Gustaf Emanuel Beskow

Född:1834-02-25 – Nikolai församling, Stockholms län
Död:1899-04-11 – Stockholms stad, Stockholms län

Präst, Skolgrundare


Band 04 (1924), sida 83.

Meriter

2. Gustaf Emanuel Beskow, f. 25 febr. 1834 i Storkyrkoförsamlingen, d 11 apr. 1899 i Stockholm. Föräldrar: häradshövdingen Fritz Beskow och Augusta Vilhelmina Moll. Elev vid Stockholms gymnasium 1848—50; kadett vid krigsskolan 9 sept. 1850—20 jan. 1851; student i Uppsala 17 sept. 1852; studerade först medicin; avlade dimissionsexamen 30 jan. 1857 och praktisk teol. examen 30 maj s. å.; prästvigd 6 febr. 1859; företog en resa till Egypten och Palestina hösten 1859—sommaren 1860. Pastorsadjunkt i tyska församlingen samt i Storkyrkoförsamlingen, i Adolf Fredriks och i Katarina församlingar i Stockholm; avlade pastoralexamen sept. 1863; öppnade hösten 1867 privatskola i Stockholm (»Beskowska skolan»), vars ledning han bibehöll till våren 1883 och där han själv undervisade i kristendom; predikant vid den med anlitande av B: s egna medel och andra bidrag uppförda Blasieholmskyrkan jan. 1868; e. o. hovpredikant 7 apr. 1879; ledamot av riksdagens andra kammare för Stockholms stad 1888—90; präst vid Sofiahemmet 1889—97; ord. hovpredikant 30 sept. 1898.

Gift 31 jan. 1862 med Anna Vilhelmina Emanuelsson, f. 20 juni 1843, dotter till kyrkoherden i Hällestad, Linköpings stift, kontraktsprosten doktor Per Jakob Emanuelsson.

Biografi

B:s namn är företrädesvis knutet vid två företag, till vilka han tog initiativet och vid vilka han under långa perioder var verksam. Det ena var det efter honom uppkallade, ännu bestående privatläroverket, vilket ej minst under B: s egen ledning intog en framskjuten ställning såsom skola för särskilt de högre klassernas söner med konung Oscars i spetsen men därjämte ägde betydelse bl. a. därför, att det en tid var det enda uppfostringsverket i landet, vid vilket latinet fortfarande var det grundläggande språket. Det andra var Blasieholms-kyrkan, som beredde tillfälle till ökad predikoverksamhet inom huvudstaden under delvis friare former än det egentliga församlingsarbetet erbjöd. Den publiktillströmning, som B: s flitiga homiletiska insats framkallade, gav uttryck åt en sida av det andliga livet i Stockholm, vilken blev föremål för mycken uppmärksamhet. Konungahuset stod B. nära, och han anlitades vid flera tillfällen för dess tjänst. Med rätta vittnades det vid B:s frånfälle, att nan varit »en verklig karaktär, en man, som med bestämdhet i åsikter förenade hjärtats godhet» och hos vilken fanns en ovanlig förening av äkta barnasinne och kristlig manlighet. Stort var hans inflytande på ungdomen: »I hjärtats pedagogik var han en mästare.» I sin skol- och konfirmationsundervisning liksom i sin predikan koncentrerade B. sig kring vissa kristendomens huvudsanningar, framför allt Kristi kors och den genom hans död vunna försoningen. Som predikant verkade han ej genom nya, slående tankar eller genom skarpsinnig psykologisk analys utan genom sitt trosfriska, personligt präglade vittnesbörd.

Författare

J. Th. Bring.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Reseminnen från Egypten, Sinai och Palestina 1859 —60. Sthm 1861. 12: o (5), 431, (1) s., 15 pl. 10: e illustr. uppl. Sthm 1891. 8:o 298 s., 2 kartor, 3 pl. — Andeliga föredrag. Ser. 1.* Sthm 1863. (8), 167 s. — Passionsbilder. Strödda betraktelser. Sthm 1867. (4), 88 s. 2:,a uppl. Sthm 1868. (4), 88 s. — Några betraktelser öfwer P. Waldenströms skrift: Om försoningens betydelse. Sthm 1873. 48 s. — Sabbathstunder i Blasieholmskyrkan. Predikningar öfwer sw. kyrkans nya högmessotexter. D. 1—2. Sthm 1869. (3), 489 s.; 561, (3) s. 2: a uppl. D. 1—2. Sthm 1876. (5), 539 s.; (3), 480 s. 2: a årg. D. 1—2. Sthm 1870, 73. (3), 547 s.; (4), 475 s. 2: a uppl. D. 1—2. Sthm 1878, 82. (3), 547 s.; (4), 475 s. — Den korsfäste. Passionspredikningar. Sthm 1875. (4), 282, (1) s. 3:e uppl. Sthm 1912. 370 s. — Utläggning öfwer Petri epistlar. Sthm 1875. (3), 290 s. — Den uppståndne. Predikningar öfwer påsktexterna, Sthm 1875. (3), 287 s. —¦ Herren är öfwersteprest. Betraktelser öfwer Ebreerbrefwets 9:e kapitel. Sthm 1876. 12-: o (3), 186 s. — Sånger om Jesu namn. Sthm 1876.. 16: o 27 s. [Ord och musik till Sånger om Jesu namn. Musiken af L.. Höljer; Sthm 1876. 4: o 43 s. — Melodier till Sånger om Jesu namn, satte i siffer-skrift af O. Sundqvist. Sthm 1876. 16: o 22 s.] — Om försoningsnåden. Med anledning af P. Waldenströms senaste skrifter. l:a—3:e uppl. Sthm 1876, 60 s. [Följdskrift: E. J. Ekman, Granskning af G. E. Beskows skrift: Om försoningsnåden. Sthm 1876. 12: o 72 s.] — Hvem är frälsaren och hvad har han uträttat? Ett ord till lektor Waldenström och komminister Ekman, Sthm 1877, 82 s. — Evangelii-postilla, Predikningar öfwer sön- och helge-dagarnes evangelier. D. 1—2. Sthm 1880—82. (3), 574 s.; (3), 501 s. — Den svenska missionen i Ost-Afrika. Sthm 1884. (3), 271 s., 7 portr. 2: a uppl. D. 1—2. Sthm r887—88. (3), 278. s., 5 portr.; 187 s., 3 portr., 1 pl. Ny titeluppl. Sthm 1'893. — Små traktater. 1: a—3: e serien. Sthm 1888. Varje serie 20 traktater, varje traktat 8 s. — Kristi åtarkjomst. Betraktelser öfver de yttersta tingen. Sthm 1888. 109, (8) s. 2: a uppl. Sthm 1889. 109 s. — Betraktelser för hvar dag i året. Sthm 1890. (4), 516 s. 3:e uppl. Sthm 1909. (4), 529 s. — Några minnesord till mina nattvardsbarn. Sthm 1892. (3), 220 s. 2: a uppl. Sthm 1899. (3), 223 s. — Ur själarnes lif. Blad ur dagboken och minnet af G. B. Sthm 1896. 128 s. — Lefnadsminnen. [Utg. af Elisabeth Beskow.] Sthm 1899. (3), 167, (1) s., 1 portr. 3:e uppl. Sthm 1910. (3), 185, (1) s., 6 pl. —¦ Dessutom, ett stort antal enstaka predikningar m. m.

Källor och litteratur

Källor: B:s Lefnadsminnen (1899); N. Beskow, Till G. E. Beskows minne (Läsn. f. hemmet, 1899); Tal vid B:s jordfästning av Fr. Hammarsten (1899) samt minnesrunor i de dagl. Stockholmstidningarna, i Kyrkl. tidskr. och i Uppsala ärkestifts prästmöteshandlingar.


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf Emanuel Beskow, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18133, Svenskt biografiskt lexikon (art av J. Th. Bring.), hämtad 2019-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18133
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf Emanuel Beskow, urn:sbl:18133, Svenskt biografiskt lexikon (art av J. Th. Bring.), hämtad 2019-04-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se