Meriter

Berger, Christina Charlotta Ulrika, f. Cronhielm, f. 21 aug. 1784, d 25 maj 1852 i Linköping. Föräldrar: majoren greve Karl Emil Cronhielm och hans andra hustru, Hedvig Ulrika Boije af Gennäs.

Gift 4 nov. 1817 med majoren Johan Georg^[1] Berger i hans andra gifte, f. 1778, d 1856.

Biografi

Ch, B. var verksam både på prosans och versens område. Hennes första små romaner mottogos ganska gynnsamt. Romanlitteraturen vid denna tid bestod mest av översättningar, varför de inhemska försöken i allmänhet kunde påräkna välvilligt intresse. Den anspråkslösa genre, hon diktade i, kunde icke heller verka utmanande på tiden. Hon anslöt sig närmast till den sentimentala familjeromanen. Det är dennas typiska gestalter och motiv, hon upptager, med Richardson som det yttersta och väl indirekta upphovet. Hjältinnan är en dygdig och tåligt lidande Clarissa-typ, hjälten en ideal Grandison, dock ofta med medvetna Werther-inslag, och där (som i »Albert och Louise») en intrigant förförar-figur förekommer, bär han Lovelace's drag. Motivet är tvenne unga älskandes slutliga förening efter tåligt burna motgångar, oftast beroende på föräldrarnas ekonomiska hänsyn. Slutet är nästan genomgående detsamma: de ekonomiska hindren upphävas genom en lycklig slump (en lotterivinst, ett fynd eller dylikt), och allt ändar i äktenskaplig sällhet och välstånd. Ett visst affärssinne utmärker ofta Ch. B:s hjältinnor (Albert och Louise) och torde icke ha felats henne själv, som man kan se av de täta breven till Wallmark rörande honorar för hennes' dikter i Journalen. Konflikten blir av en vida mattare och blekare art, än vad särskilt denna genres franska utformning medförde. Det är aldrig fråga om äktenskapsbrott eller allvarlig otrohet från de älskandes sida, blott föräldrarnas motstånd står i vägen. Tillfällena till moraliserande patos utnyttjas ock samvetsgrant. Ett särskilt symtomatiskt intresse äger »Trollgrottan i San Miniatos dal» (1816). Även den är i huvudsak en sentimental familjenovell men visar därjämte inslag från olika håll. En efterklang av Rousseau röjes i den unge, om sin börd okunnige prinsens uppfostran fjärran från stadens frestelser i en stilla, lantlig dal under en gammal vis "mentors ledning. Men hela den yttre apparaten är hämtad från sensationsromanen, sådan den utbildats under 1700-talets senare hälft. Även annars visar Ch. B. spår av denna riktning, men här äro de fullt framträdande, och hon ger därmed ett av de första och dock senfödda exemplen i vårt land på riddar- och rövarromantiken i prosaform, särskilt av den art, som A. Radcliffe typiskt representerar. Här är en romantisk bakgrund (Italien), en hemlighetsfull grotta, lönngångar och valv, trollspeglar och tavlor, som visa framtiden, i fjärran tonande musik — allt till slut rationalistiskt förklarat och berövat sin mystik. Men som man kunnat vänta, har Ch. B. icke förmått förläna detta maskineri ett spår av verkningsfull spänning. När hon på 1840-talet åter uppträder som prosaförfattarinna i Aftonbladet med bidrag, som sedan ingingo i hennes »Noveller» (1846), visar hon sig icke oberörd av prosadiktningens utveckling. Hennes berättelser, särskilt de omtyckta »Lustresan», och »Kapten Dunderbergs andra resa» (Aftonbladet 1841, n:o 277, 1843, n:o 220) visa nu en starkare realism i yttre beskrivning och karaktäriserande dialog, om än det sentimentala inslaget finnes kvar. — Ch. B. var en flitig versskribent, som i en mängd tidningar och tidskrifter, strödde sina alster. Även här företräder hon en äldre riktning. Själv torde hon ha uppsatt fru Lenngren som sitt mönster. En hyllningsdikt till denna ingår i Magasin för konst, nyheter och moder. 1830. Hennes poesier bestå av versifierade anekdoter och historietter, historiska romanser, fabler och visor, byggda på refräng, tillfällighetsvers, charader, logogryfer och dylikt. Ofta äro de översättningar, särskilt av franska original. Som en större sådan må nämnas »Drottning Capriciosa», en versifierad bearbetning efter Rousseau, företagen under råd och bistånd av Wallmark. Till flera av Ch. B: s lyriska stycken satte hennes man musik. I Magasin för konst, nyheter och moder, där hennes bidrag voro talrika, publicerade hon 1826 den dikt, som säkert blivit mest känd och verkligt »populär», »Korset på Idas grav», en ballad i den förromantiska stilen, som sedan omtryckts i en mängd vissamlingar. Av brev till kapten A. Lindeberg (18 dec. 1842) framgår, att Ch. B. sökt få tvenne pjäser spelade, en översättning från franskan och en bearbetning av en fransk novell. Samma brev visar, att Lindeberg varit den, som recenserat henne i Allmänna journalen.

Författare

E. Lindström.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: De franska . krigs-fångarna i Sverige. Sthm 1815. 41 s, 1 bl. noter. (Anon.) — Hilda och Ebba eller Ruinerna vid Brahehus. Sthm 1816. 12:o 72 s, 1 bl. noter. (Anon.) — Trollgrottan i San Miniatos dal. Linköping 1816. 128 s. (Anon.) — Albert och Louise eller Den dubbla upptäckten. Sv. orig. af auctorn till Ruinerne vid Brahehus. D. 1—2. Sthm 1817. 64 s.; 63, (1) s. (Anon.) — Agnes och Alfred eller De trenne äpplena. Af förf. till Trollgrottan i San Miniatos 'dal, 'och till Ruinerna vid Brahehus. Sv. orig. Linköping 1828. 128 s. (Anon.) —.Noveller. Af Ch******* Linköping 1846. 309, (1) s.

Översatt: Swensken på Timor. Berättelse fr. engelskan. Öfvers.... och utg. af C. C. U. B. Sthm 1815. 15 s. — Drottning Capriciosa. Rimsaga. Öfversättn. efter La reine fantasque, prosaisk berättelse af T. J. Rousseau. Sthm 1820. 37 s. (Anon.) — Min systers man. Af grefvinnan Dash. Öfvers. från fransyskan af Ch. .. (Magasin för konst, nyheter och moder, 1841, s. 117—127).

Bidrag i Magasin för konst, nvheter och moder (1823—44), Allm. Journalen (1824, 25), Aftonbladet (1841' o> följ.), Salongen (1846, 47), Fruntimmers-salongen (1847), Portföljen (1850—52) m. fl. — Ch. B. deltog även i redigeringen av de nämnda bägge 'Salongerna'.

Källor och litteratur

Källor: Brev till And. Lindeberg och P. A. Wallmark, KB; nekrolog i Östgotha correspondenten, 1852, N:o 49; Th. Ekelund, Charlotte Berger. En minnesteckning (Vittra skuggbilder, 1886); G. Ljunggren, Sv. vitterhetens häfder, 5 (1895); B. Schöldström, Grefvinnan Berger (I tittskåpet, 1891) Se i övrigt: recensioner av Ch. B:s arbeten i Allm. journalen, 1816, N:o 231 o. 1817, N:o 88; Sv. litteratur-tidn., 1817, N: o 45; Stockholms posten, 1828, N:o 145.

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Christina C U Berger (f. Cronhielm), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18587, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Lindström.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18587
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Christina C U Berger (f. Cronhielm), urn:sbl:18587, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Lindström.), hämtad 2024-04-19.