Meriter

Brandskiöld, Måns Arvidsson, f. på 1600-talets första årtionde, d före juli 1673. Fader: Arvid Månsson. Lantrevisor (= revisionslantmätare) i Ingermanland 1639 och tillika i Kexholms län 1642; adlad 8 febr. 1649; gick i krigstjänst 1655; ryttmästare vid krigsutbrottet mot Ryssland 1656; generalkvartermästare 1657; tjänstgjorde tillika som generaladjutant (ej generalauditör); avdankad vid krigets slut; blev 3 mars 1661 slottshauptman på Kexholm, vilken befattning dock enligt av sonen Karl — som sålunda ej dött ung — efter faderns död lämnad uppgift snart nog indrogs, varefter B. synes hava levat utan tjänst.

Gift 1) med en von Jagow (ej Ingow); 2) med Anna Mörner, d 1661 (begraven 29 dec. s. å. i Viborgs domkyrka); 3) på 1660-talet med Maria Eleonora Schmidt, f. på 1620-talet, d efter 1708, dotter till hovapotekaren i Stockholm Filip Magnus Schmidt, vars sonsöner 1720 adlades Wulffschmidt, och änka efter envoyén Johan Rosenlindt.

Biografi

Måns Arvidsson hade i ungdomen lagt sig vinn om matematiska studier och sedan lärt lantmäterikonsten och häri omsider förvärvat sådan skicklighet, att han av generalguvernören Bengt Oxenstierna förordnades att »med instrument mäta och revidera allt frälse och förlänt gods uti Ingermanland..., efter man haver den förra revisionen suspekt, att icke allt vore så iakttaget, som sig borde», varjämte han sedermera även fick fortsätta med samma uppdrag i Kexholms län. Det omfattande och grannlaga arbetet, som var av grundläggande betydelse för landskapens kamerala förhållanden, utfördes så till vederbörandes belåtenhet, att Måns Arvidsson för sina förtjänster om detsamma adlades med namnet Brandskjöld (1649) och 29 sept. 1650 fick konfirmation på godsen Nyckelberg, Kandal och Åbo i Ingermanland. Som »för detta revisor över Ingermanland» gick B. 1655 i krigstjänst och nyttjades först emot ryssarna, då han bl. a. förstärkte Nöteborgs magasin och garnisonens förråd med en ansenlig mängd spannmål. Sedermera förflyttades han till armén i Skåne och Halland, varifrån han dock snart kallades över till Själland, där han i dec. 1658 fick i uppdrag att, jämte Erik Dahlbergh och i enlighet med av Karl X utfärdad instruktion, rekognoscera och avteckna hamnar och andra viktiga orter. Återkommen till Skåne, avslöt han 1659 i Ystad ett kontrakt, förmodligen om något tillämnat befästningsarbete, men råkade sedan i tvist därom med greve Gustav Adam Banér, med vilken han även tidigare hade stött sig (se nedan). Denna tvist, som övergick till process, hann ej utageras under B:s livstid utan måste efter hans död fortsättas av arvingarna. Sedan B. lämnat slottshauptmansbefattningen i Kexholm, synes han hava bosatt sig på ett gods i Nöteborgs län, som han övertagit av sin svåger överstelöjtnanten Kristoffer von Jagow, men mot slutet av sin levnad hade han dock »ringa medel» och var i ett »vanförande tillstånd».

Några andra militära uppdrag än de här ovan nämnda synes B. ej haft, men han var ju ej heller, någon krigare i egentlig mening. Det är sålunda huvudsakligen för sina matematiska kunskaper och sin ovan berörda verksamhet som revisionslantmätare han vunnit en väl förtjänt berömmelse. Men han gjorde sig också känd för mycken egenmäktighet, särskilt 1656, då han antastade några handelsmän från Sordavala och Nyen. Dessa väckte följande år process mot honom, därför att han, då de voro på väg till Stockholm för att till Gustav Adam Banér, som var greve till Sordavala, betala sin skatt och eljest »driva vår handel efter vanan», vid Korpå ström fråntagit dem deras lådjor och andra tillhörigheter samt därefter låtit kasta dem i fängelse, där de höllos till hårt arbete, varjämte en viss stallmästare Anders »gjorde kapson av trä och knäppte över näsan på oss till pina och klippte med gevalt håret av oss». Handelsmännens varor hade B. låtit sända till Stockholm. Slutdom föll 1662, då B. ålades ersätta de förfördelade handlandena eller, om dessa ej läto sig avhöra, erlägga beloppet till kronan.

Författare

L. W:son Munthe.

Källor och litteratur

Källor: Riksregistr., skrivelser till Karl X Gustav, Livonicasaml., RA; fältkassa-räkningar i Finland 1657, 1659, krigsarkivet; Erik Dahlberghs dagbok (1625—1699), utg. af H. Lundström (1912); L. W:son Munthe, Kongl. fortifikationens historia, 6: 1 (1916); C. Öhlander, Bidrag till Ingermanlands historia och förvaltning (1898).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Måns Arvidsson Brandskiöld, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18078, Svenskt biografiskt lexikon (art av L. W:son Munthe.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18078
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Måns Arvidsson Brandskiöld, urn:sbl:18078, Svenskt biografiskt lexikon (art av L. W:son Munthe.), hämtad 2024-04-19.