Jacob Bonsdorff

Född:1763-09-03 – Finland (i Borgå)
Död:1831-03-13 – Finland (i Åbo)

Präst, Teolog


Band 05 (1925), sida 442.

Meriter

2. Jacob Bonsdorff, den föregåendes broder, f, 3 sept. 1763 i Borgå, d 13 mars 1831 i Åbo. Genomgick Borgå gymnasium; student i Åbo 25 jan. 1779; disp. 21 juni 1782 (Diss. philol. ad capitis III Esai comm. 16 et 17; pres. P. Bonsdorff); student i Uppsala 18 sept. 1783; avlade teol. examen 24 nov. 1784; fil. kand. 20 dec. s. å.; disp. 8 juni 1785 (Diss. philol. ad cap. XV prophetae Esaias; pres. K. Aurivillius); fil. magister 17 juni s. å.; teol. kand. vid Åbo universitet 1787; disp. 13 dec. 1788 (Diss. theol. sistens brevem conspectum theorise mentis humanse revelatione excultse; pres.X. 0. Lefren); teol. lic. 1790; disp. 16 apr. 1791 (Diss: theol. de iis, quæ in religione christiania ignorantur; pres. J. Tengström). Docent i orientaliska litteraturen i Åbo 8 sept. 1786; genom kanslärsbrev överflyttad till teol. fakulteten 11 juni 1787; e. o. amanuens vid universitetsbiblioteket 1787; teol. adjunkt 16 maj 1791 med Piikkis som prebende 1794; tredje teol. professor 29 jan. 1807 med prebendet S:t Mårten, vilket utbyttes mot Masku 1808; ledamot av psalmboks- och handbokskommittén 1 nov. 1817; direktor för teol. seminariet 1822; erhöll avsked från professuren 2 sept. 1829. Teol. doktor 15 juni 1818.

Gift 1) 2 apr. 1790 med Anna Maria Strandheim, f. 19 apr. 1772, d 20 juni 1810, dotter till skepparen Jakob Strandheim; 2) 7 apr. 1811 med Susanna Fredrika Stenfelt, f. 1 juli 1777, d 7 dec. 1846, dotter till kyrkoherden Adolf Fredrik Stenfelt i Libelitz.

Biografi

B. hade icke slutat sina studier för lärd grad i Åbo, när han hösten 1783 fick följa med sin äldre broder Gabriel till Uppsala för att där under ledning av Karl Aurivillius studera orientaliska språk. Det var kanhända något klent beställt med representanterna för de döda språken i Åbo, och den gamle Lars Lefrén, hur intresserad han än må hava varit för sin undervisning, hade icke vad filologisk forskning och undervisning beträffar kunnat följa med sin tid. Redan i Åbo hade B. emellertid påbörjat undersökningar över septuagintatexten till Jesaja, av vilka de första frukterna framlades i disputationer i Åbo och Uppsala. Själva huvudarbetet utkom såsom akademiska dissertationer emellan år 1786—1807 i tretton delar och är enligt sakkunnigt intyg ett betydande filologiskt arbete.

Det var dock icke såsom filolog B. skulle nå sin största betydelse. Redan före sin Uppsalavistelse hade han tagit intryck av sin lärares, Lars Lefréns allvarliga, bibliskt-praktiska religiositet och slog sig efter sin återkomst till Åbo på teologi. Hans första teologiska arbete, en under Lefréns presidium utgiven akademisk disputation av år 1788, »Brevis conspectus theoriæ men tis humanæ revelatione excultæ», visar, huru nära han'ännu stod sin lärare. »Författaren vill bevisa, att den mänskliga själen icke kan' komma till rätt utveckling och lycka annorlunda än med religionens tillhjälp. Religionen icke blott lägger grund till sanningens kunskap, utan framställer och delaktiggör människan, av sanningar, som för henne äro av den mest omfattande betydelse» (Råbergh). I ett mera omfattande arbete, som utkom under åren 1791—1807 rörande samma ämne, har B. framställt liknande tankar i en vidlyftigare form.

Det är en icke ringa stilistisk begåvning, som framträder i B:s arbeten, särskilt det sistnämnda. Redan år 1787 hade han i Åbo utgivit en »sorgedikt», kallad »Ode öfver Christi död», som kanhända icke såsom poetiskt alster är något mästerverk men däremot ett vittnesbörd om den teologiska riktning, B. företrädde, samt om hans personliga religiösa liv. Kristi död framställes såsom »det solklaraste bevis på Guds oändliga allmakt, allvetenhet, allgodhet och allrättfärdighet. Kristi döds betydelse är försoningen, men denna hänför sig väsentligen till det intryck, densamma gör på människan.» Till B: s poetiska arbeten bör även räknas hans år 1799 anonymt utgivna »Sommarresan», som skulle vara en naturskildring, upptecknad på en resa från Åbo till svensk-ryska gränsen, men som hellre kan karakteriseras såsom en filosofiskt moraliserande naturbetraktelse med ett flertal här och där inströdda poem.

Under sin verksamhet såsom lärare i teologi och såsom praktisk präst kunde B. icke undgå att taga intryck av den rationalistiska riktningen, som började vinna insteg bland de finska teologerna. Han avlägsnade sig sålunda alltmer från den bibliskt praktiska riktningen och tog liksom sin lärare och kollega Jakob Tengström intryck av den tyska och engelska teologien, främst av J. D. Michaelis, J. A. Ernesti och G. F. Seiler. Han följde noggrant med den nyare litteraturen och var i motsats till den äldre brodern mycket intresserad av sin vetenskap, för vilken han dock måhända mera än tillbörligt var åsidosatte sin akademiska undervisning. Man ser av H. G. Porthans brev till Mattias Calonius — där Porthan, som icke var någon speciell vän till bröderna Bonsdorff, visserligen ej gärna nekar sig nöjet att kritisera dem — att B. helst vistades på sin prästgård i Piikkis i närheten av Åbo, varifrån han reste in till staden en eller två gånger i veckan, stundom endast var fjortonde dag, för att pliktskyldigast hålla ett »collegium disputatorium» och för att bevista Viborgska avdelningens sammanträde, vars kurator han var. Detta vårdslösande av ämbetsplikter framkallade slutligen ogillande av fakulteten och konsistorium och gjorde säkert sitt till, att B: s befordran på den akademiska banan icke blev synnerligen snabb. Även såsom predikant torde B. hava givit uttryck åt sina numera stundom mot kyrkoläran stridande åsikter. »Jag berättade sist», säger Porthan i ett brev till Calonius, »om vår teol. adjunkts quereller med sina åhörare; men jag glömde då berätta, att han ock av dem misstankes för kätteri; ty han är så galen, att han i predikn. och katekesförhör förklarar helvetes eld för ett blott allegoriskt uttryck — och att djävulen icke mer verkar på människorna, ja, näppeligen är till?» Präglat av B:s överhandtagande filosofiska böjelser är otvivelaktigt det »Utkast til afhandlingar öfver den kristna lärans förnämsta sanningar», som han 1799—1814 utgav i tre delar. Ett bestående värde äger hans »Conspectus scientiae pastoralis» (1811, andra upplagan redan 1813), vittnande om författarens beläsenhet, omdöme och bildade smak. I slutet av sitt liv ägnade B. mycket arbete åt seminarium theologicum, vars direktor han var och för vars behov han författade såväl det sistnämnda som några andra arbeten. Intresserad medlem av finska hushållningssällskapet, liksom den äldre brodern, skrev han jämväl ett svar på dess prisfråga om Ahlmanska sockenskolornas tjänligaste inrättning, vilket blev belönat med sällskapets pris och tryckt på dess bekostnad.

B., som för sitt självrådiga lynne och sin egensinnighet synes hava varit illa tåld av sina samtida, hörde till Finlands främsta teologer på sin tid och hade säkert på grund av sin stora lärdom och sitt framstående författarskap förtjänat att få ett mycket större inflytande än vad han i verkligheten kom att utöva. Efter att hava förlorat sin betydande förmögenhet vid branden i Åbo och även sitt bibliotek fortsatte han några år sin verksamhet i Helsingfors, men fick sluta sina dagar i den gamla akademistaden Åbo.

Författare

A. R. Cederberg.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Diss. philol. ad capitis III Esai. comm. 16 et 17. Abo 1782. 4: o 19 s. (Diss., praes. P. Bonsdorff.) — Diss. philol. ad caput XV prophetas Esaias. Upps. 1785. 4: o 36 s. (Diss., praes. C. Aurivillius.) — Examen variarum lectionum quas ad textum Jesaisa hebraeum Alexandrina versio exhibet. P. 1—13. Abor 1786—1807. 4: o 218's. + tit.-bl. och dedikationer. (Diss., resp. E. Edner m. fl.) — Christi död. Sorgedikt'. Abo 1787. 51 s. (Anon.) — Brevis conspectus theoriae mentis humanas revelatione excultae. Åbo 1788. 4: o 8 s. (Diss., praes. L. Lefrén.) — De iis quae in religione christiana ignorantur. Abo 1791. 4: o 12 s. (Diss., prass. J. Teng. ström.) — Diss., sistens theoriam mentis humanas revelatione excultae. P. 1—7. Åbo 1791—1807. 4: o 142 s. -f- tit.-bl. (Diss., resp. Joh. Bonsdorff m. fl.) — Sommar-resan. Åbo 1799. 160 s. (Anon.) — Utkast til afhandlingar öfver den kristna lärans förnämsta sanningar. D. 1—3. Åbo 1799—1814. 1082 s. — Svar på Kongl. Finska hushållnings-sällskapets framställda fråga: Huru böra de Ahlmanska söckneskolarne helst och lämpeligast inrättas för att med minst möjliga kostnad bäst och fullkomligast svara emot sitt ändamål ? (J. Tengström, Om Ahlmanska sockne-skolarnes tjenligaste inrättning. Abo 1804, s1.. 7.1—104). — De libero arbitrio. Abo 1807. 46 s. (Synodalavh.) — Conspectus scientiae pastoralis in usum seminarii theologici. 1—2. Åbo [1808—]1811. (4), 584' s. (S. 1—292 ursprungligen utg. i form av 9 dissertationer 1808—09.) Ed. 2. T.'l.* Åbo. 1813.' 290 s. — Quasstiones theologica? in usum seminarii theplogici. P. 1—2. Åbo 1812'.'.74 s. -\- tit.-bl. (Diss., P. 1 resp. M. Laurén, P. 2 resp. A. H. Lagerwall.) — Principia recentioris theologias critice diju-dicata. P. 1—4. Åbo 1819—23.4: o 60 s. -f- tit.-bl. (Diss., resp. M. J. Lindforss m. fl.) — Animadversiones in Fennicam bibliorum sacrorum versionem. P. 1—¦ 14. Åbo 1824—29. 4: o 132 s. + tit.-bl. (Diss., resp. F. M. Toppelius m. fl.) — Förklaring öfver det gamla testamentets heliga skrifter. D. 1. Psalmerne uti metrisk öfversättning jemte korta exegetiska, anmärkningar. 1—2. Abo 1825—¦ 26. IV, 48, 95, 272 s.; 116, 245 s. L>. 2. Job utg. uti. metrisk öfversättning jemte korta exeg. anmärkningar och hist. inledning. Uleåborg 1830. — Dessutom presiderat för 7 av respondenterna förf. avhandlingar, utg. teser för stipendiaterna (1821, 25, 29) samt tal vid Finska evang. sällskapets allm. sammankomst 1819 (1820).

Källor och litteratur

Källor: Meddelanden av amanuensen R. Rosén enligt Winters samling, regéringskoriseljens brevakter och prot., tjänsteförteckningar och biographica, allt i Finlands statsarkiv; Henrik Gabriel Porthans bref till Mathias Calonius, 1, 2 (Skrifter utg. af Sv. litt.-sällsk. i Finland, 1, 5, 1886); Åbo akademis studentmatrikel, ånyo upprättad af V. Lagus, 2 (ibid., 11, 1892). — T. Car-pelan, Finsk biogr. handbok, 1 (1903); I. A. Heikel, Filologins studium vid Åbo universitet(Skrifter utg. af Sv. litt.-sällsk. i Finland, 26, 1894); H. Råbergh, Teologins historia vid Åbo universitet, 2 (ibid., 50, 1901).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jacob Bonsdorff, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17963, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. R. Cederberg.), hämtad 2019-08-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17963
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jacob Bonsdorff, urn:sbl:17963, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. R. Cederberg.), hämtad 2019-08-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se