morbo, ob diuturnam inediam aliaq; symptomata notabili, habita a... Svenone Hallenberg & in latinum sermonem translata a Joh. Jacobo Döbelio. Lund [1714]. 2 bl., 46 s. — Dis-cursus ... de Estherae Norre-Obyensis angelo, Stella, templo albo & deliquiis. Occasione quasstionis: an Estheras inedia decennis ad morbos ab incantatione, vel ad miracula, vel ad res prasternaturales referri debeat, conscriptus a Joh. Jacobo Döbelio. Lund [1715]. 2 bl., 26 s. — Historia inediae diuturnae Esthers: Norre-Obyensis, Scanicse, conscripta a Joh: Jacobo Döbelio. Lund [1715]. 2 bl., 39 s. — Iohannis Iacobi Doebelii.. . Vollständiger historischer Bericht von einem schwedischen Frauenzimmer, Namens Esther Johannen, gebiirtig von Norre Oby, und ihrem langweiligen zehnjährigen Fästen . .. Nach dem Latei-nischen ... Exemplar . . . iibers. Welchem ... beygefuget ist eine curiöse Nach-richt von dem anderthalb-jährigen Fästen einer noch lebenden haderslebischen Jungfer... Halle 1724. 160 s. [Titelbl. dubbelvikt; inre titelbl.: Gerichtliche Unlersuchung der Kranckheit der Esther . .. von ... Sveno Hallenberg gehalten, und in die lateinische Sprache iibers. von Johann Jacob Döbeln...; lo. Iac. Doebelii. .. Geschichte, des langweiligen Fastens, der Esther ...; Johann Jacob Döbels [sic] . .. academischer Discours von dem Engel... der Esther .. .; Kurtze Nachricht von dem anderthalb-jährigen Fästen einer . , . haderslebischen Jungfer . . .; orig. till dessa se ovan.] — Regias academias Lundensis historia a prima ejus aetate ad finem anni 1738. Lund 1740. 4:o 4 bl., 73, (3) s., 1 bl. Historia academias Lundensis continuatio. . . ad finem anni 1738. Lund 1741. 4:o 4 bl., 137, (9) s. Historias... continuatio... ad finem mensis Septembris anni 1742. Lund u. å. 4:o 4 bl., 313, (17) s. + 1 tab.

Den av J. F. Sacklén i Sveriges läkarehistoria, 1, s. 630—631 och sedan i M. Weibull & E. Tegnér, Lunds univ:s historia, 2, s. 145 lämnade uppgiften ang. arbeten, intagna i Acta literaria Suecias, är missvisande; observationerna äro trol. insända till Vetenskapssoc, men ej offentliggjorda i Acta.

Källor och litteratur

Källor: D:s självbiografi i hans ovan anförda Historia acad. Lundensis, Cont. ad 1742, s. 29 i.; W. Berg, Christine kyrkas böcker 1624—1774 (1890), s. 14, 35; C. M. Furst, Kilian Stobasus d. ä. och hans brefväxling (LUÅ 2:2:11, 1907); dens., En examen pro venia practicandi i Lund år 1730 (Minnesskrift utg. med anledning av universitets-apoteket Svanens i Lund 300-års jubileum, 1927); C. Chr. Gjörwell, Anteckningar om sig sjelf, samtida personer och händelser 1731—1757 (Samlingar utg. för de skånska landskapens hist. och arkeol. fören. af M. Weibull, 3, 1875, tr. 1874); S. T. Kjellberg, Ull och ylle (1943); G. E. Klemming & J. G. Nordin, Svensk boktryckeri-historia (1883—84); Sigrid Leijonhufvud, Erik Sparre och Stina Lillie (1911); [N. Lundblad], Ramlösa hälsobrunn 1707—1907 (1907); J. F. Sacklén, Sveriges läkarehistoria, 1 (1822); G. Sommelius, Lexicon eruditorum Scanensium, [2J, [1787—93]; F. Stenström, Läkekonstens och hälsovårdens företrädare i Göteborg under 1600- och 1700-talen (1929); M. Weibull & E. Tegnér, Lunds univ:s historia, 1—2 (1868); E. Wrangel, Sveriges litterära förbindelser med Holland särdeles under 1600-talet (LUA 1:6, 1897).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Jacob Döbeln, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17776, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ernst von Döbeln t. Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-03-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17776
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Jacob Döbeln, von, urn:sbl:17776, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ernst von Döbeln t. Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-03-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se