Meriter

Brandelius, Bengt Johan Gustaf, f. 22 okt. 1833 i Fredsbergs prästgård, d 24 nov. 1884 i Skövde. Föräldrar: prosten, fil. magistern Johan Kristian Brandelius och Maria Renberg. Elev vid Konstakademiens principskola 4 okt. 1848, vid dess lägre antikskola 1 okt. 1850 och vid dess högre antikskola 1852; tillika elev vid Stockholms lyceum från vt. 1851; student i Uppsala 6 dec. 1852; underofficer vid Skaraborgs regemente 18 apr. 1854; avlade officersexamen 7 mars 1855; passerade graderna 18 aug.−4 nov. s. å.; underlöjtnant vid Skaraborgs regemente 31 jan. 1856; ånyo elev vid Konstakademien 1857; reste utrikes 1857, 1861−62 och 1867−68; löjtnant 5 juli 1861; K. hovmålare 1874; kapten 27 sept. 1878 (chef för Vadsbo kompani); erhöll avsked ur krigstjänsten 9 maj 1884. AgréFrKA 1864; LFrKA 1874; RSO 1880. — Ogift.

Biografi

Ehuru B. redan innan han avlagt studentexamen genomgått Konstakademiens lägre skolor, ägnade han sig åt militäryrket och blev officer vid Skaraborgs regemente. Efter utnämningen till underlöjtnant (1856) kommenderades han till tjänstgöring i Göteborg, i vars gladare köpmannakretsar han snart, tack vare sina sällskapstalanger, blev en gärna sedd gäst. Till dessa talanger räknades framför allt hans förmåga att rita porträtt, mer eller mindre karikerade, i vilka, den unge löjtnanten särskilt avslöjade sig som en skarpsynt psykolog. Några konstintresserade sammansköto nu en summa, för vilken B. kunde resa utrikes och ytterligare utbilda sina anlag. Så kom B. 1857 till Düsseldorf, där hans landsman K. H. L. d'Uncker tog honom om hand. Denne sökte föra honom in på det för Düsseldorf skolan så typiska genremåleriet, och utan tvivel tog B. starka intryck av detta — det novellistiska, som så ofta kommer fram i hans dukar, måste ledas hit. B. började emellertid redan nu göra landskapsskisser vid sidan av porträtt och interiörer, och då han gjort en kortare tripp till Paris, där just Troyon fått en första medalj för ett landskap med kor, greps B. av djup beundran för dennes konst och beslöt att efter förmåga måla liknande motiv. År 1859 kom han hem, lyckades intressera en ny mecenat för sin utbildning och for åter till Paris. Han studerade visserligen även nu Troyon, men ännu mera Rosa Bonheur, vilken tack vare sin mästerliga »Le marché aux chevaux» blivit på modet i konstvärlden. Säkerligen har B. studerat denna tavla synnerligen noggrant, ty i flera av hans egna ryttartavlor tycker man sig känna igen den kavata fransyskans hästar. Efter hemkomsten 1862 ägnade B. alla lediga stunder åt måleriet. Men någon Troyon blev han aldrig — därtill hade Düsseldorfgenren gått honom för mycket i blodet. Hans arbeten blevo i stället ett slags kompromiss mellan d'Unckerskt innehåll, Troyon's landskap och Bonheur's djur. Redan namnen på hans dukar säga en hel del: »Första ridlektionen», »En belägrad favorit», »Han blir husar med tiden» osv. Ej sällan förekomma kalvar, hundar och barnungar i broderlig sämja i hans tavlor; ett typiskt arbete av detta slag är »Inkräktare i kålgården», där en liten racka gläfser på kalvarna, som brutit sig in i trädgården och nafsa till sig litet av varje, medan en barnunge högljutt ropar på någon att köra bort djuren. B. målade även ett och annat vinterstycke, men eljest insatte han helst sina figurer i ett soligt högsommarlandskap. En älskvärd, ofta humoristisk syn på livet, livlig kolorit och lättbegripliga motiv är det utmärkande för hans konst. B. är väl representerad i nationalmuseum och i Göteborgs museum samt i åtskilliga privata samlingar. — Under ett tillfälligt besök i Skövde avled B., träffad av blodstörtning.

Författare

G. Thomæus.

Källor och litteratur

Källa: Lantförsvarsdep. handl. 31 jan. 1856,

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
B J Gustaf Brandelius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18068, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Thomæus.), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18068
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
B J Gustaf Brandelius, urn:sbl:18068, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Thomæus.), hämtad 2024-04-24.