Johan Bergstral

Född:1715 – Karlstads stadsförsamling, Värmlands län
Död:1795-04-11 – Stockholms stad, Stockholms län

Läkare


Band 03 (1922), sida 697.

Meriter

Bergstral, tidigare Bergius, Johan, f. år 1715 i Karlstad, d 11 apr. 1795 i Stockholm. Föräldrar: rådmannen Johan Bergius och Kristina Gravall. Genomgick Karlstads läroverk; student i Uppsala 17 mars 1736; disp. 28 febr. 1741 (De medicamentis domesticis, eorumque usu in dysenteria, pres. A. Bäck); antog kondition hos dv. regementsfältskären vid Södermanlands regemente J. V. Siefvert d. ä. och praktiserade samtidigt i kirurgien; återvände 1745 till Uppsala; avlade medicinsk teoretisk examen 30 apr. 1746 och praktisk examen 3 dec. s. å.; disp. 28 okt. 1747 (Theses medicae, pres. N. Rosén); med. doktor 30 okt. s. å.; företog en studieresa till Frankrike, England och Paris, varifrån han återvände till Sverige 1752. Erhöll andra förslagsrummet till guvernementsläkartjänsten i Finland 1 sept. 1747; förordnad genom K. brev 11 jan. 1753 att anställa undersökningar beträffande en i Södermanland utbruten sjukdom; ledamot av Collegium medicum 4 febr. 1748; assessor därstädes 4 maj 1754; tillika amiralitetsläkare i Stockholm 16 aug. s. å. och innehade denna befattning till dess han med 1764 års ingång erhöll lön såsom assessor i kollegiet.

Gift med Margareta Lafont f. i Paris, d 5 apr. 1779.

Biografi

B. var äldre bror till målaren Anders Bergius och frände till Bengt och P. J. Bergius samt tillhörde alltså den vittförgrenade värmlandssläkten Bergius (se denna), ehuru han under sin studenttid ändrade namnet till Bergstral för att undgå förväxling med studenter av andra liknämnda släkter. Han måste under sina studieår kämpa med en fattigdom, vilken han dock övervann tack vare en tydligen medfödd förmåga av »nätt hushållning» och en lycklig, ehuru icke oförtjänt tillfällighet. Han sökte efter sitt första lärdomsprov sin utkomst genom informatorskap och fältskärsarbete vid armén i Södermanland och blev där anlitad för att sköta en svårt insjuknad förnäm dam, som behövde daglig läkarvård. Sedan hon tillfrisknat, skänkte hon B. såsom tack för hans outtröttliga omsorger en summa av 1,000 plåtar (6,000 dir kmt) i avsikt att sätta honom i stånd att avsluta läkarstudierna. Sina examina i Uppsala absolverade han nu raskt och fortsatte sedan efter en kortare tids praktik i Stockholm sin utbildning i Paris, där han vann tillträde till flera framstående läkare och flitigt besökte de stora sjukhusen; tillika vinnlade han sig om anatomien samt studerade även kemi. Som ett vittnesbörd om hans hushållningsförmåga berättas »med säkerhet», att han ännu vid hemkomsten efter den fleråriga vistelsen i Paris och ytterligare resor ej utgivit mer än hälften av det honom skänkta understödet, varvid dock hör hågkommas, att han åtnjutit ett K. stipendium i Uppsala samt ett Piperskt stipendium under sin resa. Någon anmärkningsvärdare vetenskaplig begåvning synes han däremot knappast ha ådagalagt. Redan år 1748 avslogs hans anhållan om att även efter sin överflyttning till Stockholm få behålla det K. stipendiet, sedan Linné framhållit det principiellt betänkliga däri, »utan särdeles kvicka ingenia sig yppade», och år 1751 förklarade fakulteten i ett av Linné formulerat avstyrkande utlåtande över hans ansökan om ytterligare stipendiehjälp till de utländska studierna, att man gärna lämnade B. sitt tillbörliga lovord men icke hos honom funnit något, »som kunde göra honom besynnerligen distinguerat». Ännu år 1754 beklagade f. ö. Linné, att B. befordrats framför en annan aspirant till den då tillsatta amiralitetsläkarsysslan. Sin verksamhet i Sverige började B. under en tid, då särskilt de hantverksmässigt organiserade och oftast hantverksmässigt arbetande fältskärerna i förtröstan på sina skrårättigheter sökte lägga hinder i vägen för läkarkonstens fria utveckling. Hans levnadstecknare har hävdat, att han undandrog sig enskild praktik av avsmak vid de kabaler, som voro oskiljaktiga från sådana brytningar, och av en mer än vanligt ömtålig rättskänsla, som gjorde honom mindre skickad att vinna företrädet framför »den smilande och konstige hycklaren». Litteraturen synes icke ha bevarat några konkreta upplysningar om de personliga misshälligheter, som enligt dessa oklara fraser skulle hava utövat ett så bestämmande inflytande på B: s levnadsbana, men säkert är, att han efter vunnen befordran och lön i Collegium medicum endast bisprang sina närmaste vänner och utan ersättning vårdade behövande fattiga. I stället för den praktiska läkarverksamheten fångade de administrativa uppgifterna helt hans intressen. Om hans fyrtiåriga outtröttliga verksamhet i Collegium medicum fälldes efter hans död de vackraste lovord, men hans insats uppgick väsentligen i det kollegiala samarbetet; hans levnadstecknare framhåller särskilt blott, att hans ekonomiska insikter och sparsamhet i högsta grad befrämjat kollegiets bästa. Att så utpräglade egenskaper ej heller förnekade sig i hans enskilda liv och yttre framträdande, är naturligt. Sin systematiska hushållsamhet förblev han trogen till det sista, men det har särskilt betonats, att detta drag ej bör förväxlas med snålhet. Han »var icke allenast hederligt givmild utan frikostig. Han nekade sig inga nöjen, som voro enlige med den goda smaken. Spektakler, konserter, angenäma samkväm bland medbröder bevistade han gärna och var aldrig den, som därvid undandrog sig en utgift.» Det icke obetydliga välstånd, han till slut uppnådde, hade sin grund även i en väl beräknad spekulation. År 1760 inköpte han med låata medel till större delen det bekanta Ryningska palatset mellan Riddarhustorget, Stora Nygatan, Stora Gråmunkegränd och Munkbron (Atomena N:r 1) samt förvaltade sedan denna egendom så lyckligt, att han icke endast avbetalade en stor del av sin skuld utan även kunde förvärva den återstående delen av fastigheten. Under hans tid förstördes byggnaden till det inre så gott som fullständigt av en eldsvåda och undergick därpå en genomgripande ombyggnad, som gav den dess ännu bevarade exteriör. Utom det Ryningska eller som det efter honom ofta får heta Bergstralska huset, varav dock hälften såsom mödernearv överlåtits till enda dottern, ägde B. ett stenhus i kvarteret Tigern (Drottninggatan 23) samt en gård i Kristinehamn. Hans samtliga tillgångar uppskattades till 21,500 rdr banko, varav 20,500 belöpte sig på fastigheterna i Stockholm. Efter avdrag av alla skulder och dotterns möderne översteg hans behållna förmögenhet (efter bouppteckningsvärderingen) under hans sista år 12,000 rdr banko, en summa, vars konkreta innebörd bäst belyses av de däri ingående fastighetsvärdena. Bland lösöret märkes ett rikhaltigt men något föråldrat bibliotek, vilket efter B: s död av dottern och magen skänktes till Collegium medicum.

B. avled vid åttio års ålder av en i Stockholm gängse »bröstinflammation». Han hade alltid åtnjutit »en god och pålitlig hälsa, gick lätt och utan möda till fots och brukade ännu de sista vinterdagarna varken kapparock eller päls utan blott en tunn surtout».

Författare

B. Boëthius.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta skrifter: Theses medicae, speciminis inauguralis loco. Upps. 1747. 4: o 2 bl. (Prass. N. Rosén [v. Rosenstein].) — Utdrag af et bref, dat. Paris 9 mars 1750, ang. Lettre sur l'électricité medicale af G. F. Pivati (Lärda tidningar, 1750, N:o 24). — Utdrag af et bref, dat. Paris 19 okt. 1750, ang. botemedel mot stenplågor (ibid, 175Q, N:o 88). — Utdrag af et bref, dat. Paris 7 maj 1751, ang. botemedel mot håll och sting (pfeuresie) (ibid, 1751, N:o 50). — Utdrag af et bref, dat. Paris 27 sept. 1751, ang. medel för stillande af utvärtes haemorraghier och blodstörtningar (ibid, 1751, N:o 80). — Utdrag af et bref, dat. London 13 mars 1752, ang. botemedel mot kikhostan (ibid, 1752, N:o 40).

Källor och litteratur

Källor: Meddelanden av registrator V. Gyllensvärd ur Storkyrkans arkiv sarnt från Stockholms rådhusarkiv ur bouppteckningarna efter B. och hans hustru; Bref och skrifvelser af. och till Carl von Linné, 1:1 (1907), 1:4 (1910). — Levnadsteckning i Vetenskaps.-handl. för läkare och fältskärer, utg. af Sven Hedin, D. 4, H. 4 (1797); R. Josephson, Borgarhus i Gamla Stockholm (1916); J. Fr. Sacklén, Sveriges läkarehistona, 1 (18221: F. U. Wrangel, Stockholmiana, 4 (1905).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Bergstral, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18663, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Boëthius.), hämtad 2019-10-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18663
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Bergstral, urn:sbl:18663, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Boëthius.), hämtad 2019-10-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se