Johan Viktor Blomquist

Född:1871-03-10 – Arboga stadsförsamling, Västmanlands län
Död:1955 – Bromma församling (AB-län), Stockholms län

Maskiningenjör


Band 05 (1925), sida 59.

Meriter

Blomquist, Johan Viktor, f. 10 mars 1871 i Arboga. Föräldrar: arbetaren August Blomquist och Maria Helena Backström. Genomgick Västerås h. allmänna läroverk; avlade mogenhetsexamen därstädes 25 maj 1889; elev vid tekniska- högskolan 21 okt. s. å.; utexaminerad från dess fackskola för mekanik 10 juni 1892. Anställd vid Gr. de Lavals ångturbinfabrik 19 juli 1892; teknisk chef vid dess generalagentur i Holland, firman Koopman et C:ie, Amsterdam, febr. 1893—juni 1895; efter återkomsten till Sverige sysselsatt med undersökningsarbeten vid de Lavals experimentverkstad för högtrycksångpannor 1895—97; innehade anställning vid a.-b. de Lavals ångturbin 1897—98; teknisk chef vid samma bolags generalagentur i Ryssland, firman A. Frankenfelt et C:ie 1898—1902; driftsingenjör vid S:t Petersburger gesellschaft fiir mechanische schuhwaarenfabrikation mars 1902—maj 1906; återvände till Sverige 1906; innehade befattning som offertingenjör hos ingenjörsfirman Zander och Ingeström 1 juni 1906—30 apr. 1918; tf. yrkesinspektör i första distriktet 1908—09; överingenjör hos a.-b. Atmos fr. o. m. år 1918; ledamot av Svenska teknologföreningens styrelse 1918—20 och 1924 samt ordförande för dess avdelning för mekanik 1924; sakkunnig vid tillsättandet av professuren i värmeteknik och maskinlära vid tekniska högskolan 9 nov. 1921.

Gift 3 juni 1904 med Gertrud Sofia Cecilia Tauson, f. 5 juni 1875, dotter till godsägaren Karl Gabriel Tauson.

Biografi

Under mångårigt arbete med ångturbinsinstallationer kom B. redan tidigt att ägna sig åt frågan om konstruerande av en driftsäker ångpanna för höga tryck, ett problem, varmed bl. a. även Gustav de Laval under flera år var sysselsatt utan att nå fram till något praktiskt tillämpligt resultat. Efter omfattande försöksarbeten lyckades B. utarbeta en helt ny ångpannetyp, den s. k. Atmospannan, användbar för arbetstryck upp till 100 atmosfärer och mera, den första och hittills enda pålitliga ånggeneratorn för så stark påfrestning. Uppfinningen överläts 1918 till ett bolag, a.-b. Atmos i Stockholm, som vars överingenjör B. alltjämt fungerar. Det utmärkande för Atmospannan, vars detaljkonstruktioner under senaste åren ytterligare förbättrats, är, att ångbildningen huvudsakligen försiggår i roterande element, till vilka matarvattnet i kokande tillstånd inledes från en stillastående förvärmare. De roterande elementen utgöras av i eldstaden inbyggda stålrör, vilka var för sig rotera kring sin axel och som äro lagrade så, att de kunna fritt utvidgas. Tack vare centrifugalkraften och med hjälp av en i varje rör anbragt centrifugalanordning kommer vattnet att bilda ett tunt skikt vid rörets omkrets, under det att ångblåsorna slungas in mot rörets mitt och avledas genom ena ändtappen. En sinnrik regleringsanordning möjliggör, att vattenskiktets tjocklek hålles inom önskvärda gränser. De förnämsta fördelar, söm Atmospannan erbjuder, äro en betydligt ökad bränsleekonomi, ringa utrymme, ringa vikt, säkerhet mot explosionsfara och full kontroll över materialpåkänningarna. Vid ångkraftanläggningar med mottrycks- eller avtappningsångturbiner, där den avgående avloppsångan kan utnyttjas för uppvärmnings- eller kokningsändamål såsom t. ex. i cellulosafabriker, kemiska industrier, bryggerier etc. vinnas högst betydliga ekonomiska fördelar genom att använda mycket högt ångtryck. Tillverkningsrätten är för Sverige, Norge och Danmark överlåten till A.-B. Lindholmen, Motala; för Tyskland till Ludenburger maschinenfabrik und eisengiesserei a.-g., Magdeburg; för Tjeckoslovakiet och Jugoslavien till firman Ph. Nebrich, Prag-Smichow, varjämte underhandlingar med Frankrike och England om försäljning pågå (1924).

Författare

K. A. Fröman.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Viktor Blomquist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17814, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. A. Fröman.), hämtad 2019-12-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17814
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Viktor Blomquist, urn:sbl:17814, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. A. Fröman.), hämtad 2019-12-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se