Meriter

Richard Vilhelm Timoleon Berg, f. 2 aug. 1843 i Skallsjö. Föräldrar: kaptenen och godsägaren Johan Teodor Berg och Anne-Charlotte Melin. Åtnjöt undervisning vid realgymnasiet i Göteborg; avlade studentexamen i Uppsala 15 sept. 1859. inträdde i krigstjänst 4 apr. 1860 såsom fanjunkare vid livregementets husarkår; underlöjtnant därstädes 27 aug. 1861; löjtnant i armén och generalstabsofficer 26 nov. 1867; stabsadjutant och löjtnant vid generalstaben 19 dec. 1873 och i kåren 16 jan. 1874; kapten vid generalstaben 3 dec. 1875; adjutant hos chefen för lantförsvarsdepartementet s. å.—1882; ryttmästare i kåren 3 okt, 1881; stabschef hos kavalleriinspektören 25 okt. 1882—1888; överadjutant och major vid generalstaben 20 aug. 1883; överstelöjtnant i generalstaben 22 juni 1888; överstelöjtnant och förste major vid Smålands husarregemente 14 dec. s. å.; ledamot av riksdagens andra kammare för Västervik, Eksjö och Vimmerby 1891—93 och var därunder bl. a. ledamot i särskilt utskott 1892 urt.; överste och chef för kronprinsens husarregemente 15 maj 1891 och för Smålands husarregemente 11 aug. 1893; ledamot i kommittén angående ny organisation av arméns förvaltning 7 febr. 1896—26 mars 1897; generalmajor i armén, generalintendent samt chef för arméförvaltningens intendentsdepartement och intendenturkåren 13 nov. 1896; ledamot i kommittén angående Sveriges fasta försvar 14 maj 1897—25 juli 1898; ordförande i direktionen för veterinärinstitutet 1899—1908; ledamot i kommittén för granskning av det inom generalstaben utarbetade förslaget till ny värnpliktslag 8 sept. 1900 samt i kommittén angående härorganisation enligt 1901 års sammanjämkningsförslag 21—23 maj 1901; militär ledamot av högsta domstolen 1903; erhöll avsked från generalintendents-och chefsbefattningen 29 jan. 1904; generalmajor i generalitetets reserv s. d.; ordförande i kommissionen för frågor rörande nytt övningsfält för de i Stockholm förlagda truppförbanden m. m. 25 aug. 1905—27 nov. 1908; ledamot i direktionen för Bona uppfostringsanstalt 1905—14; erhöll avsked ur armén 14 aug. 1908; v. ordförande i direktionen för serafimerlasarettet 1909—14; ledamot i styrelsen för Skaraborgsbankens Stockholmskontor 1911; ställföreträdare för K. kommissarien i överstyrelsen för Svenska röda korset 1914. RSO 1881; LKrVA. 1892 (styresman 1904—06); KSO2kl 1893; KSO1kl 1897; KVO1kl 1901; KmstkSO 1903; innehar dessutom flera utländska ordnar.

Gift 20 nov. 1868 med Jenny Melin, f. 27 sept. 1843, dotter till grosshandlaren Johan Rickard Melin.

Biografi

B. tillhörde under en valperiod (1891—93) riksdagens andra kammare såsom representant för Västervik, Eksjö och Vimmerby och gjorde sig därunder särskilt gällande vid försvarsfrågans behandling. Vid 1892 års lagtima riksdag var han med om att underteckna en motion om försvarets ordnande uteslutande på värnpliktens grund men förordade i debatten det av utskottet tillstyrkta förslaget, ehuru det icke motsvarade hans verkliga önskemål. Vid den därpå följande urtima riksdagen tillhörde han det för försvarsfrågans behandling tillsatta särskilda utskottet och gick under kammardebatten upprepade gånger i elden för regeringsförslaget gentemot det rätt starka motstånd, som restes däremot. Hans anföranden voro strängt fackmässiga och klart utredande och tillvunno sig alltid uppmärksamhet. I övriga politiska frågor framstod B. såsom en, kan man säga, typisk centerman, i tullfrågan var han utpräglad frihandlare. Han betecknades som »en parlamentarisk förmåga av mindre vanlig rang», och hans av flyttning från valkretsen föranledda tidiga avgång ur riksdagen ansågs som en förlust. Under den tid, B. var chef för intendenturkåren, deltog han i kommittén för omorganisation av det militära förvaltningssystemet (1896—97); kommitténs förslag lades till grund för en K. proposition rörande förändrad organisation av arméns centrala styrelse, vilken emellertid förföll på grund av kamrarnas skiljaktiga beslut vid två särskilda riksdagar (1898 och 1899). Större framgång hade den kommitté angående Sveriges fasta försvar (1897—98), i vilken B. var medlem och vars förslag gav uppslaget till beslutet om fästningsanläggningarna vid Boden (1899 och 1900). Efter sitt avskedstagande (1904) har B. beklätts; med åtskilliga offentliga förtroendeuppdrag, i synnerhet av humanitär art; särskilt må nämnas den framskjutna ställning, han intagit inom överstyrelsen för Svenska röda korset, och det energiska och högt uppskattade arbete, han i denna egenskap: utfört vid ordnandet av invalidtransporterna mellan de krigförande länderna samt Finlandsambulanserna under världskriget.

Författare

G. Jacobson.

Källor och litteratur

Källor: Andra kammarens prot.; samtida tidningar; E. R. Hammarberg Andra; kammarens män 1891—93 (1893); [H. Victorin], Andra kammarens man 1893, af En nylandtmannapartist (1893).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Richard V T Berg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18557, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18557
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Richard V T Berg, urn:sbl:18557, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2024-04-24.