Axel H S Björkman

Född:1869-07-19 – Gamleby församling, Kalmar län (på Skramstad)
Död:1957 – Västerleds församling, Stockholms län

Brobyggare, Ingenjör


Band 04 (1924), sida 585.

Meriter

Björkman, Axel Hugo Svante, f. 19 juli 1869 å Skramstad i Gamleby socken. Föräldrar: lantbrukaren Nils Erik Oskar Björkman och Ida Carlström. Elev vid Västerviks h. elementarläroverk ht. 1879; avlade mogenhetsexamen därstädes 28 maj 1889; elev vid tekniska högskolans fackskola för väg- och vattenbyggnadskonst 14 sept. s. å—24 apr. 1893; deltog i aspirantkursen för inträde i väg- och vattenbyggnadskåren maj—okt. s. å.; studerade brobyggnadskonst vid tekniska högskolan i Darmstadt okt. 1894—aug. 1895; har företagit ett flertal studieresor, bl. a. med stipendium från kommerskollegium till Nordamerikas förenta stater, där han arbetade vid New-York-central railway i New-York nov.—dec, 1899 och vid Keyston bridge works (Carnegie) i Pittsburg jan.—mars 1900. Anställd vid Brückenbaugesellschaft Harkert i Duisburg aug. 1895—sept. 1898 och vid statens järnvägars brokonstruktionskontor okt. 1898—dec. 1902; innehade egen byrå för bro- och järnkonstruktioner 1902—06; konsulterande ingenjör åt riksdagshuskommittén för den s. k. Biksbron 1903—05; grundade tillsammans med H. Nauckhoff cement- och betongbyggnadsbolaget Arcus 1906, ett enkelt handelsbolag, som ombildades till a.-b. Arciis 1911, varvid B. blev dess verkställande direktör; styrelseledamot i Svenska teknologföreningen från år 1912 (v. ordförande i dess avdelning för väg- och vattenbyggnadskonst 1915—19); ordförande i Svenska betongföreningen 1917—20; ordförande i Svenska cementarbetsgivareföreningen 1917—21; v. ordförande i Svenska väg- och vattenbyggarnes arbetsgivareförbund 1917—22 och ordförande därstädes från år 1922; har dessutom varit medlem av ett flertal huvudsakligen av tekniska sammanslutningar tillsatta kommittéer för järnkonstruktioner, entreprenadväsendet och betongindustrien, bl. a. av Svenska teknologföreningens kommitté för utarbetande av de första svenska betongnormerna. RVO 1915.

Gift 2 mars 1906 med Anna Maria Leontine Deutgen, f. 22 sept. 1873, dotter till grosshandlaren Feodor Deutgen.

Biografi

Sedan B. år 1902 öppnat egen konstruktionsbyrå, har han konstruerat ett flertal större brobyggnader i järn, av vilka landsvägsbron över Klarälven vid Munkfors med en spännvidd av 84 meter (färdig 1902) i detta avseende överträffade alla dittills hos oss utförda brospann och bron över Storstupet i Ämån å Orsa—Härjedalens järnväg (färdig 1903) var den första bågbro av järn för järnväg i vårt land, medan landsvägsbron-över Bodforsen vid Boden (färdig 1912) med 116 meters spännvidd alltjämt äger det största brospannet enligt balktypen i Sverige. Såsom den ledande kraften i bolaget Arcus har B. från år 1906 huvudsakligen koncentrerat sitt intresse på betongkonstruktioner. Bland det hundratal järnvägs- och landsvägsbroar i betong, vilkas konstruktion och utförande han lett, må jämte ett tiotal ombyggda broar å Bergslagsbanan särskilt nämnas landsvägsbron över Skurusundet utanför Stockholm och landsvägsbron över Ljungan vid Njururida (färdig 1.918). Skurubron, som byggdes under åren 1914 och 1915 samt öppnades för trafik 21 okt. sistnämnda år, var den ojämförligt största betongbro, som dittills utförts i norra Europa; dess mittbåge mäter 72 meter i fri spännvidd och har en höjd av 32 meter över högvattenståndet, dess båda sidobågar äga en spännvidd av 49 meter. Andra betongbyggnader, som tillkommit under B: s ledning, äro slakt- och marknadshallarna för Stockholms stads slakthus vid Enskede, lokomotivstallar vid statens och enskilda järnvägar samt fabriksbyggnader (Bergslagsbanans maskinverkstäder i Åmål, Ljungströms ångturbins verkstad vid Gåshaga å Lidingön, pappersbruk och cellulosafabriker m. fl.); likaså har B. konstruerat och lett gruvbyggnader, bl. a. vid Håksberg och Ställberg. Under åren 1922—23 har det av B. utexperimenterade och patenterade byggnadssystemet Arco kommit till användning vid ett sjuttiotal byggnader, särskilt fabriker, garage och villor. Av B. uppgjorda förslag till den s. k. Riksbron i Stockholm i såväl järn som betong samt ett av honom tillsammans med L. Wahlman och B. Ekvall år 1904 på uppdrag av järnvägsstyrelsen uppgjort förslag till dubbelspårig järnvägsbro över Mälaren mellan Långholmen och Smedsudden utanför Stockholm ha ej kommit till utförande. — I den periodiska facklitteraturen har B., förutom inlägg i tekniska frågor och ett flertal beskrivningar över utförda arbeten, däribland Skurubron (Teknisk tidskrift, 1915), offentliggjort en redogörelse för rön under sin studieresa i Nordamerikas förenta stater (ibid., 1900—01) m. m.; vidare har han i ett föredrag vid Svenska teknologföreningens årsmöte 1911 behandlat frågan »Vilka åtgärder kunna vidtagas för en sundare utveckling av entreprenad- och leveransväsendet i vårt land?»

Författare

B. Boethius.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel H S Björkman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18296, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Boethius.), hämtad 2020-04-05.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18296
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel H S Björkman, urn:sbl:18296, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Boethius.), hämtad 2020-04-05.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se