Gustaf S Berghman

Född:1836-12-24 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1910-07-25 – Stockholms stad, Stockholms län

Läkare


Band 03 (1922), sida 543.

Meriter

Berghman, Gustaf Schlegel, f. 24 dec. 1836 i Stockholm, d 25 juli 1910 därstädes. Föräldrar: grosshandlaren Adolf Berghman och Lovisa Vilhelmina Schlegel. Student i Uppsala 30 maj 1853; med. fil. kand. 23 maj 1860; med. kand. 26 okt. 1864; med. lic. vid karolinska institutet 16 nov. 1867; avlade legitimationseden 18 nov. s. å.; företog vintern 1872—73 en resa till Amsterdam för att hos doktor J. G. Mezger studera massagemetoden och var under denna tid anställd hos honom som assistent. Underläkare vid garnisonssjukhuset 1 okt. 1860–30 sept. 1861; tf. sjukhusläkare därstädes 2–14 juli 1868; amanuens vid pediatriska kliniken vid allmänna barnhuset 1 okt. s. å.–31 mars 1869; amanuens vid serafimerlasarettets medicinska klinik 1 apr.–30 sept. 1869 och underläkare därstädes 1 okt. s. å.–15 juni 1870; sjukhusläkare vid garnisonssjukhuset 16 juni–11 aug. 1870 och vid dess kirurgiska avdelning 16 mars 1871–15 mars 1874.

Gift 15 mars 1885 med Johanna Håkansson, f. 15 dec. 1846, d 24 aug. 1899, dotter till drängen Sven Håkansson i Jönköping.

Biografi

B:s betydelsefullaste insats som läkare är införandet av massagebehandlingen i Sverige. Att han kom att ägna sig åt denna gren av läkekonsten, berodde enligt uppgift närmast på en ren tillfällighet. En dag mötte han på gatan den kungliga familjens dåvarande läkare professor Hjalmar Abelin, vilken för honom uttalade sitt beklagande av att massagemetoden ej ägde någon representant inom den svenska läkarkåren och föreslog honom att ägna sig åt studiet därav. B. antog på stående fot förslaget, och redan ett par dagar senare var han på väg till Amsterdam, där han skaffade sig en ingående kännedom om de av J. G. Mezger praktiserade metoderna. Hemkommen till Stockholm ägnade han sig med framgång åt massagepraktik och fick snart ett stort klientel. Men redan efter ett tiotal år måste han upphöra med sin verksamhet på grund av en sjukdom, som mer och mer inskränkte hans rörelseförmåga. I stället blev det litterära och bibliografiska studier, som fängslade hans intresse. Särskilt kastade han sig in på studiet av Elzeviertrycken, vilkas typografiska elegans redan under vistelsen i Amsterdam väckt hans uppmärksamhet. Alphonse Willems' bekanta verk »Les Elzevier», vilket under sjukdomstiden föll i hans händer, ökade än mera hans intresse, och han beslöt att ägna hela sin tid åt samlandet av den ryktbara hoktryckardynastiens alster. Ekonomiskt välsituerad som han var, lyckades han också inom relativt kort tid åstadkomma en utomordentligt representativ och dyrbar samling Elzeviertryck. Men han nöjde sig icke blott med att samla dessa honom allt kärare volymer, han underkastade dem även den mest ingående bibliografiska granskning, katalogiserade, systematiserade och beskrev dem, utvecklade nya metoder för deras bestämmande och skydde inga kostnader för att bringa dem i det vackrast möjliga yttre skick. Hans studier satte också frukt i tvenne alltjämt av kännare högt skattade studier i Elzevierernas bibliografi, där han med utgångspunkt i Willems' arbeten framlagt resultaten av sina egna forskningar i ämnet.

B: s hälsotillstånd försämrades med åren, och till slut var det honom omöjligt att lämna sängen. För sin samling hyste han emellertid samma livliga intresse. Det enda, som oroade honom, var tanken på att den måhända efter hans död skulle splittras och komma i främmande händer. För att rädda den från ett dylikt öde beslöt han år 1899 i samråd med dåvarande överbibliotekarien greve Karl Snoilsky att testamentera den till K. biblioteket att där för all framtid förvaras som en särskild, från bibliotekets övriga samlingar skild kollektion. Dessutom erhöll biblioteket ur hans kvarlåtenskap en summa av ej mindre än 118,000 kr., varav räntan skall användas till Elzeviersamlingens förökande, till publikation av kataloger över bibliotekets ännu ej förtecknade samlingar eller till andra för bibliotekets utveckling gagneliga syftemål. I oktober 1909, några månader före B: s död, överflyttades Elzeviersamlingen till K. biblioteket, i vars visningssal den sedan dess är uppställd. En av B. upprättad utförlig katalog över densamma utgavs 1911 av riksbibliotekarien E. V. Dahlgren, vilken till densamma fogat en biografisk skildring av B.

Författare

O. WlESELGREN.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Meddelanden i Svenska läkaresällskapet (Sv. läkaresällsk. förhandl., 1869, 1872—75, 1879, 1881; se närmare A. T. Bruzeiius; läkare-matrikel, 1, s. 66). — Minnestal öfver Trousseau, hållet i Faculté de medicine i Paris, af M. Lasegue (Hygiea, Bd 31, 1869, s. 459—471; övers.). — Rapport öfver de vid serafimer-lasarettets medicinska afdelning vårdade sjuke och sjukdomar under år 1869 (ibid., Bd 32, 1870, s. 284—293). — C. Liebermeister: Om feberns behandling (ibid., Bd 34, 1872, s. 92—97; ref.). — Frånvaro af afasi vid utbredd förstörelse af främre hjärnloberna (Nord. med. arkiv, Bd 4, 1872, N:o 19; 13 s.). — Anteckningar om massage (ibid., Bd 5, 1873, N:o 7; 31 s.; tills, med U. Helleday). — Om de akuta travma-tiska ledgångsskadornas behandling med massage (ibid., Bd 7, 1875, N:o 13; 23 s.). — Études sur la bibliographie elzevirienne, basées sur l'ouvragc Les Elzevier de M. Alphonse Willems. Sthm 1885. St. 8: o (4), 76 s., 18 pl. — Nouvelles études sur la bibliographie elzevirienne. Supplement a 1'ouvrage sur les Elzevier de M. Alphonse Willems. Sthm 1897. XVII, 172, (1) s. — Catalogue raisonné des impressions elzeviriennes de la Bibliotheque Royale.de Stockholm. Sthm 1911. XXXII, 389, (2) s., 1 portr., 2 pl. (Utg. av E. W. Dahlgren.)

Källor och litteratur

Källor: R. Bergström, En Elzevier-samling (Litteratur och natur, 1889)-A. J. Bruzehus, Sv. läkare-matrikel, 1 (1886-89); E. W. Dahlgren, Notice biographique sur le Dr Berghman (i B: s ovannämnda Catalogue raisonné, i -ii ?' c~ La0unn. Människor (1919), s. 90 o. följ.; Kungl. bibliotekets årsberättelse for år 1910 (1911), s. 25-30. - Se i övrigt, ang. B:s släkt: O. Llgenstierna, Sv. släktkalendern 1917 s. 59.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf S Berghman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18612, Svenskt biografiskt lexikon (art av O. WlESELGREN.), hämtad 2019-10-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18612
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf S Berghman, urn:sbl:18612, Svenskt biografiskt lexikon (art av O. WlESELGREN.), hämtad 2019-10-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se