Carl Adolf Andersson Boheman

Född:1764-09-03 – Jönköpings Kristina församling, Jönköpings län
Död:1831-04-14 – Tyskland (nära Hamburg)

Mystiker


Band 05 (1925), sida 167.

Meriter

1. Carl Adolf Andersson Boheman, f. 3 sept. 1764 i Jönköping, d 14 apr. 1831 nära Hamburg. Föräldrar: kopparslagaren rådmannen Anders Bohman och Regina Katarina Schelle. Åtnjöt undervisning vid Jönköpings och Växjö skolor; student i Lund 24 sept. 1790. Innehade anställning å handelskontor i Amsterdam; vistades tidvis i London, Danmark och Sverige; erhöll hovsekreterares titel; utvisad från Sverige och från Danmark; bosatt i Hamburg och i Waldeck.

Gift 1) med Juliana Kristina Sandbergh, f. 1773, d 1818 i Pyrmont, dotter till amiralitetspastorn i Göteborg, sedermera kyrkoherden i Svartarp Harald Sandbergh; 2) med Anna Fischer.

Biografi

Som helt ung lämnade B., vilken uppgives ha varit bodbetjänt i födelsestaden och sedan någon tid studerat i Lund, fosterlandet och begav sig till Amsterdam, där han fick anställning på ett handelskontor, blev invigd i frimureriet och bekant med en rik engelsman vid namn Stephen, som tillhörde ett mystiskt ordenssamfund. Med denne reste han till London och blev där trolovad med Stephens syster, och då fästmön dog, innan äktenskapet hann fullbordas, erhöll han av hennes anhöriga en större penningsumma såsom ersättning för de grusade arvsförhoppningarna. B: s öden under det närmast följande decenniet äro okända; inen i början av 1790-talet var han bosatt i Danmark där han erhöll medborgarrätt och väckte stort uppseende genom sitt dyrbara leverne och sin rikedom. Om dennas ursprung berättades vidunderliga historier, nämligen att B. såsom betjänt hos A. von Fersen d. y. varit denne behjälplig vid franska kungaparets flykt från Paris, då han skulle tillgripit drottning Marie Antoinette's juvelskrin, att han hade plundrat någon rik emigrant osv. Förklaringen till B: s välstånd låg emellertid, oavsett de medel, han möjligen kan ha medfört från England, i det understöd, han erhöll av den såsom ordensvurm ryktbare prins Karl av Hessen, danske konungens svärfader. Denne ägde det hus, vari B. bodde i Köpenhamn, och i hans ärenden arbetade B. för Illuminatorden, ett mystiskt sällskap, som sysslade med religion och politik. Under förmyndarregeringen besökte B. flera gånger Sverige och vann då genom G. A. Reuterholm och genom sina färdigheter i ordensväsen och mystycism så stort insteg hos hertig Karl, att han av denne utnämndes till hovsekreterare och erhöll frimurarordens högsta grad. Efter Reuterholms fall tycks han ha återrest till Danmark men återkom till Stockholm 1802 eller 1803, vann ånyo stort inflytande över hertigen och inrättade en filial av Illuminat-ord.en. Dess verksamhet blev emellertid föremål för Gustav IV Adolfs misstroende och ovilja, och efter en sträng räfst med hertigen och B. häktades den senare och utvisades. Han uteslöts också ur frimurarorden och blev på svenska ministerns i Köpenhamn framställning utvisad även från Danmark. Därefter levde han någon tid i Hamburg och fick slutligen en tillflykt hos fursten av Waldeck. År 1814 uppträdde hän åter i Stockholm med yrkande om upprättelse och skadestånd men blev ånyo utvisad. B., som i samtida meddelanden och anteckningar kallas »den hemliga vishetens mästare», var en charlatan av den ryktbare Cagliostro's typ, men hans politiska verksamhet tyckes ej ha varit av nog betydenhet att giva berättigande åt de mot honom vidtagna åtgärderna.

Författare

C. Forsstrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: G. G. Adlerbeth, Hist. anteckningar, 2 (1802), s. 300—304; J. von Engeström, Hist. anteckningar och bref från åren 1771—1805 (1877); Handl. rör. hofsekr. C. A. Bohemans i sitt fädernesland Sverige åren 1803 och 1814 träffade missöden (1815); C. F. Ridderstad, Gömdt är icke glömdt, 3 (1846); E. Tegnér, Gustaf Mauritz Armfelt, 3 (1894), s. 10—11; H. G. Trolle-Wachtmeister, Anteckningar och minnen, 1 (1889), s. 23—31, 37.


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Adolf Andersson Boheman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17859, Svenskt biografiskt lexikon (art av C. Forsstrand.), hämtad 2019-11-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17859
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Adolf Andersson Boheman, urn:sbl:17859, Svenskt biografiskt lexikon (art av C. Forsstrand.), hämtad 2019-11-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se