Johan Gabriel Bergman

Född:1732-08-28 – Finland (i Björneborg)
Död:1793-11-04 – Finland (i Åbo)

Läkare


Band 03 (1922), sida 588.

Meriter

Bergman, Johan Gabriel, f. 28 aug. 1732 i Björneborg, d 4 nov. 1793 i Åbo. Föräldrar: kollegan vid trivialskolan i Björneborg Johan Bergman och Anna Kekonia. Åtnjöt undervisning i hemmet samt från 1744 i Björneborgs skola; student i Åbo 5 febr. 1751 och i Uppsala 18 juli 1753; disp. där 11 sept. 1754 (De caussis sterilitatis agrorum; pres. J. G. Wallerius); avlade examen philosophicum i Åbo juni 1756; disp. därstädes 22 juni 1757 (De bonitate di vina in malis physicis conspicua; pres. ,T. Kraftmän); fil. mag. 2 aug. s. å.; ägnade sig därefter åt studiet av fysik och kemi men övergick 1759 till medicinen samt utbildade sig teoretiskt och praktiskt i denna vetenskap i Åbo och därpå 1765—66 i Stockholm; med. lic. 18 okt. 1766; disp. 10 dec. s. å. (De effectu et cura vi tiorum discteticorum generali; pres. K. von Linné); med. doktor 11 nov. 1768. Provinsialläkare i Åbo län 19 dec. 1766; tillika lasarettsläkare i Åbo apr. 1767; tillhandagick därjämte till 1776, då särskild stadsläkare utnämndes i Åbo, magistraten med besiktningar och upplysningar i medicinallagfarenheten och biträdde den fattigare befolkningen i staden, allt utan särskild lön; utövade vid sidan härav enskild praktik samt var 1774—76 intendent vid Kuppis surbrunn; titulärassessor 27 juni 1775. — Ogift.

Biografi

Efter att redan under skoltiden ha gjort sig känd för studiebegåvning, läste B. till en början teologi i Åbo men övergick till naturvetenskaperna, sedan ett arv satt honom i stånd att fullfölja sin utbildning i Uppsala. Hans förhoppning om akademisk befordran inom den nya ämnesgruppen gick emellertid icke i uppfyllelse. I stället fortsatte han med medicinen. Studiet av denna vetenskap låg i lägervall vid Åbo akademi, men B. förskaffade sig på egen hand tillfälle att dissekera samt vann under handledning av provinsialläkaren i Åbo län, assessorn J. Haartman, praktisk förtrogenhet med yrket. Redan nu fick han stundom sköta Haartmans praktik och erhöll även förtroendet att förestå sjukhuset; av landshövdingen förordades han t. o. m. till provinsialläkarbefattningen i Björneborg, innan han avlagt examen (1762), men han återtog sin ansökan till tjänsten och fortsatte sin utbildning. En ny resa till Sverige beredde honom tillfälle att begagna den undervisning, som i Stockholm meddelades av läkarna R. Martin, D. Schultz (von Schulzenheim) och P. J. Bergius. Tack vare ett kraftigt handtag av Haartman kunde han denna gång även avsluta sina studier med en disputation för Linné; han var då enligt dennes omdöme »värkeligen solid» och medförde till Åbo ett hedrande betyg av medicinska fakulteten. Redan 1765, då Haartman blev professor i Åbo, hade ryktet vetat berätta, att han önskade B. till sin efterträdare som provinsialläkare, och denne erhöll även några dagar efter sin disputation platsen, ehuru han på förslaget blott uppförts i tredje rummet bland de sökande; en bidragande orsak till hans utnämning skall ha. varit, att han var mäktig finska språket. I Åbo vann B. ett mindre vanligt erkännande som praktiserande läkare. Hans allmänna medicinska uppfattning utgjorde otvivelaktigt en återspeg- ling av Haartmans och Linnés på Herman Boerhaves läror grundade-åskådningar. Största gagnet gjorde till äventyrs hans ihärdiga arbete för en sund men »icke alltför kinkog och grälig diet», en förnuftig allmän hygien alltså, grundad på frisk luft, renlighet och måttlighet. Många duster utkämpade han mot den gängse vidskepelsen med dess benägenhet att uppdikta »jag vet ej vad för spökelser och möten i luften, elden, vattnet och under jorden och hålla dem för övernaturliga verkande orsaker» till sjukdomarna. Även om »käringar och kvacksalvare» fällde han gärna skarpa ord, då tilliten till dem i förening med de nyss berörda vanföreställningarna alltför ofta föranledde de sjuka att söka sakkunnig hjälp först då det var för sent. Inom och utom sitt yrke var B. hjälpsam. »God medborgare, var han ej kall varken för det allmännas, ortens eller stadens bästa.» Under Gustav III: s ryska krig lämnade han jämte sina kolleger i Åbo frivilligt bistånd åt den otillräckliga militära sjukvården.

Genom det tryckta ordet sökte B. gärna verka för sina åskådningar och nå även dem, som han ej direkt kunde bispringa i sitt vidsträckta distrikt. Han har tid efter annan beskrivit därstädes, gångbara sjukdomar, redogjort för sin lasarettsverksamhet, utsänt, råd och anvisningar under påstående epidemier både bland människor och husdjur, med uppmärksamhet följt de fysiska och klimatiska förhållandena samt uttalat sig i allmänt hygieniska frågor. Om dessa artiklar och meddelanden heter det, att de »var i sin mån åstadkommit en märkelig nytta». En icke obetydlig del av hans-produktion inflöt i Åbo tidningar, vars redaktion han stod nära. Redan i sept. 1770 hade han upptagits i det föregående månad stiftade Auroraförbundet, där hans författarskaps praktiska syftning och inriktning på ortens förhållanden väl harmonierade med kvardröjande traditioner från »det ekonomiska tidevarvet» i litteraturen och det starka hembygdsintresset. I den fysiska beskrivning, över Åbo stad, som B. 1783 skrev för tidningen, ingick detta hembygdsintresse på ett lyckligt sätt förening med hans hygieniska strävanden; den intressanta uppsatsen fick vidare spridning, då den av H. G. Porthan användes vid dennes omarbetning av framställningen om Finland för sjunde upplagan av Tunelds geografi. — En personligt hållen karaktäristik av B. återfinnes i den minnesruna, som ett par år efter hans bortgång ägnades honom i Åbotidningar. I den Porthanska kretsens brevväxling namnes han ej sällan och alltid med största erkännande; själv hörde han till Porthans korrespondenter.

Författare

b. boethius.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta skrifter: a) akad. avhandl, se texter». — b) övriga skrifter: Berättelse om boskaps-sjukans botande. Åbo 1768. — Underrättelse om den nu här i staden gångbara febern (Tidningar utg. af et sällskap i Åbo, 1771, N:o 5, 11, 12; anon.). — Utdrag af Åbo lazarets journal [1767—1772] (ibid, 1771, N:o 10; 1772, N:o 25). — Anmärkning, angående den nu någon tid berömda harts- och wax-curen (ibid, 1772, N:o 2; anon.). t— [Berättelse om en starr-stickning] (ibid, 1772, N: o 4; anon.). — Bref til en fru, med bifogade anmärkningar til befrämjande af könets hälsa m. m. (ibid, 1772, N:o 33—34, 48—51). — [Cirkulär ang. vistelse å Åbo lasarett, dat. 2 dec. 1772, med vissa råd och förhållningsregler för sjuka.] Åbo 1772. 4: o 2 bl. — Neuwo, yhteiselle kansalle hyödytyxexi ja ojennus-nuoraxi,, kuinga tawalliset kulku- ja tarttuwaiset taudit oikein ja wähällä kustannuxella: taitawat estetyxi ja paratuxi tulla. 1 kappale. Rupulista. [Beskrivning på' kopporna och deras skötsel; övers, till finska av C. Kreander.] Åbo 1775. 26 s. — Swar uppå contracts probsten herr mag. Anders Lizelii til provincial medicus i Åbo insände berättelse, angående en yppad rödsot i Wirmo. . . (Tidningar utg. af et sällskap i Åbo, 1775, N:o 15—16; även översatt på finska i 1776 års finska tidningar). — Allmän kundgörelse om rätta sättet at bota den så kallade höst- eller skärgårdsfebern... Åbo [1775]. 4: o 4 bl. — Underrättelse om rätta sättet at sköta dem, som hafwa mässling . . . (Tidningar utg. af et sällskap i Åbo, 1777, N:o 1—2; undert. J. G. B.).. — [Berättelse om den år 1778 härskande rödsoten.] Åbo 1778. 4: o. — Utdrag af wäderleks-jourrialen, hållen i Åbo, år. 1781[—1785] (Tidningar utg. af et sällskap i Åbo, 1782—1785, passim; åtföljas ofta av underrättelser ang. hälsotillståndet i länet m. m.; anon.). —• [Om kikhostan och dess behandling] (ibid, 1782, N:o 12; anon.). — Berättelse om de farsoter, som innewarande år uti Åbo angripit i synnerhet barn och ungdom (ibid, 1782, N:o 35—36; undert. J. G. B.). — Underrättelse om rätta sättet att förekomma och bota rödsoten. Åbo 1783. 24 s. — Beskrifning öfwer Åbo stad. Physica [m. mj (Tidningar utg. af et sällskap i Åbo, 1783, N: o 19—23, 25—26, 31; anon.). —- [Underrättelse om hwad som bör iakttagas wid gångbara rötfebrar] (ibid, 1784, N: o 12/13). — [Uplysningar om den i Åbo län sa kallade skärgårds-febern] (ibid, 1784, N:o 18—19j med anledn. av en uppsats om mortaliteten i Finland av Dr Lencquist, ibid, N:o 17—18; anon.). — En kort underrättelse, hwaraf första afdelningen innehåller de upgifter hwilka böra utredas, då farsoter af wederbörande inberättas, och den andra råd och föreskrifter, tienliga uti den på flera ställen i Åbo län nu för tiden gångbara röt- och fläckfebern, författad af J. G. B. Åbo 1787, 16 s. — Utdrag ur några av B: s skrifter äro meddelade i Rabbes biografi över B. i Finlands minnesvärde män, 1 (1853, 54), s. 398—409.

Handskrifter: Tankar om sättet att nyttja surbrunnar. 1770. — Strödda anmärkningar rör. hushållningen i afseende på manskapets hälsas bevarande i fält. 1788. (Enligt Åbo tidningar, 1796, N:o 52).

Källor och litteratur

Källor: Collegium medicum till K. M: t 30 juni 1762, RA; Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné, 1:5 (1911); Nekrolog i Abo tidningar 1796, N:o 37—39, 43 och 52; L. W. Fagerlund & R. Tigerstedt, Medicinens studium vid Åbo universitet (1890); Otto E. A. Hjelt, Finlands medicinska bibliografi 1640—1900, systematiskt ordnad (1905); V. Lagus, Abo akademis studentmatrikel, 2 (1895); [F. J. Rajbbe, Johan Gabriel Bergman (Finlands minnesvärde män, 1, 1853—54); J. F. Sacklén, Sveriges läkarehistoria, 2:1 (1823); M. G. Schybergson, Henrik Gabriel Porthan, 1, 2 (1908, 11).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Gabriel Bergman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18645, Svenskt biografiskt lexikon (art av b. boethius.), hämtad 2019-12-07.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18645
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Gabriel Bergman, urn:sbl:18645, Svenskt biografiskt lexikon (art av b. boethius.), hämtad 2019-12-07.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se