Didrik Blomcreutz

Född:1715-11-24
Död:1774-11-11 – Finland (i Helsingfors)

Artilleriofficer, Vice landshövding


Band 05 (1925), sida 44.

Meriter

Blomcreutz, Diarik, f. 24 nov. 1715, d 11 nov. 1774 i Helsingfors. Föräldrar: majoren Didrik Blom, adlad Blomcreutz, och Anna Maria Inseen. Konstapel vid artilleriregementet 20 juli 1732; sergeant 4 dec. 1734; styckjunkare 7 dec. 1737; underlöjtnant 10 okt. 1741 (erhöll lön 1 juni 1743); löjtnant 17 juni 1747; kapten vid Augustin Ehrensvärds artillerikompani på Vaxholm 5 apr. 1749; regementskvartermästare vid artilleriregementet 27 febr.. 1750; befordrades till kompanichef och erhöll lön 5 aug. 1756; v. kommendant på Vaxholm under Ehrensvärds frånvaro enligt konstitutorial 2 jurii 1757; major vid artilleriregementets avdelning i Göteborg 2 juni 1760; tygmästare vid finska artilleribataljonen 9 dec. 1760; tf. kommendant på Sveaborg juli 1761—sept. 1762;. chef för fästningsbyggnaden i Finland under Ehrensvärds överinseende 1762 (konstitutorial 20 nov.) —1 maj 1766 och 9 febr. 1770—72; överstelöjtnant vid finska artilleribataljonen 15 okt. 1770; v. landshövding i Nylands och Tavastehus län 15 febr. 1772; överste i armén 13 sept. s. å.; överste vid Savolax och Nyslotts regemente 1 febr. 1773; erhöll uppsikt över fästningsbyggnaden i Finland 24 mars 1774. RSO 1761.

Gift 21 aug. 1748 med Ulrika Sofia Nordencreutz, f. 15 apr. 1715, d 13 mars 1782, dotter till generalkvartermästarlöjtnanten Filip Nordencreutz.

Biografi

B. uppnådde visserligen ej någon av arméns högsta tjänster, men genom omständigheternas makt kom han att vid åtskilliga tillfällen företräda ansvarsfulla poster i Finland. Efter att redan under vinterfälttåget och reträtten till Helsingfors sommaren 1742 ha utmärkt sig genom personlig tapperhet i detta land, återvände han 1760 dit som tygmästare under Augustin Ehrensvärd och inträdde under dennes pommerska överbefäl (1761—62) i hans ställe såsom kommendant på Sveaborg och befälhavare över övriga finska fästningar. Då under denna tid Ryssland vid Peter III: s trontillträde 1762 övergick från sina allierade till Preussen och man i Finland på grund härav befarade ett ryskt anfall, vidtog B. på eget ansvar anstalter till landets försvar och rekognoscerade gränsen ända till Viborg. Under de båda skeden efter kriget, då Ehrensvärd förestod fästningsbyggnaden i Finland, ledde B. därpå som hans närmaste man arbetet vid Sveaborg (1762—66 och 1770—72). Han måste härvid 1765 under svåra förhållanden, så gott som på kredit, fortsätta byggnadsverksamheten, som annars till skada för kronan avstannat. — B. deltog även i riksdagspolitiken men spelade därvid ej någon större roll. Vid 1755 års riksdag yrkade han under striden om hattpartiets politiska trosskrift »Ärlig svensk» på tillsättande av en stor sekret deputation, som skulle utreda tvistefrågan. 1769—70 var han medlem av kammar-, ekonomi- och kommersedeputationen och satt i dess räkenskapsutskott.

Vid 1772 års statsvälvning innehade, B. såsom vice landshövding i Nylands och Tavastehus län samt chef för finska artilleribataljonen en ställning, som för en kort tid gav en viss betydelse åt hans hållning. Genom en anonym biljett varnades han av H. af Trolle för J. M. Sprengtportens planer men underlät att underrätta regeringen om dessa. Detta hans handlingssätt har tolkats såsom ett direkt understödjande av statskuppen eller åtminstone ansetts bevisa, att han ej ville motarbeta densamma. Vid ett möte mellan Sprengtporten och B. förstod kuppledaren, att B. misstänkte honom, vilket oroade honom, då han om B. »hade den opinionen, att han för ingen del var av en karaktär, skicklig att bliva ledamot uti en revolutionsplan». B. yppade emellertid ej för Sprengtporten, vad han visste, liksom denne ej heller röjde sina planer. Vid Sprengtportens överläggningar med borgerskapet i Helsingfors rörande åtgärder för lindrande av saltbristen — ett av hans officiella uppdrag i Finland — var B. närvarande. Rörande Sprengtportens verksamhet i Borgå erhöll B. underrättelse först 16 aug., samma dag, som Sveaborg vanns. Han hann därför ej att varna befälhavaren på Sveaborg Karl Biörnberg, och han hade ej heller förstått att skaffa sig kunskap om kuppen på fästningen, då han genom kurir underrättade regeringen om revolten i Borgå. På motstånd synes han ej ha tänkt. Sedan Sprengtporten vunnit Sveaborg, ställde sig Helsingfors genast på den revolutionära sidan. Ny trohetsed avlades även av B. och länsstyrelsens övriga tjänstemän, och B. mottog själv eden av borgerskapet. Vid sin avfärd från Finland ansåg sig också Sprengtporten kunna åt B. anförtro att verka för landets säkerhet och i nödfall sammandraga regementena. I enlighet härmed utövade B. befälet i Finland, tills detta anförtroddes åt Ehrensvärd. I dec. 1772 framhöll han i samband med en tjänsteansökan som en särskild merit sin passivitet vid statskuppen under betonande av att trenne regementens sammankallande då berott av honom och att han åtnjöt sin trupps, artilleribataljonens, fulla förtroende. Samtidigt gav han uttryck åt sin glädje »över den för hela riket så lyckliga och välsignade ändringen av vårt förfallna regeringssätt» och sin långvariga önskan att se fäderneslandet räddat »från ett tyranni av mångvälde och laglöst regeringssätt». — Till följd av sina tjänsteåligganden kom B. att ombesörja en mångfald ekonomiska bestyr för Sveaborg, han underhandlade om entreprenader, beställde handgranater, svarade för anskaffning av spannmål osv. Han hade jämväl att, enligt K. brev 8 nov. 1773, för sitt regemente avgiva yttrande rörande ackordens minskande eller upphörande. Han framhöll därvid med skärpa deras skadlighet för armén, i synnerhet om systemet fullt genomfördes, då det skulle leda därhän, att vid befordran ej hänsyn kunde tagas till förtjänst. Ackorden hade även i övrigt skadliga, följder, i det att de utarmade adeln och ståndspersonerna.

Författare

Erik Naumann.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Registr. (fullm.), militaria: egenh. meritförteckn. 30 uov. 1764, 24 maj 1770, 27 maj 1772 samt överstars och chefens lör fortifikationen skrivelser till K. M: t, landshövdingens i Nyland skrivelser till K. M: t, Tosteruparkivet: brev till J. Sparre, allt i RA. — Sveriges ridderskaps och adels prot.; Finska fästningsbyggnaden för åren 1765—-1769 (1769); Ur J. M. Sprengtportens papper, utg. af H. Schiick (Sv. memoarer och bref, 8, 1904); A. T. Låstbom, Swea och Götha höfdingaminne, 2 (1843); C. G. Malmström, Sveriges polit. historia, 6 (1901), s. 361; C. T. Odhner, Sveriges polit. historia under kon. Gustaf III: s regering, 1 (1885), s. 122; G. Suolahti, Sprengtportens statskupp (1919).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Didrik Blomcreutz, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17807, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Naumann.), hämtad 2019-07-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17807
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Didrik Blomcreutz, urn:sbl:17807, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Naumann.), hämtad 2019-07-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se