Meriter

Bock, Carolina Sofia, f. Richter, f. 28 aug. 1792 i Stockholm, d 22 mars 1872 därstädes. Föräldrar: hautboisten Karl Johan Richter och Magdalena Sofia Rytling. Elev vid K. teatern 1806−10; vistades i hemmet; anställd 1813 hos Isak de Broen vid Djurgårdsteatern och Nya komiska teatern (på Barnhusgården); anställd vid K. teatern 1 apr. 1814−30 juni 1863; lärarinna i K. teaterns elevskola 1831−34 och 1841−56. Erhöll 1857 på femtionde årsdagen av sitt första uppträdande på scenen av Oskar I medaljen Litteris et artibus.

Gift 1) 20 dec. 1813−1822 med violinisten i hovkapellet Johan Gabriel Svanberg, f. 15 nov. 1781 i Göteborg, 126 apr. 1825 i Stockholm; 2) 15 febr. 1826 med flöjtisten i hovkapellet Carl Friedrich Bock, f. 17 juni 1800 i Berlin, d 29 jan. 1841 i Stockholm.

Biografi

C. B. var en mycket använd och gärna sedd skådespelerska, som aldrig skämde bort en roll men var förträfflig i de flesta och alltid förlänade sina figurer en skarpt utpräglad karakteristik. I synnerhet i återgivandet av äldre fruntimmer utvecklade hon sig till en talang av första ordningen. Bland de hundratals roller, i vilka hon uppträtt på K. teatern, må här anföras: titelrollen i »Min tante Aurore», Veneranda i »Slottet Montemero», fru Slammerström i »Bildhuggaren», tant Vivika i »General Eldhjelm», fru Griponiai »Brodertvisten», fru Miller i »Kabal och kärlek», Viarda i »Preciösa», fru von Fromuth i »Porträttet», fru Wunschell i »Grefvarne Klingsberg», Theodolinda i »Doktor Wespe», fru Darmantiéres i »Dottersonen», Margarita i »Mazarin», mor Fadette i »Syrsan», mrs Malapropp i »Rivalerna», mrs Harleigh i »Jane Eyre» och Gunilla Fipps i »Mäster Smith». Den 26 juni 1863 hade C. B. sin avskedsrecett, då hon utförde en av sina älsklingsroller, mormodern i »Porträttet».

Flera generationer sceniska artister ha haft C. B. att tacka för allt sitt sceniska vetande. Hennes framställningssätt var den stora franska skolans, vilket hon själv inhämtat av Monvels och Desguillons efterträderska, fru Gråå, som i början av 1800-talet hade ledningen av teaterns elevskola sig anförtrodd. Detta för en senare tid alltför högtravande sätt att framställa det stora skådespelets hjältar och hjältinnor började hos oss först efter århundradets mitt att undanträngas av den romantiska skolans ledigare och naturligare deklamation och uppträdande.

Författare

N. Personne.

Källor och litteratur

Källor: Muntliga uppgifter av C. B:s'dotter, fru Berta Tammelin; F. A. Dahlgren, Anteckningar om Stockholms theatrar (1866).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carolina S Bock (f. Richter), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17841, Svenskt biografiskt lexikon (art av N. Personne.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17841
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carolina S Bock (f. Richter), urn:sbl:17841, Svenskt biografiskt lexikon (art av N. Personne.), hämtad 2024-04-25.