Meriter

Bokström, Carl August, f. 16 jan. 1841 i Visby, d. 14 febr. 1905 därstädes. Föräldrar: kyrkoherden Johan Bokström och Maria Bergman. Student i Uppsala 17 sept. 1860; avlade kameralexamen 24 maj 1861. E. o. kammarskrivare i kammarkollegiet 7 juni 1861 och i statskontoret 21 jan. 1862; tf. landskontorist i Gotlands län 1 maj 1862 och landskontorist därstädes 10 apr. 1867; tf. kamrerare vid riksbankens avdelningskontor i Visby 1 maj 1862 och kamrerare därstädes 8 apr. 1867−30 okt. 1879, kamrerare hos Gotlands läns landsting 21 sept. 1863 samt tf. kamrerare hos Visby stads drätselkommission 2 febr. 1864 och kamrerare vid drätselkammaren därstädes 10 febr. 1865−1 maj 1869; länsbokhållare i Gotlands län 28 nov. 1872; uppförd å tredje förslagsrummet till kronofogde i Västra härad av Jönköpings län 4 febr. 1876; ledamot av direktionen för Visby hospital samt Gotlands läns lasarett och kurhus 8 dec. s. å.; tf. fältkamrerare och kassor vid Gotlands nationalbeväring 24 maj 1877−85; ledamot av riksdagens andra kammare för Visby stad, sedermera för Visby och Borgholm 1879−1887 B och 1891−95 och var därunder bl. a. ledamot av lagutskottet 1886 och majriksdagen 1887, av bankoutskottet 1891, av bevillningsutskottet 1892−95 och av särskilt utskott 1892 urt.; tf. kronofogde i Gotlands södra fögderi 4 juni s. å.; kronofogde därstädes 3 juni 1881; vald till revisor vid riksbankens avdelningskontor i Visby vid riksdagarna 1885−87 och 1891−95; verkställande direktör i D. B. V: s [De badande vännernas] sparbank 1889; ordförande i styrelsen för Gotlands järnvägs-a. -b. s. å.; ordförande i Visby stadsfullmäktige 1891−1902. RVO 1889; RNO 1903.

Gift 23 aug. 1896 med Elin Helena Sofia Sundahl, f. 7 dec. 1859, dotter till handlanden Johan Karl Sundahl i Visby.

Biografi

B. tillbragte så gott som hela sitt liv på sin fäderneö Gotland, i vars angelägenheter han under en lång följd av år med mycken energi och framgång tog del; det fanns knappast något område av offentlig verksamhet, där han icke intog en framskjuten eller rentav ledande plats. Gotlänning var B. också i främsta rummet, då han under åtskilliga perioder representerade sin fädernestad i riksdagens andra kammare. Gotlands trafikproblem och försvarsproblem hade alltid i honom en nitisk och påpasslig talesman; särskilt var han outtröttlig i att motionera och plädera för Gotlands likställighet med fastlandet i avseende på värnpliktens fullgörande, ett önskemål, som äntligen förverkligades genom 1892 års härordning. Inom riksdagen åtnjöt B. allmän sympati; man lyssnade gärna till »den behagliga sonora stämman), vilken — säger en politisk skribent — »förträffligt harmonierar med det klart logiska, välformade, innehållsrika och sakkunniga föredraget». Han betroddes med plats i flera utskott och var alltid villig att inför kammaren redogöra för vad han som utskottsmedlem gjort eller underlåtit. I kamerala spörsmål, löneregleringsfrågor och bankfrågor var han en auktoritet. Till sin politiska uppfattning var B. typisk centerman och stadsrepresentant; under 1880-talets riksdagar tillhörde han den gamla »centern», men under tullstriden slöt han sig deciderat till frihandlarna (1886 och 1887), och när han i början av 1890-talet återkom till riksdagen efter några års frånvaro, kunde en viss dragning åt vänster konstateras hos honom. Han torde nu närmast ha hört till den av Karl Herslow dirigerade centergruppen. Endast efter lång tvekan biträdde han regeringens härordningsförslag vid urtiman 1892 men ville också taga konsekvenserna av detta genom att påyrka rättvis fördelning av de genom urtimabeslutet nödvändiggjorda ökade skattebördorna (1893). Han motsatte sig vid flera tillfällen förslaget om begränsning av städernas representation (1891, 1894), uttalade sympati för censusstreckets sänkande till 500 kr. (1893) och var en av dem, som reserverade sig mot kammarens vägran att låta J. Mankell under den pågående »folkriksdagen» 1893 framställa interpellation till statsministern i rösträttsfrågan. Vid andra tillfällen ställde sig B. däremot avvisande mot nya reformprojekt, t. ex. införandet av progressiv beskattning (1892) och framför allt i nykterhetsfrågan, där han alltid energiskt motsatte sig en längre gående restriktiv lagstiftning. Tilltagande sjuklighet tvingade B. att i förtid lämna sin på alla håll högt uppskattade politiska verksamhet.

Författare

G. JACOBSON.

Källor och litteratur

Källor: Civil-dep. handl. 3 juni 1881 (meritförteckn.), RA; andra kammarens prot.; nekrologer i tidningspressen; Hj. Gullberg & T. Uggla, Landsstatsmatrikel (1903); [E. Thyselius], Andra kammarens nye män och 1890 års valrörelse, af Gil Blas (1891); [E. Thyselius & V. Millqvist], Hvilka riksdagsmän böra omväljas? Af Tom Jones & C:o (1893); [H. Victorin], Andra kammarens män 1893, af En nylandtmannapartist (1893).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C August Bokström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17897, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. JACOBSON.), hämtad 2024-05-03.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17897
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C August Bokström, urn:sbl:17897, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. JACOBSON.), hämtad 2024-05-03.