Jacob Binck

Född: – Tyskland (trol. i Köln)
Död:1569 – Ryssland (i Köningsberg)

Kopparstickare, Bildkonstnär


Band 04 (1924), sida 404.

Meriter

Binck (Bink, Pinck, Pincke, Pinckenn), Jacob f. troligen i Köln omkr. år 1500, d i Königsberg år 1569, synes i år huvudsakligen hava varit verksam som kopparstickare men torde redan på 1520-talet hava målat porträtt.

Biografi

Han vistades då på olika platser i södra Tyskland, Österrike och Ungern samt Nederländerna och kom under förra delen av 1530-talet till Danmark, där han erhöll tjänst som konungens »contrefeyer und siegelschneider». Vid jultiden 1541 utlånades han av Kristian III till Gustav Vasa och torde hava stannat i Sverige till frampå hösten 1542, under vilken tid han utförde ett porträtt av Gustav Vasa, det äldsta man äger av konungen, daterat 1542; bilden, som nu befinner sig i Uppsala universitets ägo, är allbekant genom reproduktionen å Svenska riksbankens sedlar.

Efter återkomsten till Danmark 1542 stannade B. ungefär ett år i danske konungens tjänst; i okt. 1543 utlånades han ånyo, denna gång till konung Kristian III:s svåger, hertig Albrekt av Preussen i Königsberg. Här stannade konstnären de närmaste åren, och 1547 trädde han definitivt i hertig Albrekts tjänst på förmånliga villkor. Året därpå, 1548, var han ånyo någon tid i Köpenhamn, 1549 finna vi honom i Antwerpen på uppdrag av hertig Albrekt. Under följande årtionde vistades B. omväxlande vid hoven i Köpenhamn och i Königsberg: sålunda var han i Danmark 1550—51 och 1553, sedan ånyo i Königsberg, åter i Danmark 1554 och 1556, möjligen 1557; under det sista årtiondet av sitt liv stannade han troligen i Königsberg, där han dog 1569. B:s upprepade färder mellan de nordeuropeiska hoven giva en föreställning om den brist på konstnärskrafter, som rådde vid dessa hov kring mitten av 1500-talet.

B: s danske biograf, Francis Beckett, tillskriver honom på stilistiska skäl tvenne omkring 1524 målade porträtt av konung Ludvig II av Ungern (d 1526), nu i Pinakoteket i München, och hans gemål drottning Maria av Ungern, nu på slottet Schleissheim i Bayern. Ett porträtt av samma drottning, daterat 1526, finnes på slottet i Königsberg och en kopia i Hofmuseum i Wien. Nästa målade porträtt av B., som man känner, är det ovannämnda Gustav Vasaporträttet av år 1542 i Uppsala: porträttet, som är på duk, är sannolikt en under senare delen av 1500-talet utförd kopia efter ett nu förlorat original på trä av B: s hand. De danska och preussiska porträtt, som B. utfört, härstamma alla från 1550-talet, bevarade dels i original, dels (de flesta) i kopior; dit höra porträtt av Kristian III, målat 1550, bevarat i kopior på Frederiksborgs slott och i Dresden, samt porträtt av den danske kansleren Johan Friis från år 1550, original på trä, bevarat på hans slott Hesselagersgaard på Fyen; ett annat exemplar, likaledes på trä och daterat 1551, finnes i Frederiksborgssamlingen. Från samma år, 1551, äro porträtten av Herluf Trolle, kopia på Herlufsholm, och hans hustru Birgitte Giøe, original på Frederiksborg. I denna samling hänga även porträtt av kansleren Anton Bryske, daterat 1554, och av Albrekt Giøe, daterat 1556. Till de bäst bevarade av B: s porträtt räknar Beckett porträttet av hertig Albrekts av Preussen dotter prinsessan Anna Sofia av Preussen på slottet i Königsberg, som måste vara målat senast i början av år 1555. B. visar sig i dessa sina bevarade verk som en duktig porträttmålare i tidens stil; han återger sina modeller med realistisk noggrannhet och icke utan en viss säkerhet i karakteristiken, och åt deras dyrbara dräkter, guldkedjor och smycken ägnar han tillbörlig och säkerligen önskad uppmärksamhet.

Till B:s målade arbeten är slutligen också att räkna, den bekanta stora tavlan med Kristian III: s anträd, av vilken det bästa exemplaret finnes i det s. k. danska galleriet på Gripsholms slott, dit det efter Karl X Gustavs danska krig kom som byte.

Såsom kopparstickare stod B. till en början under nederländskt inflytande men blev sedermera påverkad av Albrekt Dürers stil. Ett av hans präktigaste grafiska blad är ett porträtt av Kristian II av Danmark, stucket efter ett av Dürer år 1521 målat original. Det första arbete, varigenom konstnären kan påvisas i direkt förbindelse med Danmark, är ett år 1535 efter naturen utfört, i koppar stucket porträtt av Kristian III, ett duktigt arbete, vartill den försilvrade plåten finnes i behåll på Rosenborgs slott i Köpenhamn. Angående hans övriga grafiska blad hänvisas till nedannämnda arbete av A. von Bartsch.

B. har slutligen både i Danmark och i Preussen utfört ett antal medaljer och skådepenningar, av vilka de danska, fjorton till antalet, äro förtecknade av Beckett. Under sin vistelse i Königsberg ledde B. även inredningen av rum på slottet, där det s. k. »Geburtszimmer» ännu bär vittne om hans konstskicklighet på detta område. Även andra smärre dekorativa arbeten skall han hava utfört för hovet i Königsberg. Såsom så många andra av tidens konstnärer var B. och tvangs av omständigheterna att vara mångsidig. För Sveriges vidkommande har han intresse genom sitt Gustav "Vasaporträtt. Antagligen har han fått utföra även andra arbeten under det år, han vistades här; därom veta vi emellertid intet.

Författare

G. Upmark.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: A. von Bartsch, Le peintre graveur, 8 (1808); F. Beckett, Jacob Binck (Tidsskr. f. Kunstindustri, 14, 1899; innehåller förteckning över B:s danska medaljer och skådepenningar); dens., Renaissancen og Kunstens Historie i Danmark (1897); H. Ehrenberg, Die Kunst am Hofe der Herzöge von Preussen (1899); Kunstens Historie i Danmark, red. af K. Madsen (1901—07); Nogle Efterretninger om Kunstmaleren og Kobberstikkeren Jacob Binck (Nye Danske Magazin, H. 11, 1794); G. Up-mark d. y., Gustaf Vasas porträtt af år 1542. Ett arbete af Jacob Binck (Personhist. tidskr., 1908); dens., Gustaf Vasa-porträttet i Upsala (Ord o. bild, 1911).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jacob Binck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18230, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Upmark.), hämtad 2019-09-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18230
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jacob Binck, urn:sbl:18230, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Upmark.), hämtad 2019-09-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se