Jacques Ludvig Borelius

Född:1859-03-11 – Ramnäs församling, Västmanlands län
Död:1921-03-16 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län

Läkare, Kirurg


Band 05 (1925), sida 461.

Meriter

2. Jacques Ludvig Borelius, den föregåendes kusins son, f. 11 mars 1859 i Ramnäs, d 16 mars 1921 i Lund. Föräldrar: prosten Karl Jakob Borelius och Matilda Elisabet Lönegren. Genomgick Västerås h. elementarläroverk; avlade mogenhetsexamen därstädes 5 juni 1877; inskrevs vid Uppsala universitet 7 sept. s. å.; med. fil. kand. 12 dec. 1878; med. kand. 14 dec. 1882; med. lic. 30 apr. 1887; disp. vid Lunds universitet 16 maj 1890; med. doktor 31 maj s. å.; företog åtskilliga studieresor, bl. a. till Tyskland, Österrike, Frankrike och England med stipendium 1889, till Heidelberg och Wien 1892, till Paris 1893, till Berlin 1903 och till Amerika 1911. Innehade flera kortare läkarförordnanden 1884—85; amanuens vid medicinska kliniken i Uppsala 1 sept.— 31 dec. 1885; underläkare därstädes 1 jan.—31 aug. 1886; amanuens vid kirurgiska kliniken i Uppsala 1 sept. 1886—31 aug. 1887; underkirurg därstädes 1—30 sept. 1887; andre läkare på kirurgiska avdelningen av Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg 1 okt. 1887—31 mars 1891; docent i kirurgi vid Lunds universitet 30 juni 1890; lasarettsläkare i Karlskrona 16 febr. 1891; landstingsman i Blekinge län 1892—99; uppförd å tredje förslagsrummet till e. o. professor i kirurgi vid karolinska institutet 31 maj 1895; tf. e. o. professor i kirurgi därstädes 1 aug.—30 nov. s. å.; tf. professor i kirurgi och obstetrik i Lund 1 apr. 1898; professor i kirurgi vid Lunds universitet 15 dec. 1899; sjukhusdirektör för Lunds lasarett 1 jan. 1900; överläkare därstädes 1901; inspektor för Blekingska nationen i Lund 1902—05 och för Östgöta nation 1904— 10; stadsfullmäktig i Lund 1905—20; sakkunnig angående examina m. m. inom universitetens medicinska fakulteter 17 mars 1906—13 nov. 1907; ledamot av Malmöhus läns landsting från 1906 (ordförande i dess hälsovårdsutskott); generalsekreterare i Nordisk kirurgisk förening från 1907; Lunds universitets prorektor ht. 1907—vt. 1916. LFS 1901; RNO 1908; KN02kl 1912; LVVS 1914; KNO1kl 1918; var dessutom ledamot av flera utländska kirurg- och läkarsällskap.

Gift 23 apr. 1892 med Marta Berta Lampe, f. 4 dec. 1865, dotter till grosshandlaren August Lampe i Göteborg.

Biografi

B:s utbildningstid som kirurg under 1880-talets senare år och början på 90-talet inföll under ett tidsskede, som kan betecknas som den moderna kirurgiens stora genombrottsperiod, då kirurgien i sin helhet företedde en sällsynt rask utveckling och stora delar av densamma så gott som nyskapades. Förtjänsten att på allvar hava infört modern kirurgi i Sverige tillkommer framför allt John Berg i Stockholm och K. G. Lennander i Uppsala. B., något yngre än dessa båda föregångsmän och grundare av den nyare kirurgien i Sverige, vilka från början och ständigt voro verksamma vid kliniska sjukhus, fick vid trettiotvå års ålder, fylld av kirurgiskt intresse och arbetsiver börja sin självständiga kirurgiska verksamhet vid ett länslasarett, lasarettet i Karlskrona. Under sin sjuåriga lasarettsverksamhet därstädes, vilken fick en betydande omfattning, upptog B. alla de nya operationsuppgifter, som den sig då raskt utvecklande kirurgien förde fram, och utvecklades härunder själv till en på alla områden praktiskt väl skolad och erfaren kirurg; dessutom var han under dessa år i avsevärd grad även vetenskapligt verksam. B. förvärvade redan under sin Karlskronatid anseende som en av de allra främsta av de då verksamma svenska kirurgerna.

Sin egentliga livsgärning har B. emellertid utfört som professor i kirurgi och sjukhusdirektör i Lund. När B. vid ungefär fyrtio års ålder som gamle professor K. J. Asks efterträdare började sin verksamhet på Lunds lasarett, ställdes han inför ansvarsfulla och krävande uppgifter av flerahanda slag: kirurgien och den kirurgiska undervisningen lågo i lägervall, den kirurgiska kliniken hade otillfredsställande lokaler, och sjukhuset i sin helhet var i mycket efterblivet, bristfälligt och dåligt organiserat. B: s' stora förtjänst är dels att hava infört modern kirurgi och modern klinisk undervisning i kirurgi i Lund — i det avseendet har han spelat samma roll för Lund som Berg för Stockholm och Lennander för Uppsala — dels att hava skapat en tidsenlig kirurgisk klinik och ett stort välorganiserat centralsjukhus i Lund. Under B:s tjugutreåriga chefstid växte den kirurgiska kliniken i Lund ut till en av de från material- och operationssynpunkt allra främsta och en av de mest ansedda kirurgklinikerna i hela Skandinavien. Som praktisk kirurg och överläkare var B. utmärkt: kunskapsrik, erfaren och samvetsgrann som diagnostiker och i det operativa arbetet alltid lugn, snabb, tekniskt skonsam och planmässig. Han opererade i allmänhet även vid stora ingrepp med blott eni assistent och utan större apparat. På hans operationssal rådde mönstergill ordning, tystnad och allvar; andan och arbetssättet där hade helt fått sin prägel av chefens personlighet. B. följde under hela sin tid väl med den operativa kirurgiens utveckling på alla områden. Dock tillhörde han ej dem, som anse sig skyldiga eller känna behov att strax taga upp och pröva alla nya förslag och behandlingsmetoder. Snarare var han åtminstone under sin Lundatid reserverad och kritisk mot mycket av det nya, som föreslogs, och han hade en bestämd obenägenhet för nya terapeutiska försök eller åtgärder, som kunde anses innebära även det allra minsta av experimenterande på patienter. Att följa ytterlighetsriktningar eller dagens moderiktningar inom kirurgien passade icke heller alls hans kynne. Om emellertid ett nytt förslag visade sig representera något av verkligt värde eller enligt hans mening innebära en riktig framtidstanke, var han ej sen att taga upp det. Så började han tidigt nog att göra fria bentransplantationer, anskaffade rätt snart övertrycksapparat och tog upp de intrathorakala operationerna: gjorde exstirpation av lungtumör, transpleural exstirpation av oesofaguscancer, införde tidigt spik- och sedan klämmareextension vid frakturbehandlingen, gjorde operation för hypofysistumör m. m. Med en viss förkärlek omfattade B. under hela sin Lundatid vissa kapitel av den operativa kirurgien: gallvägskirurgien, ventrikelkirurgien, colonresektionerna, operationerna för morbus Basedowi och njurkirurgien. Särskilt som gallvägskirurg besatt B. sannolikt större operationserfarenhet än någon annan skandinavisk kirurg. En kardinalpunkt för B. i det kirurgiska arbetet var operationsindikationerna. Härom skrev han själv: »I vår tid, då de primära resultaten av den operativa behandlingen äro frestande vackra, gäller det särskilt att akta på indikationerna och se till att det aldrig opereras på andra indikationer än sådana, som äro såväl vetenskapligt hållbara som etiskt oangripliga.» Ett grunddrag i hela B:s egen praktiska kirurgverksamhet var: noggranna diagnoser och klara operationsindikationer. Kraven härpå sammanhängde hos B. på det närmaste med hans starka ansvarskänsla som kirurg gentemot patienterna, ett drag hos honom, som tog sig även andra uttryck. Så utförde han själv så gott som alla mera ansvarsfulla operationer å kirurgkliniken; även på kvällarna och nätterna kom B. ofta upp på kliniken och opererade själv, så ofta han fann det inkomna fallets art göra det önskvärt. B. var beundransvärd i sin arbetsuthållighet och i sin pliktuppfyllelse som överläkare.

Åt sin kliniska lärarverksamhet ägnade sig B. med samma intresse som åt det praktiska kirurgarbetet. Hans undervisning var målmedvetet helt anpassad för blivande praktiska läkare. Som föreläsare var B. till formen ej lysande — han hade av naturen ej särskilt lätt att finna ord eller uttrycka sig ledigt. Detta förringade emellertid ej på minsta sätt hans undervisnings värde. Hans framställning var nämligen alltid synnerligen klar och koncis och vidare till innehållet utmärkt saklig, kritisk och alltid stödd på hans egen stora praktiska erfarenhet. Vid sin undervisning uppehöll sig B. ej med någon särskild förkärlek vid de sällsynta s. k. intressanta fallen, utan demonstrerade framför allt mera vanliga praktiskt viktiga sjukdomsfall av allehanda slag. Mest ingående föreläste han i allmänhet om diagnostik och operationsindikationer. B. hade en ovanlig förmåga att framhålla och hos sina åhörare inpränta det huvudsakliga och väsentliga i sjukdomsbilderna. Av alla sina lärjungar var B. högt skattad och ansågs allmänt och med fullt fog som en av de allra främsta av dé samtida kliniska lärarna i Sverige.

Av hur stor betydelse B. som sjukhusdirektör varit för utvecklingen av Lunds lasarett framgår mest påtagligt av de betydande nybyggnadsföretag, som av honom planlagts och tack vare framför allt hans arbete kommit till stånd. Under åren 1901—05 genomfördes på den gamla lasarettstomten en avsevärd utvidgning och därjämte en genomgripande modernisering av sjukhuset. Hel ny ekonomiavdelning uppfördes, som möjliggjorde en enhetlig ekonomisk administration av hela sjukhuset, ny operationsavdelning byggdes, och vidare moderniserades hela den gamla kirurgkliniken. Ännu större och mer betydelsefullt blev det nybyggnadsföretag, som genomfördes åren 1915—18 med uppförandet av en ny medicinsk klinik, en ny kvinnoklinik och nya lokaler för Röntgen- och poliklinikerna. I samband med denna sista tillbyggnad blev dessutom den svåra tomtfrågan löst och det på ett så lyckligt sätt, att det nytillkomna tomtområdet tillåter även framdeles fortsatt utvidgning och har utrymme för ytterligare nya stora sjukvårdslokaler, när sådana komma att visa sig behövliga. Hela detta B:s' organisationsarbete för Lunds lasarett med planerandet av nybyggnader, tomtutvidgning m. m. har varit präglat av synnerlig målmedveten planmässighet och klok framsynthet.

Även i arbetet för sjuksköterskeutbildningen gjorde B. en värdefull insats. Han var nämligen initiativtagaren och den ledande kraften vid startandet och organiserandet av den numera välkända och ansedda utbildningsanstalten för sjuksköterskor, Södra Sveriges sjuksköterskehem, som sedan år 1903 varit i gång i Lund och där är nära knutet till Lunds lasarett.

Utom sin insats som praktisk kirurg, akademisk lärare och sjukhusorganisatör medhann B. även en vetenskaplig författarverksamhet av betydande omfattning. Visserligen kom han aldrig att ägna sig åt några större vetenskapliga uppgifter, några teoretiskt mera djupgående problem, detta måhända beroende delvis därpå, att han väl knappast hade någon mer utpräglad begåvning för rent teoretisk medicinsk forskning, men säkerligen också som följd därav att han, tidigt ställd i en stor och ansvarsfull praktisk kirurgisk verksamhet, därför också tidigt fick sina vetenskapliga intressen inriktade på den praktisk-kliniska kirurgien. Inom denna utövade han under hela sin verksamhetstid, under mer än tre decennier, ett mångsidigt och förtjänstfullt författarskap, som berör nästan alla kirurgiens olika områden. Inom den allmänna kirurgien har B. avhandlat antiseptik och aseptik dels i sin doktorsavhandling, dels i den nya nordiska läroboken i kirurgi; vidare har han skrivit om scopolamin-morfin-eternarkoser, om paraffinproteser och om fri bentransplantation med . ett flertal vackra egna fall. Operationstekniska frågor med nya uppslag finner man avhandlade i uppsatser: om sakrala operationsmetoder, om operativ behandling av kronisk puerperal uterusinversion och om Maydl's operation för ectopia vesicæ. Inom extremitetkirurgien har han meddelat erfarenheter om sarkomliknande former av septisk osteomyelit, om osteosarkom och om frakturbehandling. Vid den operativa behandlingen av morbus Basedowi, som avhandlas i ett par uppsatser, förordar B., stödd på stor egen erfarenhet, i svåra fall operation i flera seanser med blott kärlunderbindning i första seansen. Publikationer om pleuraempyemets behandling, om indikationerna för operativ behandling av lungtuberkulos jämte kasuistiska meddelanden om pleuratumör, om exstirpation av lungtumör och av oesofaguscancer äro hans bidrag till thoraxkirurgien. Inom urologien avhandlade han tidigare de sexuella operationerna för prostatahypertrofi, under sin senare tid frågor, som röra njurtuberkulos, abnorma njurkärl och hydronefros, cystnjurar, operativ behandling av njursten och av blåssten. En väsentlig del slutligen av B:s författarskap rör bukkirurgien. Gallstenssjukdomen och dess operativa behandling har han avhandlat i flerfaldiga publikationer med framläggande av sina vackra operationsresultat. Han förordar cholecystektomi som normalmetod och företrädde under sina senare år ståndpunkten tidig operation vid akut cholecystit. Ett par publikationer har han ägnat colonresektionernas teknik och resultat; de vackra resultat, som B. kunde framlägga av sina intraperitoneala colonresektioner, hava spelat en stor roll i diskussionen i facklitteraturen om lämpligaste operationsförfarandet vid coloncancer. Vidare har han avhandlat: de akuta pankreasaffektio-nerna, primär cancer i gallgångarna, polyposis intestini, operativ ascitesbehandling vid morbus Banti, meddelat kasuistiska bidrag om bukactinomycos, om Hirschsprungs sjukdom och om mjältruptur samt vid upprepade tillfällen framlagt resultaten av sina appendicitoperationer. B:s' sista större arbete var hans bidrag till läroboken i kirurgi: om leverns, pankreas och mjältens sjukdomar, ännu ej tryckt vid hans död. B: s' vetenskapliga skrifter äro genomgående präglade av nykter, kritisk syn och gedigen vederhäftighet, hava lämnat värdefulla bidrag till ett stort antal aktuella kirurgiska frågor och gjort författarnamnet Jacques Borelius känt och aktat ej blott i Skandinavien utan även därutanför, särskilt i den tyska kirurgvärlden. Slutligen må erinras om B: s betydelse för det kirurgiska samarbetet i Skandinavien. Han inträdde år 1907 som generalsekreterare i Nordisk kirurgisk förening på en för föreningen kritisk tidpunkt (efter unionsbrottet) och var sedan den sammanhållande kraften inom densamma. Han stod även som representant för svensk kirurgi bland de tre utgivarna av den nordiska läroboken i kirurgi.

De mest framträdande dragen hos B. som person voro hans ovanliga arbetsförmåga och målmedvetna energi, hans praktiska klokhet och framsynthet, hans nyktra omdöme och handlingskraft, hans samvetsgrannhet och stränga ansvarskänsla, hans omutliga rättrådighet och flärdfrihet. Han var en vilje- och pliktmänniska och samtidigt en försynt personlighet fri från all självöverskattning.

Författare

G. Petrén.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om tallin som antipyretiskt läkemedel (Upsala läkare-fören. forhandl., Bd 21, 1885/86, s. 593—601). — Om naftalinets terapeutiska användning (ibid., s. 616—630). — Ett fall af nafvelförblödning hos ett 12 dagars barn (ibid., Bd 22, 1886/87, s. 40—44). — Fall af utbredd cancer — cancer en cuirasse —¦ uppkommen efter trauma (ibid., s. 580—587). — Komplicerad impressionsfraktur på högra hjessbenet; pares i venstra benet. Trepanation. Helsa (Hygiea, Bd 50, 1888, s. 774—779). — Spina bifida — ett meningocele lumbosacralis — opererad medelst lambåexcision (ibid., Bd 51, 1889, s. 533—539). — Antiseptikens utveckling och nutida tillämpning. Lund 1890. 4: o (2), 96 s. (Gradualavh.; även i LUÅ, T. 26.) — Resektion af tredje grenen af nervus trigeminus vid foramen ovale (Hygiea, Bd 52, 1890, s. 45—52). — Fall af hjernskada med lokalsymptom, trepana-tioner (ibid., s. 163—178). — Om pyoktanin, ett nytt antiseptiskt medel (ibid., Bd 53, 1891, D. 1, s. 63—78). — Två fall af operation för cancer ventriculi (ibid., D. 2, s. 287—294). — Sprängskottskada; valnötstor sten insprängd i pannioben af hjernan; trepanation; aseptisk läkning, qvar-lemnande en speciestor kranialdefekt och ett djupt retraheradt ärr; osteo-plastik (enl. König); benläkning (ibid., J3d 54, 1892, D. 1, s. 23—28). — Två fall af hjernskada med lokalsymptom, trepanationer (ibid., s. 145—158). — Behandling af patellarfraktur (Nord. med. arkiv, Bd 25, 1893,-N: o 25, s. 81—-84). — Uterusruptur vid förlossning, laparotomi, uterussutur, helsa (Hygiea, B.d 55, 1893, D. 1, s. 252—268). — Den aseptiska sårbehandlingen (ibid., s. 415—429). — Två fall af hjernabscess (i temporalloben) efter otitis (ibid., s. 595—601). — Om symmetrisk gangrän (ibid., D. 2, s. 58—66). — Bidrag til) kännedomen om behandlingen af patellarfraktur (ibid., s. 567—587). — Om sakrala operationsmetoder (Nord. med. arkiv, Bd 26, 1894, N:o 24; 33 s.). —¦ Om 'behandling af frakturer på underbenet (Hygiea, Bd 56, 1894, D. 1, s. 578—592; provföreläsning). — Några medfödda bildningsfel, operativt behandlade (ibid., D. 2, s. 116—147). — Om blindtarmsinflammationens olika former och kirurgiska behandling (ibid., s. 194—205; provföreläsning). — Kirurgisk kasuistik från Karlskrona lasarett (ibid., s. 321—355). —¦ Bidrag från Sverige till nordiska kirurgiska föreningens samforskning rörande radikal operation af bråck (Nord. med. arkiv, Bd 27, 1895, N:o 24,. s. 56—182). — Operativ behandling af dilatio ventriculi (ibid., N: o 30, s. 36—40). ¦— Laparotomi för perforerande magsår (Hygiea, Bd 57, 1895, D. 1, s.' 241—246). — Om Murphys »knapp» (ibid., s. 270—276). — Zur Technik der sakralen Operationen (Centralblatt f. Chirurgie, Jahrg. 22, 1895, s. 57—62). — Om kastration vid prostatahypertrofi (Hygiea, Bd 58, 1896, D. 1, s. 424—434; även på tyska i Centralblatt f. Chirurgie, Jahrg. 23, 1896). — Om aktinomykos i Blekinge (Hygiea, Bd 58, 1896, D. 2, s. 156—164; föranledde ett inlägg av G. Ekehorn, ibid., s. 422—424, med genmäle av B., ibid., s. 548—549), — Bidrag till den s. k. prostata-hypertrofiens patologi och terapi. 1—3 (ibid., Bd 59, 1897, D. 1, s. 223— 288, 591—644, D. 2, s. 1—46). — Om aseptiska operationers utförande i sterila bomullsvantar samt septiska operationers utförande i gummihandskar (ibid., Bd 60, 1898, D. 2, s. 189—192). — Egen erfarenhet om Murphys knapp i 16 fall (ibid., s. 305—330). — Totalexstirpation af scapula med bibehållande af armen (ibid., s. 623—624). — 200 radikaloperationer för bråck, utförda på Karlskrona lasarett 1891—1897 (Nord. med. arkiv, Bd 31, 1898 N:o 1; Bd 32, 1899, N:o 4; 65, 2 s.). — Ett fall af traumatisk pan-kreascysta (Hygiea, Bd 61, 1899, D. 1, s. 198—200). — Om sarkomliknande former af septisk osteomyelit (ibid., s. 202—214; provföreläsning). — Zur konservativ-operativen Behandlung der chronischen puerperalen Uterus-inversion (Centralblatt f. Gynäkologie, Jahrg. 23, 1899, s. 911—913). — Återblick på kirurgiens utveckling under 1800-talet (Hygiea, Bd 62, 1900, D. 1, s. 551—562; installationsföreläsning). — Historik (Årsberättelse fr. Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund för år 1900, Lund 1901; 52 s.). — Fall af malign pleuratumör (ibid., Bd 63, 1901, D. 1, s. 560—563). — Om kancer i kolon från kirurgisk synpunkt (ibid., D. 2, s. 178—181). — Uber bösartige Geschwülste der langen Röhrenknochen (Nord. med. arkiv, Bd 34, 1901, Afd. 1, N:o 16; 9 s.; även på svenska i Forhandl. vid Nord. kirurg, fören. 5:e möte, 1901, s. 74—80). — Zur Genese und klinischen Diagnose der polycystischen Degeneration der Nieren (ibid., N:o 27; 21 s.). — Om gallstenssjukdomen från kirurgisk synpunkt (Eira, Årg. 26, 1902, s. 501 — 508). — Stensnitt och stenkrossning vid blåsesten hos äldre män? (Hygiea, Bd 64, 1902, D. 2, s. 282—289). — Två fall af nafvelsträngbråck (ibid., s. 290—292). — Bauchaktinomykose in Form eines circumscripten beweglichen Tumörs (Nord. med. arkiv, Bd 36, 1903, Afd. 1, N:o 6; 16 s., 1 pl.). — Eine neue Modifikation der Maydl'schen Operationsmethode bei engeborener Blasenektopie (Centralblatt f. Chirurgie, Jahrg. 30, 1903, s. 780—782, 993 —994). — Zur Technik der Dickdarmresektion (Nord. med. arkiv, Bd 37, 1904, Afd. 1, N:o 11; 13 s.). — Om paraffinprotester (Allm. sv. läkaretidn., Årg. 1, 1904, s. 43—51). — Huru kunna vi bedöma ett fall af blindtarmsinflammation? Föreläsning (ibid., s. 241—248). —¦ Bör gallblåsan aflägsnas eller bibehållas vid vanlig gallstenoperation? (Hygiea, Bd 67, 1905, s. 591—602.) — Beskrifning öfver nybyggnads- och ombyggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund (Årsberättelse fr. Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund för år 1905, Lund 1906, s. 91—124). — Om blindtarmsinflammation från praktikerns synpunkt (Allm. sv. läkaretidn., Årg. 3, 1906, s. 177—190). — Om klinisk undervisning i kirurgi förr och nu med särskild hänsyn till vårt land. Föredrag (Hygiea, Bd 68, 1906, s. 1—20). — Fall af bukkontusion, direkt orsakande ventralhernia (ibid., s. 901—904). — Ober primäre Naht ohne Drainage bei Friihoperationen der akuten Blind-darmentziindung (Centralblatt f. Chirurgie, Jahrg. 33, 1906, s. 97—99). — Kolonresektioner (24 fall). Lund 1907. Fol. 4 s. — Tabell öfver en serie af 43 fall af kolodokussten. Lund 1907. 21 s. — Zur Diagnose und Behandlung der subkutanen traumatischen Milzruptur (Zeitschr. f. klin. Med., Bd 63, 1907, s. 68—78). — Huru länge bör den opererade ligga till sängs efter en primärt su turerad aseptiskt läkande laparotomi (Nord. Tidsskr. f. Terapi, Aarg. 6, 1907/08, s. 257—263). — Kolon-reseklionens teknik och resultat (Forhandl. vid Nord. kirurg, fören. 7:e möte, Sthm 1908, s. 16—28; även i Zentralblatt f. die gesamte Therapie, Bd 24, 1908). — Diagnos och behandling af kolodokussten (ibid., s. 56 —72). — Nefrotomi och pyelotomi vid stensnitt på aseptisk njure (Allm. sv. läkaretidn., Årg. 5, 1908, s. 615—620; även på tyska i Folia urologica, Bd 2, 1908). — Om primär kancer i hufvudgallgångarna (14 svenska fall) (Hygiea, Feslband 1908, N:o 20; 29 s.; även på tyska i Beiträge z. klin. Chirurgie, Bd 61, 1909). — Colonresektionens teknik (Forhandl. ved Nord. kirurg. Foren. 6:e Möde 1904, Sthm 1909, s. 133—143). — Om scopolaminmorfin-eter-droppnarkos (ibid., 8:e möte, Lund 1909, s. 49—55). — Bidrag till de akuta pankreasaffektionernas kasuistik (Hygiea, Bd 72, 1910, s. 1316—¦ 1358; även på tyska i Beiträge z. klin. Chirurgie, Bd 73, 1911). — Unter-suchungen uber die Endresultate in 25 mit Nephrektomie behandelten Fallen von Nierentuberkulose (Nord. med. arkiv, Bd 44, 1911, Afd. 1, N : o 14; 24 stäven på engelska i Surgery, gynecology and obstretics, Vol. 12, 1911). — Reseintryck och kirurgiska erfarenheter från en studieresa i Nordamerika (Hygiea, Bd 73, 1911, s. 1396—1407). — Hepatikusdränage. 1—2 (Förhandl. vid Nord. kirurg, fören. 9:e möte i Stockholm, Lund 1911, s. 45—61; även-på tyska i Beiträge z. klin. Chirurgie, Bd 78, 1912). — Om de anormala' njurkärlens betydelse för uppkomsten och utvecklingen af hydronefros. Lund i 1913. 4: o 16 s. (LUA, N. F., Bd 9, Afd. 2, N:o 3; även i Festskrift tillägn. M. V. Odenius, Lund 1913, och på tyska i Folia urologica, Bd 7, 1912—13.) — Några fall af fri transplantation i osteoplastiskt syfte (Allm. sv. läkare-tidn., Årg. 10, 1913, s. 945—958; även på tyska i Beiträge z. klin. Chirurgie, Bd 88, 1913). — Institutum clinicum i Lund. Ett hundraårsminne (Hist. tidskr. f. Skåneland, Bd 5, 1914, s. 73—89), — Om spikextensionen vid frakturbehandling (Allm. sv. läkaretidn., Årg. 11, 1914, s, 197—201). ~ Om strumaoperationer vid Morbus Basedowi (ibid., s. 757—764). — Några krigskirurgiska erfarenheter (ibid., s. 1013—1019). — Indikationer för annan operativ behandling av lungtuberkulos än med Forlanini (Allm. sv. läkaretidn., Årg. 12, 1915, s. 398—-402). — Die Behandlung der metapneumonischen Empyeme (Nord, med. arkiv, Bd 47, 1914, Afd. 1, N:o 8; 9 s.). — Träns-pleurale Resektion der Cardia und des Oesophagus (ibid., N:o 17; 7 s.; på svenska i Hygiea, Bd 77, 1915, s. 1—8). — Eine operativ entfernte Misch-geschwulst organoiden Charakters in der linken Lunge (Nord. med. arkiv, Bd 48, 1915, Avd. 1, N:o 12; 14 s., 1 pl.; tills med E. Sjövall), — (jber Polyposis intestini (Beiträge z. klin. Chirurgie, Bd 99, 1916, s. 424—454; tills, med E. Sjövall). — Tidig operation vid akut kolecystit (Förhandl, vid Nord. kirurg, fören. 11: e möte, Lund 1916, s. 264—270). — Några ord om operation för spina bifida (Allm. sv. läkaretidn., Årg. 14, 1917, s. 330—331). — Behandlingen af den typiska fibulafrakturen (ibid., s, 1594 —-1596). — Malmöhus läns lasarett i Lund 1768—1918. De äldre lasarettsbyggnadernas historia. Lund 1918. 4: o 26 s. (LUÅ, N. F., Afd. 2, Bd 14, N:o 1.) — Malmöhus läns lasarett i Lund 1768—1918. Lund 1918. 4: o 79 s., 1 karta. — Om den tidiga diagnosen af njurtuberkulos (Allm. sv. läkaretidn., Årg. 15, 1918, s. 1106—1113). — Principerna för gallstenssjukdomens' behandling (ibid., s. 1265—1275). — Om tidig diagnos av cancer recti (ibid., s. 1729—1736). — Om influensaempyemens behandling jemte meddelande om några andra kirurgiska influensakomplikationer (ibid., Årg. 16, 1919, s. 337— 342). — Kolonresektionens teknik (Förhandl. vid Nord. kirurg, fören. 12: e möte, Lund 1919, s. 57—58). — Zur operativen Behandlung gewisser Ascites-formen besonders Ascites bei Morbus Banti (Acta chirurg. scand., Vol. 52, 1920, s. 373—381). — Om sårbehandling, aseptik och antiseptik (Lärobok i kirurgi, 1, 1920, s. 481—500). — Leverns och gallvägarnas kirurgiska sjukdomar. Mjältens kirurgiska sjukdomar. Pankreas kirurgiska sjukdomar (Lärobok i kirurgi, 2, 1922, s. 611—644). — Dessutom sakkunnigutlåtanden rör. professurer vid Lunds universitet (1901) och vid Uppsala universitet (1909,17), smärre artiklar, referat, meddelanden och recensioner i Upsala läkarefören. förhandl. (1885/86—1888/89), Eira (1890, 1901), Hygiea, Allm. sv. läkaretidn., Lunds läkaresällsk. förhandl. m. fl.

Utgivit: Lärobok i kirurgi. 1. Köpenh. 1920. IV, (2), 647 s. (Tills, med J. Nicolaysen och T. Rovsing.)

Redigerat: Årsberättelser från Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund för åren 1900—1919. Lund 1901—20. — Förhandlingarna vid Nordisk kirurgisk förenings 7 :e t. o. m. 12 :e möten. Sthm 1908, Lund 1909,11,13, 16, 19.

Källor och litteratur

Källor: Lunds universitets matrikel, 1913; Lunds universitets årsberättelser 1912/13—1920/21; nekrologer av F. Bauer (Hygiea, 1921), J. Berg (Acta chirurg. scand., 53, 1921), Hj. von Bonsdorff (Finska läkaresällsk. handl., 1921), P. Bull (Norsk Magazin f. laegevid., 1921), G. Petrén (Allm. sv. läkaretidn., 1921) och Th. Rovsing (Hospitalstidende, 1921); E. Essen-Möller, Seved Ribbing och Jacques Borelius (Under Lundagårds kronor, Ny saml., 1921).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jacques Ludvig Borelius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17973, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Petrén.), hämtad 2019-10-14.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17973
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jacques Ludvig Borelius, urn:sbl:17973, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Petrén.), hämtad 2019-10-14.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se