Jean Bolinder

Född:1813-09-12 – Vaksala församling, Uppsala län
Död:1899-03-08 – Stockholms stad, Stockholms län

Kommunalpolitiker, Maskiningenjör, Verkstadsindustrialist


Band 05 (1925), sida 289.

Meriter

1. Jean Bolinder, f. 12 sept. 1813 i Vaksala, d 8 mars 1899 i Stockholm. Föräldrar: komministern i Vaksala Erik Bolinder och Elisabet Johanna Schalin. Innehade elevanställning hos bergsrådet G. Broling 1829—34. Verkmästare vid K. myntet 1835; erhöll 1841 ett resestipendium på 100 £ av Järnkontoret och tillika ett resestipendium på 50 £ av kommerskollegiet samt vistades därefter i England och Skottland 1841—44; erhöll avsked från verkmästarbefattningen vid K. myntet 1844 (betyg 30 okt.); anlade efter hemkomsten jämte brodern Karl Gerhard Bolinder en mekanisk verkstad (tillståndsbevis 1845); ledamot av Stockholms stadsfullmäktige 1863—93, av drätselnämndens andra avdelning 1863—94, av teknologiska institutets, sedermera tekniska högskolans styrelse från 1864 samt av direktionen för folkundervisningens befrämjande; föreståndare för det nybildade J. & C. G. Bolinders mekaniska verkstads a.-b. 1873. RVO 1856; LLA s. å.; LVA 1858; RNO 1874; KVO1kl 1882; innehade dessutom utländska ordnar.

Gift 20 jan. 1857 med Selma Kristina Hildegard Hasselquist, f. 18 juli 1832, d 13 apr. 1896, dotter till advokatfiskalen, tf. kammarrådet Johan Teodor Hasselquist.

Biografi

Under de fem år, B. var anställd som elev hos bergsrådet G. Broling, inhämtade han tack vare dennes ledning grundläggande såväl teoretiska som praktiska kunskaper inom tekniken och ägnade sig samtidigt åt flitiga studier i fysik, kemi, mekanik och matematik. Vid sidan av sitt tjänstearbete i myntverket sysslade han sedermera ivrigt med konstruerandet av maskiner för järn- och bergshanteringen och erhöll upprepade gånger belöningar av järnkontoret för modeller, som han inlämnade till dess modellkammare. Det var också understöd från järnkontoret — liksom även från kommerskollegium — som beredde B. tillfälle att jämte brodern Karl Gerhard bege sig till England och Skottland och där under ett flerårigt arbete vid olika fabriker grundligt taga kännedom om metoderna inom verkstadsteknik och järnmanufaktur i det då på detta område obestridligt ledande landet. Vid sin återkomst till hemlandet 1844 sågo de båda bröderna sig om efter möjligheter att inom Sverige göra sina inhämtade lärdomar fruktbärande. Genom understöd från några intresserade personer lyckades de erhålla ett om än obetydligt driftskapital och inköpte för 13,000 rdr b: o egendomen n: o 10 Kaplansbacken på Kungsholmen i Stockholm, vilken redan då hade industriella traditioner och där tack vare deras verksamhet ett av landets ledande industrietablissement skulle uppväxa. Till en början nöjde de sig med att inreda en liten maskinverkstad i en befintlig byggnad och utrustade den med två från den nedlagda Owenska verkstaden inköpta svarvstolar samt anlade ett litet järngjuteri, en smideshärd och en ugn för gelbgjutning. Den nya firman, som, under namn J. & C. Gr. Bolinder, erhöll tillståndsbevis år 1845, sysselsatte i början endast några få arbetare. Ytterligare två bröder, Per och Anton Bolinder, medverkade under åtskilliga år i firman. Från en sålunda mycket blygsam början växte företaget sedan hastigt ut till en av de förnämsta industrianläggningarna i Sverige. År 1873 ombildades firman till J. & C. G. Bolinders mekaniska verkstads aktiebolag, fortfarande med de båda bröderna som ledare. Aktiekapitalet sattes till 1,200,000 kr. I jämbredd med företagets utveckling hade även dess tomtutrymme på Kungsholmen utvidgats. År 1855 förvärvades dels ett angränsande strandområde från Stockholms stad, dels egendomen n:o 12 Kaplansbacken från garverifabrikören Per Niklas Holmström, senare inköptes ytterligare egendomen n: o 1 Kungsholmsgatan från garverifabrikören Hans Magnus Brandelius, varförutom så småningom ett flertal tomter i Klara församling och å Kungsholmen förvärvades för anskaffande av bostäder åt verkstadspersonalen. Nya verkstads- och gjuteribyggnader uppfördes successivt och nya arbetsmaskiner installerades, så att företaget alltjämt behöll den inom landet ledande ställning, det tidigt nådde. Bland bolagets tillverkningar märkas särskilt spislar av alla slag, kaminer, byggnadsgjutgods, ångmaskiner och ångpannor, kvarnmaskinerier, fotogenmotorer (enligt Weylands patent m. fl.), sågverks- och andra träbearbetningsmaskiner, pumpar, ävensom maskinerier för trämassefabriker, pappersbruk, garverier och stenhuggerier samt verktygsmaskiner av olika slag. En mängd pris hava tilldelats verkstaden vid in- och utländska industriutställningar. Äran av den stora affärens utveckling under den period av över femtio år, B. ägnade sina krafter åt dess ledning, tillkommer i första hand honom. Genom sina omfattande tekniskt-vetenskapliga insikter, sin stora affärsbegåvning och sin okuvliga energi var han i osedvanlig grad rustad för uppgiften som industrichef. Av särskild betydelse hava B: s insatser för träförädlingens utveckling i vårt land varit. Genom att sprida kännedom om utländska arbetsmetoder och införa användning] av moderna maskiner medverkade; han i hög grad till svenska träförädlingsindustriens uppsving.

B: s förmåga togs i anspråk även för andra värv än skötseln av den stora verkstaden; så var han bl. a. under mer än trettio år en verksam ledamot av Stockholms stadsfullmäktige. I slutet av 1870-talet lät B. efter ritningar av Helgo Zettervall uppföra den byggnad vid Södra Blasieholmshamnen i Stockholm, som, ännu under namn av Bolinderska huset, numera utgör ett annex till Grand Hotel. Här lät B. åt sig inreda en förnämlig bostadsvåning, där han och hans maka under en lång följd av år utövade en omfattande gästfrihet. B. ägde i ovanlig grad ett personligt vinnande sätt och karaktärsegenskaper, som gjorde honom aktad och värderad i vida kretsar. Det Bolinderska bolaget lät 1883 slå en guldmedalj med B:s bild och 1898 en ny dylik med verkstadens båda stiftares reliefporträtt.

Författare

K. A. Fröman.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källa: Sv. industriella verk och inrättningar, 3 (1897).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jean Bolinder, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17908, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. A. Fröman.), hämtad 2019-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17908
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jean Bolinder, urn:sbl:17908, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. A. Fröman.), hämtad 2019-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se