J Albert S Berg

Född:1832-08-19 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1916-01-20 – Stockholms stad, Stockholms län

Landskapsmålare, Marinmålare


Band 03 (1922), sida 379.

Meriter

2. Joseph Albert Soult Berg, den föregåendes son, f. 19 sept. 1832 i Stockholm, d 20 jan. 1916 därstädes. Elev vid l'Epée'ska institutet för dövstumma i Paris 1841 samt vid Manilla 21 sept. s. å.—11 juli 1848; elev vid Konstakademien 1851—53; medföljde som kadett linjeskeppet Karl XIII under  eskaderns expedition i Östersjön och Nordsjön; studerade i Düsseldorf för Anselm Achenbach och i Frankrike för Ary Scheffer; företog vidsträckta studieresor huvudsakligen i mellersta Europa. Bosatte sig i Sverige 1865; deltog i stiftandet av Dövstumföreningen 1867, AgréFrKA 1860; RVO 1877.

Gift 11 april 1867 med Anna Charlotta Nylén, f. 24 mars 1838, dotter till sjökaptenen Per Gustav Nylén.

Biografi

B. led av en dövstumhet, som hindrade honom att komma människorna nära. Hans konst röjer ej heller något sinne för dem. Men naturen stod honom öppen, och på den riktades, hela hans intresse. Han blev landskapsmålare, främst marinmålare. Då han seglade med linjeskeppet Karl XIII, var det för att idka marinstudier, och under sina resor studerade han träget och med brinnande nit naturen. Framför allt lockade honom havets kuster, floddalarna och sjöarnas stränder. Under senare delen av sitt liv bodde han sommartiden på Värmdön (Rensätra) och vid Öregrund. Från båda dessa platser har han målat landskapsbilder, däribland två akvareller från Öregrund (hos fru Anna Berg), utförda ännu året innan han dog, 1915, och vittnande om en alltjämt vaken iakttagelselust. B: s teknik omfattade både olja och akvarell. Hans tidigare måleri stod i starkt beroende av Düsseldorf-skolan och röjde hans läromästare, Anselm Achenbach. Som motiv valde han alltid sådana landskap, som belysas av en dämpad dager, t. ex. månsken, ljusnandet efter regn, innan solen bryter fram, kvällsbelysningar, regn- och ovädersdagrar. På 1880-talet påverkades han av de nya stämningarna och målade några landskap från Värmdön i fullt solljus med strävan att ge luft- och rymdillusioner, dock utan att lyckas. B: s konst är icke ointressant. Fakturen är rask, återgivandet visar en verklig känsla för landskapets stämning. Koloristiskt äger den mindre värde. B. stod bland sina samtida närmast koloristen Ferdinand Fagerlin, med vilken han delade bostad under den gemensamma studietiden i Düsseldorf. Och dock blev han ingen kolorist. Hans färg är oklar och utan nyanser, hans landskap äro, utom under den senare perioden, insmälta i en grå helton, ur vilken endast några få, obetydliga färgklickar kunna lysa fram, placerade på staffagefigurernas dräkter.

Trägen iakttagare, lärjunge av Düsseldorfskolan, hänvisad till att studera sinnevärlden genom ögat, hade B. lätt kunnat bliva en detaljerande topograf. Men hans konstnärliga gry var därtill för livskraftigt, och hans tavlor röja ett visst mått av syntetiserande syn. I sina bästa verk, såsom en på K. slottet befintlig större duk med motiv från Sydschweiz (signerad 1866), höjer han sig över medelmåttan. Men han kan också vara både ensidig och fantasiarm, och hans begåvnings begränsning band honom inom hans en gång valda genre utan att tillåta honom att skapa verk av högre värde i annan riktning. Ett knappast lyckat försök till monumentalitet är en på K. slottet befintlig liten tavla av B. (signerad 1858) med ett belyst brunt segel, avtecknande sig mot en blågrå ovädershimmel. — B. utställde första gången i Sverige 1865 samt därefter vid flera tillfällen; sista gången framträdde han 1897 med akvarellen »Solnedgång». Nationalmuseum äger av honom en större marin med motiv från Scheveningen i Holland. På K. slottet är han representerad med ett flertal arbeten från olika perioder. Landshövdingen greve A. Mörner, Halmstad, äger en god liten holländsk kustbild av B. (1863), och hos fru Anna Berg finnas även alster av hans hand, huvudsakligen från hans senare tid.

Författare

Stellan Gabriel Mörner.



Sök i Nationella Arkivdatabasen


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Albert S Berg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18530, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stellan Gabriel Mörner.), hämtad 2018-12-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18530
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Albert S Berg, urn:sbl:18530, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stellan Gabriel Mörner.), hämtad 2018-12-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se