Meriter

8. Clas Bonde, den föregåendes syssling, f. 27 nov. 1664 på Vaholm i Västergötland, d 23 apr. 1726 på Sävstaholm. Föräldrar: lantdomaren i Skåne Ulf Bonde och Kristina Bielkenstierna. Greve till Sävstaholm (1719), friherre till Vaholm, herre till Ör, Åkeshov, Johannislund, Bergkvara, Nygård, Gäddeberg och Ulfängen. Studerade i Lund; inskriven vid Uppsala universitet 20 mars 1679; företog en utrikes resa 1688−91. Började efter sin hemkomst till Sverige 1691 auskultera i riksarkivet; kammarherre hos prinsessan Ulrika Eleonora 15 okt. 1697; landshövding i Blekinge 23 maj 1713 (genom fullmakt daterad i Timurtasch); riksråd genom drottningens vokation 30 dec. 1718 och ständernas förslag 7 apr. 1719; upphöjd i grevligt stånd 17 apr. 1719; rikskammarråd 28 apr. s. å.; preses i den av K. M:t förordnade kommissionen över upphandlingsdeputationen 22 maj s. å. samt i den av nämnda kommission och en av ständerna över samma ärende förordnad kommission sammansatta kommissionen 8 juni s. å.; erhöll avsked från rikskammarrådsbefattningen 11 okt. 1720.

Gift 12 febr. 1697 med friherrinnan Beata Märta Sparre, f. 23 maj 1677 å Nygård vid Västervik, d 2 maj 1742, dotter till kammarherren friherre Lars Sparre.

Biografi

Efter avslutade resor genom Holland, Frankrike, Italien och Tyskland lär B. i riksarkivet liksom i kollegierna och i hovrätten med iver hava studerat Sveriges statsskick och lagar samt svenska ättelängder. Hans landshövdingetid i Blekinge under de senare åren av det stora nordiska kriget gav honom som hans ämbetsbröder i andra län mycket att göra med utskrivningar och andra krigsbesvär; att han därvid vårdade sig om allmogens bästa framgår särskilt av hans strävan att bereda den vederlag för durkmarscher och skjutsningar. Till rådsherrekallet medförde han, som det sagts, en nyttig sakkännedom och erfarenhet i civila värv. Sin utnämning erhöll han jämte flera andra av Ulrika Eleonora i dec. 1718, men då han ej hann taga inträde före början av 1719 års riksdag, fick han liksom generallöjtnanten Magnus Julius De la Gardie, som var i samma läge, avvakta ständernas uttalande i saken; under tiden satt han liksom denne i sekreta utskottet. Sedan båda 7 apr. blivit uppförda å rådsförslag, intogo de emellertid omedelbart sina rum i senaten, och detta efter sina tidigare kallelsebrev. Vid Gustav Cronhielms avskedande från kanslipresidentskapet i dec. 1719 gav B. jämte J. A. Meijerfeldt uttryck åt rådsherrarnas missnöje — det gällde dem själva, när elden sutte i grannens vägg — men uppgörelsen med drottningens självrådighet blev ständernas sak.

Författare

G. WlTTROCK.

Källor och litteratur

Källor: Sv. riksdagsakter, Ser. 2: 1 (1909); likpredikan med personalier B. av T. Tiburtius (1731); P. Hallerman, Tillståndet i Blekinge under det stora nord. kriget (Karol. förb. årsbok, 1916); C. G. Malmström, Sveriges polit. historia, 1, 2: a uppl. (1893); dens., Om riksrådsutnämningarne under Ulrika Eleonoras regering (Hist. tidskr., 1889); L. Stavenow, Om riksrådsvalen under frihetstiden (1890).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Clas Bonde, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17923, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. WlTTROCK.), hämtad 2024-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17923
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Clas Bonde, urn:sbl:17923, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. WlTTROCK.), hämtad 2024-11-16.