Olof Bendz

Född:1831-03-09 – Västra Tommarps församling, Skåne län
Död:1901-03-03 – Lomma församling, Skåne län

Veterinär


Band 03 (1922), sida 150.

Meriter

1. Olof Bendz (till 1874 Pehrsson), f. 9 mars 1831 i Västra Tommarp, d 3 mars 1901 å Alnarp. Föräldrar: nämndemannen Per Olsson och Kerstin Jönsdotter. Student i Lund 20 juni 1849; inskrevs vid Lunds universitet 21 juni s. å.; disp. 21 juni 1852 (Num formas, quas dicunt pausales, in Semitarum linguis occurentes, ad grammaticarn condendam sunt idonesæ?, p. II; pres. M. F. Brag); fil. kand. 14 dec. 1853; inskrevs vid medicinska fakulteten 13 maj 1854; studerade vid karolinska institutet 2 okt. s. å.—apr. 1856; övergick på professor A. Retzius' råd till studiet av veterinärmedicin och idkade studier däri vid veterinair-og landbohöjskolen i Köpenhamn apr.—dec. 1856; disp. i Lund 22 maj s. å.; fil. magister därstädes 31 maj s. å.; studerade veterinärmedicin i Tyskland och Frankrike (Alfort och Toulouse) febr. 1861—mars 1862 och sommaren 1862; avlade veterinärexamen i Toulouse 2 aug. 1862; legitimerad svensk veterinär 19 febr. 1864; företog med statsunderstöd och på egen bekostnad flera utländska resor, däribland till Tyskland, Ungern, Frankrike, England och Holland för att studera hästkultur 1868 och till Tyskland och Frankrike för studier av militärveterinärväsendets organisation 1873; besökte med understöd av Malmöhus läns hushållningssällskap utländska hovbeslagsskolor 1877; bevistade lantbruksmötet i London 1879. Tf. adjunkt 1 dec. 1856, adjunkt 24 okt. 1859 och tf. professor 23 febr. 1860, allt vid veterinärinrättningen i Stockholm; uppförd å andra förslagsrummet till professur därstädes 17 dec. 1860; lärare i anatomi, fysiologi och zoologi vid Alnarps lantbruksinstitut 15 juli 1861 (tillträdde 14 mars 1862); skvadronshästläkare vid husarregementet konung Karl XV 9 okt. 1862; regementsveterinär därstädes 1863; erhöll uppdrag att resa till Danmark 8 mars 1864 för att under kriget studera fältlasarett för sårade och sjuka hästar; uppförd å tredje förslagsrummet till professur vid veterinärinstitutet 17 dec. 1867; v. ordförande i styrelsen för folkhögskolan Vilan från år 1868 samt i styrelserna, för de sedermera 1873 och 1887 därstädes inrättade läroanstalterna folkhögskolan för kvinnor och lantmannaskolan; regementshästläkare vid skånska husarregementet 9 okt. 1868; regementsveterinär därstädes 3 mars 1876; erhöll avsked med pension från regementsveteriniärbefatt-ningen 30 juni 1893; erhöll kaptens värdighet 3 maj 1895; avgick ur armén 1897. RVO 1872; hedersledamot av Skånska veterinärföreningen 1899 och, s. å., av Svenska veterinärläkarföreningen, till vilkens stiftande (1860) han tagit initiativet.

Gift 19 maj 1862 med Hulda Maria Martina Carlson, f. 29 mars 1838, d 15 okt. 1914 å Ängshyddan vid Åkarp, dotter till fil. magister Klas Johan Reinhold Carlson i Stockholm.

Biografi

B. var en för sin tid livligt vetenskapligt intresserad veterinär. Hans mest uppmärksammade insats faller inom det rationella hovbeslagets område, där han, efter att själv hava mottagit impulser av läraren vid veterinärskolan i Dresden Hart-mann, kan sägas ha utfört ett banbrytande arbete. Så snart han tillträtt sin tjänst vid Alnarp, tog han initiativet till upprättandet av en hovslageriskola, vilken i apr. 1863 började sin verksamhet och tack vare anslag av landsting och staten 1876—77 erhöll nya, tidsenliga lokaler. Skolan, åt vilken B. ägnade sina bästa krafter, hör alltjämt till de förnämsta inom vårt land; vid tiden för B:z' frånfälle hade den under 112 kurser besökts av ej mindre än 1,549 lärjungar från alla delar av Sverige. — B. utarbetade jämte de ursprungliga initiativtagarna, riksdagsmannen Ola Andersson i Nordanå och tegelbruksägaren Hans Andersson i Lomma, det »förslag till inrättandet av en folkhögskola i Bara härad», vilket gav uppslaget till denna den första läroanstalten i sitt slag i Sverige, den sedermera s. k. Vilans folkhögskola, och han ägnade även ända till sin död ett intresserat arbete åt dess och därmed förbundna skolinrättningars utveckling.

Till sin läggning skall B. ha varit en sannskyldig sydskåning med slättbons sega ihärdighet och den förmögne slättbondens trygga rättframhet och redbarhet men också med dennes något ömtåliga självständighetskänsla i förening med en viss aristokratism. Utrustad med en stark och kraftig kroppskonstitution, åtnjöt han en mycket god hälsa, tills hans krafter nedsattes genom ett svårt slaganfall 1885.

Författare

J. Vennerholm.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några anteckningar öfver åkerbruket i Tommarps socken. Af Olof Pehrsson. Köpenhamn 1856. 19 s. (Gradualavh, Lund.) — Hofbeslagslära, afhandlande hästens ändamålsenliga skoning samt hästfotens byggnad och verksamhet. Lund 1866. (6), 70 s. 8:e uppl. Sthm 1897. (4), 118, (2) s. (Även i finsk uppl.) — Om rotz eller snip. Iakttagelser under ett vistande i Frankrike. Malmö 1866. 32, (1) s. —• Om hästkulturen i Normandiet jemte några anteckningar under en resa på kontinenten och i England. Lund 1873. (4), 41 s. — Om militär-veterinärväsendets organisation i Preussen och Frankrike. Reseanteckningar. Lund 1874. (4), 56 s, 1 pl. — Tablå öfver hästens ålder. Lund 1874. 1 bl. [Ny uppl. se nedan.] — Lärobok om hästens allmännaste sjukdomar och deras första behandling. För kavalleriets hofslagareryttare utarb. Sthm 1885. 83 s. — Lärobok i husdjurens anatomi och fysiologi för landtbruks-läroverken. Sthm 1886. (4), VI, 169 s. 2:a uppl. Sthm 1894. (4), VI, 175 s. — Några ord om hästens vinterbeslag (Tidskr. f. landtmän, 1888, s. 746—751; även sep. Lund 1889. 8 s.). — Berättelse om Alriarps hofbeslags-skolas 25-åriga verksamhet jemte en kort framställning af hofbeslagets utveckling. Sthm 1889. 42 s, 1 planritn. — Redogörelse för Alnarps hof-beslagsskolas verksamhet 1863—92 (Tidskr. f. landtmän, 1892, s. 883—887). — Landtbruksmötet i Cambridge d. 25—29 juni 1894 (ibid, 1894, s. 557— 564, 581—688). — Om skötseln och behandlingen af fölets hofvar. Med 12 teckningar efter naturen. Sthm 1896. 13 s. — Underrättelse om Malmö hofbeslagsskola. Malmö 1896. ¦— Tablå öfver hästens ålder. Teckningar efter naturen med förklarande text. Lund [tr. Gtbg] 1898. 23 s. Ny tit.-uppl. Lund 1905. 23 s. — Smärre uppsatser i in- och utländska tidskrifter.

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 18 jan. 1861, 20 maj 1868 (meritförteckn.), RA; N. Th. Frykholm, Sv. veterinärmatrikel (1909); L. Holmström, Olof Pehrsson-Bendz (Folkhögskolan Hvilan, 33: e årsberättelsen, läsåret 1900/01); E. Schoug, Öfversigt af sv. veterinärväsendets historia (1899).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Olof Bendz, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18465, Svenskt biografiskt lexikon (art av J. Vennerholm.), hämtad 2019-11-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18465
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Olof Bendz, urn:sbl:18465, Svenskt biografiskt lexikon (art av J. Vennerholm.), hämtad 2019-11-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se