Meriter

Bethén, Arved, f. 1 apr. 1756 i Mönsterås, d 17 juni 1827. Föräldrar: komministern i Mönsterås, sedermera kyrkoherden i Fliseryd Erik Bethén och Anna Kristina Forssell. Intogs i gymnasiet i Kalmar 1765; student i Lund 27 sept. 1774; disp. 15 nov, 1775 (De harmonia utriusque luminis in caussa infelicitatis creaturarum a creatore removenda; pres. A. Hylander); avlade examen rigorosum 13 dec. s. å.; disp. 26 nov. 1777 (An ex adultorihus, praeter Josuam et Calebum, nemo terram Canaan sit ingressus?; pres. G. Sommelius); fil. magister 23 juni 1778. E. o. kanslist vid K. biblioteket i Stockholm 19 juli 1781; notarie vid hovkonsistoriet 10 okt. 1782; erhöll på begäran avsked från sistnämnda befattning 16 apr. 1787. — Ogift.

Biografi

P. Wieselgren, som personligen känt B., uppger, att orsaken till att han övergav ämbetsmannabanan skall ha varit, att han gripits av olycklig kärlek till drottning Sofia Magdalena. Då han uppvaktade henne med sin skriftliga kärleksförklaring, betraktades han som vansinnig och fick lämna tjänsten, men drottningen säges ha beviljat honom en pension. Enligt egen uppgift skall B. av Gustav IV Adolf ha fått löfte om första lämpliga statstjänst, ehuru någon verkställighet sedan ej följt. På 1820-talet anropade han i upprepade suppliker konungen att hjälpa honom ur en allt mer tryckande förlägenhet genom en syssla eller pension eller genom understöd till utgivande av hans skrifter. Gäckad i sina förhoppningar, som han själv trodde genom »samma outtrötteliga förföljerskas vaksamma åtgärd», erhöll han dock vid ett par tillfällen en nådegåva av 100 rdr. I Wieselgrens »Bref i bunden stil vid Lunds akademis jubelfest 1868», där han skildrar de magistrar, med vilka han varit bekant, ges följande karaktäristik av B.:

»Arvid Bethén än i Stockholm gick så ensam i fyrti år, se'n hovkonsistoriekallet han mistat: en stilla oförargerlig man. Det hedrar kung Gustav, att brödet icke helt från den arme togs, om än ögat förbländats av en drottnings glans.»

B. har sin huvudsakliga betydelse som översättare av några moralfilosofiska skrifter. Ett länge förberett arbete i »folkmoral», varmed han ännu på 1820-talet sysslade, blev aldrig tryckt. I filosofiskt hänseende slöt han sig närmast till Kant och vände sig emot upplysningstidens materialister och sensualister, som förnekade, att människan äger ett organ för världens osinnliga sida. Denna ger sig tillkänna »i snillets entusiasm, i samvetets omdöme och i vårt rena välbehag för sköna och höga föremål». Ännu ivrigare bekämpade han likväl den romantiska mystiken, vari han såg ett återupplevande av orientalisk och nyplatonsk vidskepelse. Den för lärjungen, säger han, »icke till vishetens tempel, utan till Emanuel Swedenborgs — Bedlam».

Författare

Alb. Nilsson.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om menniskans bestämmelse. En tillärnad föreläsning-. Sthm 1823. 16 s. — Dessutom resp. vid två akad. avhandl., se ovan.

Översatt: M. Mendelsso[h]n, Korrt afhandling om själens odödlighet. Sthm 1798. 30 s. — L. Smith, Försök till en systematisk afhandling om menniskans pligter emot djuren. Sthm 1799. XVI, 110 s. — F. von Schiller, Afhandlingar om universal-historiens studium och ändamål och känslan af det höga. Sthm 1803. (10), 76 s. — F. von Schiller, Öfversättningar utur F. von Schillers smärre prosaiska skrifter. Sthm 1806. XXVIII, III, (1) s. — W. A. Teller, De fullkomligares religion. Sthm 1814. (10), 116 s. (Anon.)

Källor och litteratur

Källor: Biographica, RA. — L. Hammarsköld, Hist. anteckningar rör. fortgången och utvecklingen af det philos. studium i Sverige (1821), s. 421 o. följ.; Biogr. lexikon, 2 (1875); [A. Westén,] Sv. K. hofclericiets historia, 1:3 (1814); P. Wieselgren, Bref i bunden stil till C. W. Skarstedt och Th. A. V. Norlin i anledn. af Lunds akademis jubelfest 1868 (1868).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Arved Bethén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18137, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alb. Nilsson.), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18137
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Arved Bethén, urn:sbl:18137, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alb. Nilsson.), hämtad 2024-04-20.