Mattias Andreæ Björkstadius

Född:1604
Död:1651

Präst, Gymnasielärare


Band 04 (1924), sida 608.

Meriter

Björkstadius (Betullius), Matthias Andreæ, f. 1604, d. okt. 1651 (begr. 2 nov.). Föräldrar: pastorn Andreas Georgii Schedviensis och Klara, dotter till pastorn i Stora Skedvi Lars Holgeri. Student i Uppsala febr. 1627. Förordnad att docera mathesin practicam i Västerås gymnasium 1639; prästvigd 1640 och kollega i skolan; förste underkaplan vid domkyrkan 1642; överkaplan 1643.

Gift 15 aug. 1640 med Marina Hansdotter, änka efter skolkollegan Mattias Bartholli i Västerås.

Biografi

B. genomgick själv som yngling Västerås gymnasium, där han senare hade sin verksamhet. Under skoltiden dömdes han till barnuppfostringsbidrag, tre års relegation och att mista rygghuden men undgick det senare genom att plikta 10 dir. I Västerås gymnasium fullföljde han närmast sin företrädares, Georg Stiernhielms, intentioner, och hans lärobok »Arithmetica eller räknebook.,.» (1643) har mycket stora såväl pedagogiska som vetenskapliga förtjänster. Euklides' »Elementa» har tjänat som mönster, och de olika reglerna bevisas oftast med tillhjälp av förut uppställda definitioner, axiom och postulat. Anmärkningsvärt är, att B. vid sammansatt reguladetri går till enheten, något som ännu långt senare visst icke alltid är fallet vare sig i Sverige eller utlandet. I detta hänseende har han alltså frigjort sig från sina utländska förebilder. I andra fall har detta icke lyckats honom; så betygar han om regula virginum eller cecis, där han använder den hävdvunna lösningen, att den borde heta caeca för den blindhet, som finnes i dividendens sönderdelning. Även i läran om proportioner, som är skriven på latin, »efter sådana termini förekomma, som icke kunna på det svenska så bekvämligen utföras», följer B. sina föregångare och blir härigenom fader till pedagogiska förvillelser, som plågade ungdomen i våra skolor 150 år fram i tiden. Nya avdelningar, som förut ej funnits i svenska läroböcker, såsom algebra och framför allt decimaler, har B. inryckt i sin lärobok. Härvid hämtar han sina beteckningar från Fr. Viéte's och Stiernhielms (i handskrift föreliggande) arbeten. Hos B. påträffas för första gången i en svensk bok tecknen + och —. Läran om decimaler har han hämtat, enligt vad han själv uppger, från J. Hartmann Beyer (1563—1625), som ju kan anses som en av dessas upptäckare. Fullständiga ekvationer av högre grad än den första förekomma ej. Exemplen äro konkreta och söka alltid att fånga lärjungarnas intresse. I regel lämnas lösningen till problemen.

Som prov på B:s exempel kan anföras följande uppgift på regula falsi med två antaganden: »Till att förnimma helgonets nampn på then dagen, thetta exemplet är vordet tryckt, så förtecknar man bokstäverne i en naturlig ordning således: A^1, ^B^2, C^3, Om man nu tager 8 ifrån then första bokstavens tal i nampnet, så gifver resten tillkänna talet över bokstaven, som bör stå i thet tridje och sjätte rummet uthi nampnet och om man lägger 1 till thetta talet, så haver man thens andra bokstavens tal, ther av subtraherar man 4, så bliver thens fjärde bokstavens tal igen. Then förstes och andres tal adderade giva thens femtes tal. Men thens andres och tridies tal adderade, utvisa thens siewendes och ytterstes tal. När man omsider subtraherar thens ytterstes tal utav thens förstes, så bliva 3 över.» — Dagen blir tydligen Medardi dag (den 8 juni).

»Arithmetican» anbefalldes till användning i stiftets skolor, och B. erhöll fyra tunnor säd (= 32 dir) såsom belöning, men trots sina utmärkta egenskaper blev boken mycket litet spridd. B: s övriga alster, bland vilka märkas en »Tabula motuum ccelest.», för vilken han erhöll 14 rdr, samt några sockenkartor, utförda tillsammans med Johannes Rudbeckius, förstördes antagligen till största delen vid en eldsvåda 1691. Som bevis på B:s rykte som mekaniker kan anföras, att han berättas hava gjort sig vingar och flugit över Västerås men fallit ned och brutit benet. Även lär han ha gjort ett långt och konstigt skjutgevär, som han ärnade offerera konungen.

Författare

Harald J. Heyman.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Arithmetica eller räkne-book, uthi hwilken blifwer förhandlat, om räknebokens naturlighe ordning och gemeene räkningar bådhe uthi heele och brutne thal (med nyttighe underrättelser förbättrade) såsom ock om then berömlige algebra samt logistica sexagenaria och geodaätica, hwilke sä klart föreställas, at hwar ,och en (som någhot förstånd hafwer) kan them medh eghen flijt fatta. Sammandraghen aff Matthia Andreas Biörk. Västerås 1643. 6 bl., 212 s.

Källor och litteratur

Källor: B. R. Hall, Johannes Rudbeckius, 1 (1911); F. W. Hultman, Svenska aritmetikens historia (Tidskr. f. matem. o. fysik, 4—5, 1871—72); J. F. Munck- teil, Westerås stifts herdaminne, 1 (1843).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Mattias Andreæ Björkstadius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18309, Svenskt biografiskt lexikon (art av Harald J. Heyman.), hämtad 2019-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18309
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Mattias Andreæ Björkstadius, urn:sbl:18309, Svenskt biografiskt lexikon (art av Harald J. Heyman.), hämtad 2019-04-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se