Meriter

Bensow, Josef Oscar, f. 9 febr. 1870 i Stockholm. Föräldrar: distriktsläkaren Josef Oskar Bensow och Josefina Albertina Engström. Elev vid nya elementarskolan i Stockholm ht. 1880— ht. 1886; åtnjöt enskild undervisning; avlade mogenhetsexamen i Nyköping 9 juni 1887; student vid Stockholms högskola 7 sept. s. å. och vid Uppsala universitet 28 okt. s. å.; vistades i Frankrike, Tyskland, Österrike, Italien och Grekland i och för språkstudier och konsthistoriska studier dec. 1889—apr. 1890; ånyo inskriven vid Uppsala universitet 14 nov. 1890; idkade studier i filosofi, konsthistoria och konstmytologi i Tübingen jan.—juni 1895; fil. doktor därstädes 27 juni s. å.; idkade studier i teologi och filosofi vid åtskilliga utländska universitet under olika resor dec. 1896—aug. 1905; teol. lic. i Rostock 20 juli 1898. Docent i dogmatik vid Uppsala universitet 20 mars 1899; prästvigd 28 dec. s. å.; pastorsadjunkt i Österåker, Uppsala ärkestift, juni 1900; biträdde på fakultetens praktiska avdelning vid övningarna i predikoskrivning läsåren 1900—02; förordnad att uppehålla professuren i teologiska prenotioner och teologisk encyklopedi 16 sept. 1900—24 sept. 1901 och ordinarie professuren i dogmatik och moralteologi under kyrkomötet 1903;. v. pastor i Österåker aug. 1901; biträdde pastor i Västeråker och Dalby apr. 1904; kyrkoherde i Österåker 3 maj 1905 (tillträdde 1 maj 1907); kvarstod samtidigt såsom docent vid Uppsala universitet t. o. m. ht. 1908; av sakkunniga uppförd på förslag till professor i systematisk teologi i Kristiania 1905; uppförd på tredje förslagsrummet till e. o. professor i dogmatik och moralteologi i Uppsala 18 jan. 1908, på andra förslagsrummet, till professor i samma ämne därstädes 29 okt. 1910, på tredje förslagsrummet till professor i systematisk teologi i Lund 6 maj 1913 samt på tredje förslagsrummet till pastor primarius i Stockholm 17 okt. 1920. Teol. doktor i Uppsala 30 maj 1911; LNO 1916.

Gift 28 febr. 1893 med Julia Matilda Hodell, f. 31 okt. 1866, dotter till redaktören Frans Oskar Leonard Hodell.

Biografi

B. har i främsta rummet gjort sig bemärkt såsom en synnerligen flitig och produktiv teologisk författare. Redan innan han ägnade sig åt teologiska forskningar, hade han emellertid utvecklat en ganska mångsidig och omfångsrik skriftställarverksamhet. Tidigast framträdde han såsom författare på det skönlitterära området, där han med särskild förkärlek rörde sig i den dramatiska idédiktens framställningsform. För ett arbete av denna art, den dramatiska dikten »Svipdag», erhöll han 1893 Svenska akademiens mindre guldmedalj. Till dessa hans dramatiska försök sluter sig på det närmaste ett större musikteoretiskt arbete över den av honom högt beundrade Rickard Wagner såsom »skaparen av musikdramat». B : s tidigaste vetenskapliga produktion faller inom filosofiens område, vilket han även i senare skrifter någon gång beträtt. Hans teologiska författarskap rör sig huvudsakligen, om än ej uteslutande, inom den systematiska teologien, vars alla områden — apologetik, dogmatik, etik — det omspänner. Av såväl dogmatiken som etiken här han lämnat sammanfattande totalframställningar. Bland hans specialundersökningar till teologiska frågor äro de mest betydande de båda nära samhörande arbetena »Die lehré von der kenose» (1903) och »Die lehre von der versöhnung» (1904). Vid sidan av sin vetenskapliga produktion har han ock utgivit en rad läroböcker för olika skolstadier och andra teologiska skrifter av mera populär art samt, särskilt såsom recensent, varit en flitig medarbetare i den periodiska pressen. I B: s författarskap framträder nästan genomgående ett starkt apologetiskt och polemiskt drag. Detta gäller redan om hans skönlitterära arbeten. Hans kamp riktar sig här närmast mot tidens allmänna materialistiska tendenser. Själv röjer han vid denna tid ett starkt inflytande av Viktor Rydbergs idealistiska åskådning. Dock ter sig för honom redan nu idealismens sak såsom solidarisk med den positiva kristendomens och kyrkans. Såsom teolog har han mottagit de avgörande intrycken från den särskilt av Rostocks teologiska fakultet, vid vilken B. vunnit sin egentliga teologiska utbildning, representerade konservativaste riktningen inom den nutida tyska teologien. I sina teologiska skrifter framträder han, ehuru han bestämt avvisar tanken på en blott repristination av den gamla ortodoxa dogmatiken, såsom en mycket deciderad förkämpe för en strängt konfessionell ståndpunkt. Därmed sammanhänger det, att hans intresse såsom systematiker mindre varit inriktat på upptagandet av nya problem och frågeställningar än på det klara framläggandet och preciserandet av den kyrkligt-konfessionella åskådningens innebörd och på försvaret av densamma mot däremot riktade invändningar och angrepp av olika art. I första rummet har han därvid riktat sin polemik, ofta med stor skärpa, mot de i den moderna teologien enligt hans mening förhärskande negativa tendenserna. Den motsatsställning, i vilken B. känt sig stå till de övervägande tendenserna jämväl inom den samtida svenska teologien, har gjort honom sympatiskt stämd till de tid efter annan framträdande kraven på upprättandet i vårt land, i analogi med det i Norge sedan 1906 bestående s. k. »menighedsfakultetet», av en »fri teologisk fakultet», vilken, såsom en motvikt till den, såsom man menat, vid universitetsfakulteterna ensidigt företrädda negativa riktningen, skulle bilda en samlingspunkt för den avgjort »positiva» och »bekännelsetrogna» teologien. Så deltog B. i stiftandet av det för detta syfte, på initiativ av fil. d:r A. V. Ekman, 1912 bildade Lutherska kyrkoförbundet och valdes efter Ekmans död (1915) till dettas ordförande. I ett av styrelsen för Lutherska kyrkoförbundet under B: s ordförandetid publicerat uttalande betonas det emellertid, att förbundet icke avser att upprätta »ett prästseminarium av klosterartad natur, som skulle ängsligt söka undanhålla sina elever bekantskapen med de modernt-negativa, bibelkritiska och rationalistiska riktningarna inom teologien», utan blott att bättre än hittills sörja för att de teologie studerande, vilka alternerande skulle kunna följa undervisningen vid de olika fakulteterna, må få tillfälle att bliva grundligt införda jämväl i den »bekännelsetrogna» teologiens åskådning, en uppgift, som, enligt styrelsens uppfattning, undervisningen vid statsfakulteterna ej kan sägas hava tillfredsställande fyllt.

Författare

E. BlLLING.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Dikter. Sthm 1888. öls. 2: a tillök, uppl. Sthm 1889. V, 66, (1) s. — Nero. Drama. Sthm 1888. 135 s. — Birgitta. Dramatisk dikt. Sthm 1889. 48 s. — Richard Wagner såsom skapare af musikdramat. 1—4. Sthm 1889—92. (4), 90, (1); 66; 44; 38 s. (Även i tysk uppl. Leipzig 1890.)

— Anthropos. Dramatisk dikt. Sthm 1891—92. 168 s. —¦ Några ord om christendomens verldshistoriska inflytande på' den mänskliga kulturen. Sthm 1892. 15^ s. — Försvar. Dikt. Sthm 1892. 14 s. — Svipdag. Dramatisk dikt byggd på Viktor Rydbergs undersökningar i germansk mytologi. Sthm' 1894.

149 s. — Till Kants lära om tinget i och för sig. Lund 1896. 78 s. (Akad. avh. för docentur, Lund.) — Dikter. Sthm 1896. (4), 32, 89, 20 s. — Zu Fichtes Lehre vom Nicht-Ich. Bern 1898. 41 s. (Berner Studien zur Philo-sophie u. ihrer Geschichte, Bd 12.) — Uber die Möglichkeit eines ontolo-gischen Beweises fur das Dasein Gottes. Rostock 1898. 58 s. (Akad. avh. för teol. lic.-ex., Rostock.) — Till läran om Bibelns normativa auktorität. Sthm 1899. 72 s. (Akad. avh. för docentur, Upps.) — Zur Frage nach der menschlichen Willensfreiheit in Beziehung zur Siinde und zur Gnade. Rostock 1900. 144 s. — Huru böra vi bedöma de första kristna apologeternas försvar för kristendomen? Profföreläsning. Upps. 1900. 28 s. — Den religionshistoriska betydelsen af myterna om striderna mellan åsarna och vaherna. Profföreläsning. Upps. 1900. 23 s-. — Religionshistoriens betydelse för teologien. Ett bidrag till den teologiska encyklopedien. Upps. 1901.. 21" s.

— Tro och trosvisshet jämte några andra apologetiska uppsatser. [1]—3. Upps. 1902—04. 74, 82, 68 s. (Även i finsk uppl. Tammerfors 1906. VIII,

150 s.) — Missionsfestpredigt gehalten zu St. Marien in Rostock am 18. Juni 1902. Leipzig 1902. 14 s. — Die Lehre.von der Kenose. Leipzig

1903. VIII, 320. s. — Die Lehre von der Versöhnung. Gutersloh 1904. VII, 324 s. — Lärobok i symbolik. Till de teologie studerandes tjänst utarb. Sthm

1904. VIII, 118 s. — Inledning och förklaring till augsburgska bekännelsen. Till de teologie studerandes tjänst utarb. Sthm 1905. VII, 88 s. — Grunddragen af dogmhistorien med särskild hänsyn till de viktigaste dogmatiska lärobegreppens utvecklingshistoria. Sthm 1905. X, 150 s. — Kristendomen och den moderna kulturen (Julhälsningar t. församl. fr. präster i Uppland, Årg. 1, 1905, s. 35—39). — Das Wunder. Einige apologetische Betrachtungen (Der Beweis des Glaubens, F. 3, Bd 8, 1905, s. 366—370). — Glaube, Liebe und gute Werke. Eine Untersuchung der prinzipiellen Eigentumlichkeit der evangelisch-lutherischen Ethik (Beiträge zur Förderung christlicher Theologie, Jahrg. 10, 1906, H. 2, s. 1—52). — Några tankar om dogmatikens uppgift (Kyrkl. tidskr., Årg. 12, 1906, s. 97—103). — Den kristna tros- och sedeläran. Från den evangelisk-luterska kyrkans synpunkt för läroverken framställd. Sthm 1906. VIII, 84 s. 3:e uppl. Sthm 1916. VIII, 88 s. — Kristen bamalära enligt den heliga skrift och den evangelisk-lutherska kyrkans bekännelse. Sthm 1907. X, 165 s. — Die Offenbarung Gottes (Der Beweis des Glaubens, F. 3, Bd 9, 1906, s. 220—223). — Dogmens begrepp och betydelse (Kyrkl. tidskr., Årg. 13, 1907, s. 41—48). — Bibeln

— Guds ord. En framställning af och ett försvar för den bestående1' sanningen i den ev.-lutherska läran om den heliga skrifts inspiration. Engelholm 1908. 80 s. (Skrifter, utg. af Nord. bibelfören., N:o 3; även i tysk uppl., Gutersloh 1909, i serien Fur Gottes Wort und Luthers Lehr, R. 2, H. 7.)

— Die Schöpfung und die Entwicklungslehre (Glauben und Wissen, Jahrg. 6, 1908, s. 178—181). — Bedeutung der Moralstatistik (ibid., s. 388). . — Zeugt die Religionsgeschichte von einem urspriinglichen Monotheismus oder nicht? (Beweis des Glaubens, F. 5„ Bd 1, 1908, s. 18—21). — Der Materialismus und die mechanische Weltanschauung (ibid., s. 438—441). — Dogmatik. Sthm 1909—11. ' XV, 1026 s. — Tankar och samtal om lifvets högsta frågor. 1—10. Sthm 1909—12. 16: o 16, 12, 14, 15, ,14, 11, 12, 13, 17, 13 s. •— Der Darwinismus und die christliche Lehre von der Schöpfung des Menschen (Glauben und Wissen, Jahrg. 7, 1909, s. 147). — Die Unveränder- lichkeit Gottes und die Möglichkeit der Gebetserhörung (ibid, s. 454—457).

— Die Vorsehung (Der alte Glaube, Jahrg. 10, 1909, sp. 770—772). — Zeit und Evvigkeit (ibid, sp. 995). — Die Bedeutung der Religionsgeschichte fiir die Theologie (Der Geisteskampf der Gegenwart, 1910, s. 205—213).

— Apostlarna Petrus, Johannes och Paulus. En biblisk karaktärstudie. Sthm

1911. 35 s. (Även i finsk uppl.. Helsingfors 1912.) — Die heilige Liebe (Der alte Glaube, Jahrg. 12, 1911, sp. 435—436). — Arbete och kallelsetrohet (Lifvets väg, Köping 1911, s. 93—97). •— Gammal och ny teologi samt modern teologi. En utredning för att klargöra teologiens ställning i våra dagar. Sthm 1912. V, 58 s. —• Patriarkerna Abraham, Isak och Jakob. En biblisk karaktärsstudie. Sthm 1912. 33 s. — Profpredikan. Gävle 1912. Fol. 1 bl.

— Några tankar om församling och kyrka (Sv. kyrkoförb. tidskr, Årg. 2,

1912, N:o 2, s. 20—22). — Die Freiheit des Willens (Der Geisteskampf der Gegenwart, 1912, s. 163—170). — Grunddragen af filosofiens historia. Filosofiska prolegomena till dogmatiken. 1—3. Sthm 1913 —16. XIV, 571 s. — Sona och försona (Kyrkl. tidskr, Årg. 20, 1914, s. 215—218). — Kyrka och stat i deras förhållande till hvarandra. Några grundläggande riktlinjer jämte teser för öfverläggning vid Upsala ärkestifts prästmöte 1915. Sthm 1915. VI, 72, (9) s. — Biblisk ordbok. [1]—2. Sthm 1915—20. (4), 765, (18) s.; 4 s, 487 sp. — Hur bör en kristen betrakta krig? (Krigets problem, Upps. 1915, s. 1—6). — Etik. 1—2: 1—4 (under utg.). Sthm 1916—19. 694 s. — Grundlinjer till kristendomsundervisningen i anslutning till Luthers lilla katekes. Sthm 1916. VIII, 133 s. — Handledning vid bruket av mina Grundlinjer. Sthm 1916. (4), 71 s. — Epistelpredikan på Kyn-delsmässodagen (I Herrens gårdar, Upps. 1916, s. 529—536). — Lutherska kyrkoförbundet och lutherdomen (Kyrkl. tidskr, Årg. 22, 1916, s. 126—130).

Översatt: D:r Martin Luthers lilla katekes. Sthm 1891. 20 s. — W. R. Wagner, Valkyrian. Sthm 1891. 102 s. — Ludwig van Beethoven bedömd af Richard Wagner. Sthm 1892. 51 s. — Pauli bref till romarna .. . Lund 1894. 61 s. — W. Walther, Ad. Harnacks Kristendomens väsende. En granskning för den kristna församlingen. Upps. 1901. XVI, 207 s. — Augsburgska bekännelsen öfversatt från konkordiebokens latinska text jämte några förklarande anmärkningar och historiska upplysningar. Sthm 1906. IV, 60 s. — Augsburgska bekännelsens trosartiklar. .. Sthm 1906. 18 s.

— D: r Martin Luthers lilla och stora katekes öfversatta från konkordiebokens tyska text.. . Sthm 1906. V, 172 s. —¦ Valda stycken ur D: r Martin Luthers stora katekes, öfversatta från konkordiebokens tyska text. Sthm 1906. 20 s. — D:r Martin Luthers lilla katekes medl kort utveckling jämte de allmänkristliga trosbekännelserna, augsburgska bekännelsens trosartiklar samt konfirmationsfrågorna. Sthm 1907. 20 s. — C. von Orelli, Den bibliska religionens egendomlighet. Sthm 1908. 42 s. (Bibliska tids- och stridsfrågor, 6; anon.) •— J. Köberle, Lidandets gåta. En inledning och förklaring till Jobs bok. Upps. 1911. 36 s. (Bibliska tids- och stridsfrågor, 12.) — Svenska kyrkans bekännelseskrifter. Sthm 1912. XI, 833 s.

Besvärsskrifter i akademiska befordringsfrågor, Upps. 1908, 10 och Lund 1913; smärre uppsatser i På vakt (1916), Helig vår (1917, 18, 19, 20); uppsatser och recensioner i Vårt land och Nya dagligt allehanda, artiklar i Kirkeleksikon for Norden, recensioner i Theolog. Literaturblatt, Kyrkl. tidskr. och Pedag. tidskr. m. m.

Kompositioner: Förspel till Nero, komponerad för orkester. Klaverutdrag. Sthm 1889. — I ljusa sommarnattens sköte. Dikt för en röst med piano. Sthm 1889.

Källor och litteratur

Källor: Univ.-kanslerns avgjorda ärenden för Uppsala 20 mars 1899 och eckl.-dep. handl. 31 dec. 1913 (meritförteckn.), RA; Nya dagl. allehanda 8 mars 1920; Uppsala univ. matrikel 1906; Uppsala univ. årsredogörelser 1899/1900—1907/08; H. T. Ohlsson, Biogr. matrikel öfver sv. kyrkans prästerskap 1914.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Oscar Bensow, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18499, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. BlLLING.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18499
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Oscar Bensow, urn:sbl:18499, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. BlLLING.), hämtad 2024-04-19.