Meriter

Björkman, Erik, f. 13 juni 1872 i Eskilstuna, d 10 maj 1919 vid ett tillfälligt besök på Österåsens sanatorium. Föräldrar: dv. komministern, sedermera kontraktsprosten Karl Gustav Björkman och Anna Helena Fredrika Söderberg. Genomgick tredje t. o. m. sjätte nedre klassen vid karolinska läroverket i Örebro 1883–87 och återstående klasser vid Nyköpings h. allmänna läroverk; avlade mogenhetsexamen vid sistnämnda läroverk 22 maj 1890; student i Uppsala 15 sept. s. å.; fil. kand. 14 dec. 1892; fil. lic. 25 apr. 1896; disputerade 27 maj 1896; fil. doktor 30 maj s. å.; avlade efterprövning i romanska språk i fil. kand. examen 29 maj 1897 saml, i germanska språk i fil. lic. examen 30 maj 1899; disp. i engelska språket 5 maj 1900; företog 1892–1917 ett stort antal utrikes resor, särskilt till Tyskland och England samt till Flandern i mars 1917 för studium av den flamländska språkrörelsen. E. o. amanuens vid Uppsala universitetsbibliotek 8 sept. 1894–ht. 1895; docent i engelska språket vid Uppsala universitet 16 maj 1900; lärare i engelska vid Gävle borgarskola vt. 1903; docent i germanska språk med undervisnings- och examinationsskyldighet i engelska vid Göteborgs högskola vt. 1904; e. o. professor i nyeuropeisk lingvistik med undervisnings- och examinationsskyldighet i germanska språk vid Lunds universitet 15 apr. s. å. och opterade vid denna professurs delning s. å. professuren i engelska språket; kallades till innehavare av den nyinrättade Andrew Carnegies professur i engelska språket och litteraturen vid Göteborgs högskola 15 okt. s; å., vilken kallelse av K. M:t stadfästes 2 dec. s. å.; professor i engelska språket vid Uppsala universitet 22 juni 1911. Tilldelades halva årsräntan av Oskar II:s jubelfestdonation 1901; RNO 1913; LHVS s. å.; RNS:tOO 1915.

Gift 4 juli 1911 med Ida Charlotta Svensson, f. 6 mars 1876, d. 22 okt 1924, dotter till befallningsmannen Sven Petter Andersson.

Biografi

B. började sin vetenskapliga bana som lärjunge till Adolf Noreen, och hans gradualavhandling behandlade en uppgift inom nordisk filologi. Han övergick sedermera till germanska språk, som han studerade dels i Uppsala (under professor A. Erdmann), dels i Tyskland (särskilt i Göttingen) och England. Hans huvudintresse var från början inriktat på engelskan, och sedan han övertagit professur i detta ämne, ägnade han sig definitivt åt anglistiken. Redan genom sitt första större arbete inom engelsk filologi, den bekanta avhandlingen »Scandinavian loan-words in middle english», förvärvade sig B. ett högt aktat namn som vetenskapsman. För denna uppgift hade han genom sin föregående utbildning osedvanliga förutsättningar, och arbetet kan betecknas som en verkligt betydande insats. De nordiska språkens inflytande på engelskan behandlade han från andra synpunkter i senare arbeten, främst i avhandlingarna »Nordische personennamen in alt- und frühmittel-englischer zeit» och »Zur englischen namenkunde», vilka äro grundläggande arbeten och oumbärliga hjälpmedel för namnforskaren, samt i talrika smärre undersökningar. Även andra språkhistoriska, särskilt etymologiska, frågor voro föremål för B:s intresse. Under de sista åren av sitt liv var B. sysselsatt med forskningar i Beowulfdikten, vilken bygger på nordiska motiv, och vars handling är förlagd till nordisk miljö. Det var särskilt namnmaterialet i dikten, som fångade hans intresse, men även för andra sidor av ämnet, såsom de sago- och mythistoriska, hade han en öppen blick. Före sin död hann han som frukt av dessa studier endast publicera några uppsatser, men efter hans död har av hans lärjunge Mats Redin och L. Morsbach utgivits den viktiga avhandlingen »Eigennamen im Beowulf», till vilken uppsatserna »Einige namen im Beowulf» och »Hæðcyn und Hakon» utgöra komplement. B. ägnade sig även åt uppgifter av rent filologisk och litteraturhistorisk art. I vetenskapligt avseende främst bland arbeten av detta slag står den mönstergilla editionen av den medelengelska dikten »Morte Arthure», vilken bjuder forskaren osedvanligt svåra problem. Även ett av B: s huvudarbeten inom kontinentalgermansk filologi utgöres av en textedition. Hans monografier över engelska diktare (Chaucer, Shakespeare, Byron) göra icke anspråk på att bjuda väsentligen nya resultat men vittna om ingående studier i engelsk litteratur och dess historia. B. utövade en omfattande och mångsidig verksamhet som vetenskaplig kritiker, och han gjorde sig även känd som lycklig populärvetenskaplig författare.

Som forskare utmärkte sig B. genom säker och sund metod, skarpsinne och kombinationsförmåga, rikedom på uppslag, parad med noggrannhet och kritisk skärpa, vidsträckt beläsenhet och mångsidiga intressen. Han hade en ovanlig arbetsförmåga, och han arbetade snabbt och lätt. Dessa egenskaper förklara, hur han på en ganska kort tid kunde medhinna den omfattande produktion, om vilken nedanstående litteraturförteckning bär vittnesbörd, och detta i trots av att han ingalunda arbetade under gynnsamma yttre villkor. Vid sin död stod han på höjdpunkten av sin skaparkraft, och hans förtidiga bortgång betydde en svårersättlig förlust för vetenskapen. B. var också en framstående lärare, som förmådde väcka och underhålla intresse för sitt ämne. Han samlade omkring sig en stor skara lärjungar, och flera arbeten av högt värde ha utgått ur hans skola. Hans framgång som lärare berodde i icke ringa mån på hans vinnande personlighet, vilken fäste vid honom talrika vänner även utanför kamrat- och lärjungekretsar.

Författare

Eilert Ekwall.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Smålandslagens ljudlära. Upps. 1896. 73 s. (Gradual-avh.; s. 1—65 med tillägg och rättelser även utg. som Bidrag t. kännedom om de sv. landsmålen, Bd 11:5.) —¦ Till växlingen fn:mn i fornsvänskan (Arkiv f. nord. filol., Bd 12, 1896, s. 270—271). — Miscellen zur englischen Wortkunde (Archiv f. d. Studium d. neueren Sprachen, Bd 101, 1898, s. 390— 395). — Zur englischen Wortkunde (ibid., Bd 103, 1899, s. 347—349). — Altvile im Sachsenspiegel (Zeitschr. f. deutsches Altertum, Bd 43, 1899, s. 146—150). — Zur dialektischen Provenienz der nordischen Lehnwörter im Englischen (Språkvet. sällsk. i Ups. förhandl. 1897—1900, Upps. 1901, s. 1—28; även sep. Upps. 1899. 28 s.). — Scandinavian loan-words in Middle English. T. 1—2. Halle 1900—02. IV, 360 s. (Studien z. engl. Philol., Bd 7, 11; P. 1 även som akad. avh. Upps., tr. Halle, 1900. IV, 191 s.) — Drei deutsche Pflanzennamen (Archiv f. d. Studium d. neueren Sprachen, Bd 107, 1901, s. 375—379). — Die Pflanzennamen der althbchdeutschen Glossen (Zeitschr. f. deutsche Wortforschung, Bd 2,' 1901—02, s. 202—233; 3, 1902, s. 263—307; 6, 1904—05, s. 174—198). — Etymological notes (Engl. Studien, Bd 30, 1902, s. 377—381). — Nsv. blifva; rajgräs »lolium perenne»; rammel-buljong (Språk o. stil, Årg. 2, 1902, s. 90—92). — Bemerkungen zu den niederdeutschen Bearbeitungen des Narrenschiffs (Språkvet. sällsk. i Upps. förhandl. 1900—1903, Upps. 1904, s. 1—18; även sep. Upps. 1902. 18 s.). — Det lågtyska skriftspråkets ställning till det högtyska under olika tider (ibid., s. 19—29; även sep. Upps. 1903. 11 s.). —¦ Blandspråk och lånord. Några synpunkter med särskild hänsyn till engelskan (Förhandlingar vid 6: e nord. filologmötet i Uppsala 1902, Upps. 1903, s. 145—161). — Me. bellen 'to swell' (Archiv f. d. Studium d. neueren Sprachen, Bd 111, 1903, s. 408— 409). — Etymological notes (Journal of Engl. and Germ. philol., Vol. 5, 1903—05, s. 501—504). — Etymologiska småbidrag (Nord. studier tillägn. Adolf Noreen, Upps. 1904, s. 168—174). — Vikingatågen till England i språklig belysning. Föredrag (Göteb. handels- o. sjöfartstidn. lb/a 1905). — Ae. weg-ls, weg-la-weg, Me. wei-la-wei etc. (Archiv f. d. Studium d. neueren Sprachen, Bd 114, 1905, s. 164.) — Ne. rape und riding 'Bezirk' (ibid., Bd 116, 1906, s. 105—107). — Zu den altenglischen Insektennamen (ibid., Bd 117, 1906, s. 364—366). — Geoffrey Chaucer. Englands störste medeltida skald. Sthm 1906. VIII, 236 s. (Pop. vet. föreläsningar vid Göteb. högsk., N. F., 3.) — Nordiska inflytelser på engelska språkgt (Nord. tidskr., 1906, s 51—61). — Nordiska vikingasagor i England (ibid., s. 437—454). — Zum altenglischen Gedicht von der Schlacht bei Brunanburh (Archiv f. d. Studium il. neueren Sprachen, Bd 118, 1907, s. 384—386). — Ne, dial. stot »a young bull or ox» (ibid., s. 389—390). — Die Namen Orrmin, Gamelyn (ibid., Bd 119, 1907, s. 33—39). — Zur Etymologie von cub (ibid., s. 189). — Uber den Namen der Jüten (Engl. Studien, Bd 39, 1908, s. 356—361). — Hedersknyffe) (Språk o. stil, Arg. 9, 1909, s. 268—272). — Poeta laureatus. Till Tennysons hundraårsminne (Finsk tidskr., T. 67, 1909, s. 84—99). — Ne. ingle »a darling, paramour» (Archiv f. d. Studium d. neueren Sprachen, Bd 122, 1909, s. 99—100). — Mittelenglische Personennamen auf -m. Weiteres iiber me. Orrmin, Gamelyn (ibid., Bd 123, 1909, s. 23—44). — Sculf, Scolfus im »Liber Vitae Dunelmensis» (ibid., s. 154). — Ae. Cnytel (ibid., Bd 125, 1910, s. 162—163). — Nordische Wörter in englischen Ortsnamen (ibid., s. 400—401). — Nordische Personennamen in England in alt- und friihmittelenglischer Zeit. Ein Beitrag zur englischen Namenkunde. Halle 1910. XI, (1), 217 s. (Studien zur engl. Philol., H. 37.) — Nordiska personnamn i England (Nord. tidskr., 1910, s. 559—577). — Några anekdoter om konung Alfred den store i kritisk belysning (Finsk tidskr., T. 69, 1910, s. 332—348). — Några namnstudier (Minnesskrift utg. av Filol. samf. i Göteb., Gtbg 1910, s. 76—81). — Tvänne germanska etymologier (Festskrift tillegn. K. F. Johansson, Gtbg 1910, s. 1—15). — William Shakespeare. Sthm 1910. 52 s. 2: a översedda uppl. Sthm 1919. 57 s. (Studentfören. Verdandis småskr., 173.) — Engelska, ortsnamn och deras betydelse som historiska minnesmärken (Nord. tidskr.. 1911, s. 553—570). — Schott. dial. daupet, daupit, dawpit (Archiv f. d. Studium d. neueren Sprachen, Bd 126, 1911, s. 436—438). — Ne. eagre »a tidal wave» (ibid., Bd 128, 1912, s. 199—202). — Engelska ordförklaringar (Xenia Lidéniana, Sthm 1912, s. 180—192). — Neuschvved. gosse »Knabe, Junge». Eine semasiolögisch-methodologische Studie (Indogerm. Forschungen, Bd 30, 1912, s. 252—278)'. — Two derivations (Saga-book of the Viking club', Vol. 7, 1912, s. 132—140). — Zur englischen Namenkunde. Halle 1912. X,. 94, (1) s. (Studien z. engl. Philol., H. 47.) — Die »festermen» des /Elfric. Eine Namenliste aus York (Studien z. engl. Philol., H. 50, 1913, s. 1—19). — Miszellen (Beiblatt z. Anglia, Jahrg. 24, 1913, s. 281—283). — Nordiska ortnamn i England (Namn o. bygd, Årg. 1, 1913, s. 80—95; med anl. av H. Lindkvist, Middle-English place-names of Scandinavian origin, Upps., 1912).. —¦ Notes on the »Morte Arthure» and its vocabulary (Minnesskrift tillägn. Axel Erdmann, Upps. 1913, s. 34—52). — Orrms Doppelkonsonanten (Anglia, Bd 37, 1913, s. 351—381, 494—496). — Merc. onsien »facies» (Engl. Studien, Bd 48, 1914—15, s. 115—123). — Zur Huchown-Frage (ibid., s. 171—172). — Engelsk öfverklass och svensk (Det nya Sverige, Arg. 9, 1915, s. 263—267). — Öknamn och familjenamn (Finsk tidskr., T. 79, 1915, s. 450—461). — Shakespeare och eftervärlden (Nord. tidskr., 1916, s. 178—194). — Zum alli-tirierenden Morte Arthure (Anglia, Bd 39, 1916, s. 253—267). — Zur englischen Wortkunde (ibid., s. 359—371). — Wortgeschichtliches (Beiblatt z. Anglia, Jahrg. 27, 1916, s. 54—56). — Översättningsövningar till engelska för universitetsstadiet med nyckel. Sthm 1916. VIII, 274, 49 s. (Tills, med S. J. Charleston.) — Lord Byron. Upps. [tr. Sthm] 1916. 220 s. — Beowulf och Sveriges historia (Nord. tidskr., 1917, s. 161—179). — Lord.Byron och politiken (Ord o. bild, Arg. 26, 1917, s. 289—304). — Flanderns språkfråga (Det nya Sverige, Arg. 11, 1917, s. 277—288). — Från Flanderns frihetskamp (ibid., s. 401—406). — Ältere englische Personennamen mit -god, -got im zweiten Gliede (Engl. Studien, Bd 51, 1917, s. 161—179). — Wortgeschicht-liche Kleinigkeiten. 1—32 (Beiblatt z. Anglia, Jahrg. 28, 1917, s. 62—64, 91—94, 184—189, 251—254, 274—280, 313—317; 29, 1918, s. 179—180, 235— 243, 304—312, 336—344; 30, 1919, s. 318—320). — Zu den englischen Bei-und Spottnamen (ibid., Jahrg. 28, 1917, s. 207—214; Berichtigung, ibid., s. 317—318; Schlusswort, ibid., s. 375—376). — Zur Haveloksage (ibid., s. 333—335). — Lord Byrons liv och diktning. Sthm 1918. 57 s. (Studentfören. Verdandis småskr., 219.) —¦ Belgien och fredsslutet (Det nya Sverige, Årg. 12, 1918, s. 42—45). — Från det flandriska fånglägret (ibid., s. 147—150). — Schweiz och Finland (ibid., s. 233—235). — En engelsk fredsapostel (ibid., s. 451—455). — Sköldungaättens mytiska stamfäder (Nord. tidskr., 1918, s. 163—182). — Beowulfforskning och mytologi (Finsk tidskr., T. 84, 1918, s. 250—271). — Fe. Scedeland, Scedenig (Namn o. bygd, Årg. 6, 1918, s. 162 —168). — Zum nordhumbrischen Liber Vita? (Beiblatt z. Anglia, Jahrg. 29, 1918, s. 243—247). — Bedwig in den altenglischen Genealogien (ibid., Jahrg. 30, 1919, s. 23—25). — Zu einigen Namen im Beowulf (ibid., s. 170— 180). — Béow, Bsaw und Beowulf (Engl. Studien, Bd 52, 1918, s. 145—193). — Kläder och språkvetenskap (Ord o. bild, Årg. 28, 1919, s. 19—30). — Skialf och Skilfing (Namn o. bygd, Årg. 7, 1919, s. 163—181). — Studien iiber die Eigennamen im Beowulf. Halle 1920. XVII, 122 s. (Studien z. engl. Philol., H. 58.) — Ha:öcyn und Hakon (Engl. Studien, Bd 54, 1920, s. 24—34). — Dessutom artiklar i Nordisk familjebok samt ett större antal tidningsartiklar i litterära och språkliga ämnen; talrika anmälningar i Archiv f. d. Studium d. neueren Sprachen, Beiblatt z. Anglia, Englische Studien, Literaturblatt f. germ. u. roman. Philol., Deutsche Literaturzeitung, Namn o. bygd, Nord. tidskr., Nord. tidskr. f. filol., Anzeiger f. deutsches Altertum, Gött. gelehrtc Anzeigen, Journal of English and Germanic philol.; sakkunnigutlåtanden och besvärskrifter i akad. befordringsfrågor m. m.

Översatt: Beowulf. Fornengelsk dikt. (Världslitteraturen i urval och öfversättning, utg. af H. Schiick, Bd 2, 1903, s. 461—501.) — Stephen Mc Kenna, Sonja. Sthm 1919. 370 s.

Utgivit: Everhard von Wampen, Spiegel der Natur. Ein in Schweden verfasstes mittelniederdeutsches Lehrgedicht. Upps. 1902. XXV, 57 s. (UUÅ 1902.) — Morte Arthure mit Einleitung, Anmerkungen und Glossar. Heidelberg 1915. XXVII, 263 s. (Alt- und mittelengl. Texte, hrsg. von L. Morsbach und F. Holthausen. 9.) — Medverkat vid red. av Scandinavié-Nederland, 1 (1905).

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 22 juni 1911 (meritförteckn.), RA; nekrolog i Beiblatt zur Anglia (1919); Handlingar ang. lediga professorsämbetet i engelska språket vid Uppsala universitet (1911); Uppsala universitets matrikel 1916; Årsredogörelser för Uppsala universitet (1911/12—1918/19).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik Björkman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18300, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eilert Ekwall.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18300
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik Björkman, urn:sbl:18300, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eilert Ekwall.), hämtad 2024-04-19.