Johan Henrik Boeclerus

Född:1611-02-13 – Tyskland (i Cronheim, Bayern)
Död:1672-09 – Frankrike (i Strassbourg)

Historiker, Rikshistoriograf


Band 05 (1925), sida 113.

Meriter

Boeclerus, Johan Henrik, f. 13 febr. 1611 i Cronheim i nv. Bayern, d sept. 1672 i Strassburg. Fadern var präst. Studerade vid skolor i Heilbronn och Nürnberg och därefter vid universiteten i Tübingen och Strassburg; anställd som lärare i latin vid gymnasiet i Strassburg 1636; professor i vältalighet därstädes 1637, varmed förenades ett kanonikat vid stiftskyrkan S: t Thomas 1640; av drottning Kristina kallad till professor i vältalighet vid Uppsala universitet våren 1649 men lämnade professuren sommaren 1650; utnämnd till rikshistoriograf 11 jan. 1651; lämnade Sverige 1652; professor i historia i Strassburg s. å.; hovråd hos kurfursten av Mainz 1662; utnämnd till kejserligt råd och ärftlig pfalzgreve 1663.

Gift 1638 med Susanne Schallér, dotter till pastorn vid kyrkan S: t Pierre i Strassburg Samuel Schallér.

Biografi

B. hade länge åtnjutit stort rykte som latinare och vältalare, då drottning Kristina beslöt att anställa honom i svensk tjänst. Hon erbjöd honom 1647 den efter Freinsheimius lediga Skytteanska professuren i Uppsala, men han avböjde och rekommenderade i sitt ställe sin unge landsman Johannes Schefferus. Följande år blev emellertid professuren i vältalighet ledig, och Kristina förnyade nu anbudet till B., vilken denna gång även accepterade det. På våren 1649 underrättade drottningen konsistoriet, vilket flera gånger uppsatt förslag utan att utnämning följt, att hon inkallat B., emedan han vore »en vittberömd och särdeles i den professionen incomparabel man», och befallde, att hän i fråga om rang och andra förmåner skulle få räkna sig tillgodo de tolv år, varunder han verkat som professor i Strassburg (26 maj 1649). Samtidigt befalldes kammarkollegium att leverera till honom 600 riksdaler (mer än en professors lön) i ersättning för flyttnings- och bosättningskostnader. I juni samma år kom B. till Uppsala och började sin verksamhet; kort därefter tryckte han där en disputation med ämne ur Tacitus, och 24 okt. lät han sina lärjungar (varibland flera med lysande namn: Torstensson, Brahe m. fl.) ur Curtius, som han under terminen föreläst, uppföra ett stycke, betitlat »Caussa Philotæ». Hans oratoriska förmåga kom också till flitig användning: vid ett drottningens besök i Uppsala höll han inför henne en oration »de poesi sacra», till hennes kröning skrev han en panegyrik, och till hennes födelsedag 1649 författade han ett feststycke, kallat »Augurium pacis». Men trots dessa goda ansatser blev B: s lärarverksamhet i Uppsala varken lyckosam eller långvarig. Det sätt, på vilket han kommit till platsen, var ägnat att ådraga honom avundsmän, och hans bryska och stötande uppträdande — varpå häri redan i Strassburg synes ha givit prov — invecklade honom i en ohjälplig konflikt med studenterna. Det som bragte dessas ovilja mot honom till utbrott var enligt en länge i Uppsala gängse tradition, att B. en gång vid slutet av en föreläsning över Tacitus skulle ha yttrat: »Jag skulle tillägga mera, om dessa svenska pundhuvuden ('plumbea Suecorum capita ista') kunde fatta det», varpå en av studenterna genast svarat: »Vi hava icke blott förstått allt vad ni hittills sagt, utan vi skola också förstå allt vad ni hädanefter kan komma att säga.» Efter föreläsningens slut gåvo studenterna B. stryk i förstugan till auditoriet, och även efteråt gåvo de sin vrede luft genom att kasta in stenar i hans bostad, ja till och med, om man får tro B: s egen uppgift, genom att avskjuta kulor genom hans fönster. B. beklagade sig hos konsistoriet över det övervåld, han lidit, och utpekade särskilt en ung, för sin våldsamhet känd student Göran Gyllenstierna såsom fridsstörare; då detta ej hjälpte, påkallade han drottningens ingripande, vilket resulterade i en skarp skrivelse från henne till konsistoriet, vari anbefalldes en grundlig undersökning och en exemplarisk bestraffning av de brottslige. Slutet blev emellertid, att ingenting blev uppdagat, och saken avstannade. B. hade genom sina delvis obestyrkta anklagelser och sitt som det ansågs opåkallade vädjande till drottningen ådragit sig sina kollegers ovilja och missaktning. Han fann situationen outhärdlig och lämnade sin professur. På Kristinas begäran kvarstannade han dock en tid i Sverige, han överhopades av henne med gåvor och blev slutligen utnämnd till rikshistoriograf med 1,600 rdr i lön och 150 i hushyra (1651). Detta oaktat kunde han ej kvarhållas utan lämnade 1652 Sverige, även vid avskedet rikligen försedd med skänker (4,000 rdr och en kedja av guld med vidhängande medalj). B. återvände till Strassburg, där hän bekläddes med den just ledigblivna professuren i historia, och där han sedan under tjugu års tid verkade med stor framgång och med ett stadigt växande anseende inom hela Europa. För Sverige synes han alltjämt ha bevarat sympatier; hän såg, skrev han en gång, i Sveriges auktoritet i Tyskland ett »palladium» för fred och fritet inom den tyska världen gentemot såväl habsburgska som franska maktsträvanden. Förbindelserna med Sverige upprätthöllos även därigenom, att B. gärna anlitades som »diskvärd» för förnäma ynglingar, vilka studerade vid universitetet i Strassburg; det gagn, de därvid kunde draga av hans »nyttige diskurser vid bordet», synes emellertid ej alltid ha uppvägt hans lynnes vanskligheter.

B. var en utpräglad representant för sitt tidevarvs lärda polyhistortyp. Han saknade djupare originalitet men besatt en synnerligen omfattande lärdom, ett betydande skarpsinne och en stor formell elegans. Hans litterära produktion rör sig företrädesvis inom klassisk filologi, historia, filosofi, statsrätt och politik. Hansi arbeten på förstnämnda område: kommentarer och editioner av grekiska och romerska författare, kunna icke göra anspråk på att ha någon större betydelse, knappast heller de historiska, av vilka »Historia belli Sueco-Danici annis 1643—45» ursprungligen tillkom på grund av B: s uppdrag siom svensk rikshistoriograf; några mera djupgående källstudier torde dock B. icke hava drivit för arbetets fortsättande, helst somi han kort jtid efter sin utnämning återvände till Tyskland och sedan fullbordade detsamma utan tillgång till själva källmaterialet; arbetet utgavs för övrigt först något efter B:s död (1676). B:s historiska skrifter beröra ej sällan aktuella politiska frågor, t. ex. hans vederläggning av franske konungens anspråk på hertigdömet Lothringen, en avhandling om tyska rikets rättsanspråk på Lifland och andra. B. var en ivrig beundrare av Grotius' »De jure belli et pacis», om vilket arbetie han sade, att världen aldrig skulle få se dess like; denna entusiasm präglade såväl hans kommentarer till Grotius' skrifter som hans lärarverksamhet i Strassburg, vars studenter »ansågo det som sin största heder att få heta grotianer».

B. förde en omfattande korrespondens, som till stor del är bevarad men endast i ringa utsträckning tryckt (t. ex. i Shelborn, »Amoenitates litterarum» och i Acta literaria Suecise).

Författare

G. Jacobson.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Många brev från B. äro förvarade i Bibliothéque nationale i Paris (coll En flera band upptagande samling brev till B. finnes i . Boulliau). Hamburgs staats- und univ.-bibliothek. Svenska samlingar innehålla endast enstaka brev från honom.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Joh. Henrici Boecleri Orationes qvasdam. Accesserunt programmata academica. Strassb. 1654. 4 bl., 498, 183, (1) s. (Omfatta en samling av B:s orationer alltifrån 1635 och akad. program från 1637; bland de förra märkas en 'panegyricus' till drottning Kristina vid hennes kröning 1650, tvenne orationer vid hennes besök i Uppsala 1649 och 1650 samt en oration till hennes 27 :e födelsedag 1652, den sistnämnda hållen vid universitetet i Strassburg av greve C. C. Königsmarck, vidare ett 'elogium' vid fältherren Lennart Torstenssons grav 1651, samt en 'consolatio' till sekreteraren Johan Silfverstierna vid dennes son Gustavs begravning 1651; bland programmen är även upptagen den inbjudan till en dramatisk föreställning, »Caussa Philotae», som B. utfärdade i Uppsala 1649.) — De rebus seculi a Christo nato IX & X per seriem Germanorum Cassarum commentarius. Strassb. 1656. 4: o 8 bl., 379 s. Ny uppl. Strassb. 1685. (Även i Dissertationes academicas, T. 3, 1712, se nedan.) — Dissertationes acade-micae. Strassb. 1658; 8 bl., 780 s., 3 bl., 123 s. (Häribiand även B:s enda i Upps. ventilerade dissertation: De notitia reipublicae ad C. Corn. Taciti IV Annal. 33. 1649.) (Ny utvidgad uppl. av dissertationerna se nedan.) — Museum ad amicum. Strassb. 1663. Ny uppl. Strassb. 1672. (Även i Dissertationes academicas, T. 3, 1712.) — In Hugonis Grotii iure belli et pacis ad illustrissimum baronem Boineburgium commentatio. [T. 1—2, jämte appendix till T. 1: Dissertationes quinque ad commentationem Grotia-nam adjungenda?.] Strassb. 1663—64. [T. 1.] 20 bl., 311, (6) s.; [App.] 2 bl., 224, 48 s.; [T. 2.] 8 bl., 349, (3) s. — Institutiones politicae. Accesserunt dissertationes politicas ad selecta veterum historicorum loca et Libellus memorialis ethicus. Strassb. 1674. 8 bl., 546 s., 11 bl. (Libellus memorialis ethicus även särsk. tryckt Upps. 1718. 64 s.) — De scriptoribus graecis et latinis ab Homero ad initium seculi post Christum natum XVI. commentatio. Strassb. 1674. — Historia belli Danici, annis MDCXLIII, MDCXLIV, MDCXLV gesti... Sthm 1676. 4: o 11 bl., 580, 48 s., 31 bl. Annan uppl.: Historia belli Sveco-Danici. Opus posthumum ex authoris autographo. Strassb. 1679. 8: o 13, (3) bl., 392 s. [Ang. den svenska uppl. jmfr art. J. Bergenhielm.] —¦ De rebus seculi post Christum natum XVI. Iiber memorialis cum com-mentario. Strassb. 1685. 353 s. Ny, tillök, uppl. utg. av J. B. Maius. Köln 1697. 8 bl., 792 s., 56 bl. — Historia universalis, prssmissa J. Fechtii praafa-tione isagogica, vitas et scriptorum Boecleri historia..., ed. J. G. Möllerus. Rostock [1695]. 4: o. Ny uppl. under titel: Secula IV. a Christo nato priora... accurante D. M. Frpsius]. Sedani 1699. 8: o (7), XXVII, (2), 429, (51) s. — Dissertationes academica?. T. [1]—3. Strassb. 1701—12. 4: o 7 bl., 1190 s., 15 bl.; 4 bl., 1258 s., 15 bl.; 8 bl., 576 s., 18 bl. (Av de tre vol. utgör T. 1 en andra tillökad uppl. av 1654 års saml., T. 2 omfattar sådana dissertationer, som tidigare varit gemensamt utgivna, och T. 3 sammanfattar ytterligare några samlingar och smärre skrifter, av vilka ett par av de mest omfattande upptagits särskilt även; nämnas kan även en hyllningsskrift: Sceptrum Apollinis, till greve G. A. De la Gardie, vid hans beklädande 1666 med rektoratet vid Uppsala universitet ¦— tidigare särsk. tryckt Strassb. 1666. Fol. 6 bl. — Till de 3 vol. 'dissertationes' lades även som särsk. vol. 'orationes et programmata' i ny uppl., och hela verket försågs med särskild titel: J. H. Boecleri Opera in IV. tomos tributa, historici, politici, moralis, literarii et critici argumenti; cum prafatione Jo. Alb. Fabricii. Strassb. 1712.) — De acquisito et amisso imperii romano-germanici in Livoniam jure diatriba. Strassb. 1711. 4: o 6 bl., 132 s. — Jo. Henrici Boecleri Bibliographia critica scriptores omnium artium atque scientiarum ordine percensens, nunc demum integra et emendatus edita... rec. J. G. Krause. Leipz. 1715. 23 bl., 904 s., 25 bl. — Commentarius historico-politicus de rebus turcicis. Bulissa 1717. 20 bl., 240 s. — Se i övrigt, för mera utförliga bibliografiska uppgifter, förteckningarna i B: s ovannämnda Historia universalis (1695) och Bibliographia critica (1715) samt C. G. Jöcher, Allg. Gelehrten-Lexicon, 1 (1750).

Källor och litteratur

Källor: Acta literaria Sueciae (1722); Göteborgs allehanda 1775, N:o 81; Cl. Annerstedt, Upsala universitets historia, 1 (1877); J. Arckenholtz, Mémo-ires concernant Christine, reine de Suéde, 1—4 (1751—60); E. Haag, La France protestante, 2 (1847); E. Ingers, Erik Lindschöld, 1 (1908), s. 38 o. följ.; O. A. Knös, Analecta epistolarum in primis historiam et res litterarias Sueciae illustrantium, 1—2 (1787, 88); J. Schefferus, Svecia literata (1680); H. Schiick & K. Warburg, Illustr. sv. litteraturhistoria, 2: a uppl., 1 (1911); E. Wrangel, Om de främmande lärde vid drottn. Christinas hof (Hist. tidskr., 1897). — Se iövrigt: J. G. Möllers levnadsteckning över B. i dennes Historia universalis quatuor seculorum post Chr. natum (1695) samt W. G. F. Roscher. Geschichte der Nationalökonomie in Deutsrhland (1874).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Henrik Boeclerus, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17845, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2019-10-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17845
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Henrik Boeclerus, urn:sbl:17845, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2019-10-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se