Carl Erik Bergstrand
Född:1830-03-12 – Kila församling (U-län), Västmanlands länDöd:1914-01-23 – Filipstads församling, Värmlands län
Lantbrukskemist
Band 03 (1922), sida 712.
Meriter
1, Carl Erik Bergstrand, f. 12 mars 1830 i Kila socken, Västerås stift, d 23 jan. 1914 i Filipstad. Föräldrar: bonden Anders Larsson i Kila och Katarina Matsdotter. Åtnjöt skolundervisning i Sala och Västerås; inskriven i Västmanlands—Dala nation i Uppsala 3 juni 1849; avlade studentexamen 13 juni s. å.; inskriven vid universitetet 19 apr. 1850; fil. kand. 15 sept. 1855; disp. 16 maj 1857; fil. doktor 5 juni s. å.; företog en naturhistorisk studieresa till Åland 1851 och 1852, studerade benmjölsfabrikationen i Petersburg 1880, besökte utställningar och kongresser i utlandet samt företog 1891 med statsunderstöd en resa till Danmark, Tyskland och Österrike för att studera dessa länders försöksstationer och laboratorier för lantbrukets tekniska binäringar. Duplikant vid Västerås h. elementarläroverk ht. 1851—ht. 1852; erhöll av lantbruksakademien uppdrag att verkställa kemiska undersökningar i Stockholm 1854; amanuens vid det allmänna kemiska laboratoriet i Uppsala 11 sept.—31 dec. 1856; e. o. lärare i kemi, geologi och fysik vid Ultuna lantbruksinstitut 19 sept. 1857; lärare därstädes 15 mars 1858; föreståndare för institutets agrikulturkemiska försöksstation 1 jan. 1861; tf. föreståndare för Ultuna lantbruksinstitut 1 jan.—31 dec. 1863; erhöll professors titel 15 apr. 1864; prisdomare och ordförande i klassjuryer vid de allmänna svenska lantbruksmötena 1868, 1871,1876 och 1881; lantbruksakademiens agrikulturkemist och föreståndare för dess agrikulturkemiska försöksstation 19 febr. 1869—1882, då han föranleddes att taga avsked från denna befattning, samt innehade därefter enskilt laboratorium för kemiska undersökningar och frökontroll i Stockholm; ledamot av kommittén för undersökning av fosforsyrehaltiga mineralier och bergarter 2 maj 1872—22 apr. 1873; prisdomare vid världsutställningen i Wien 1873; erhöll uppdrag att organisera de kemiska stationerna lör jordbruket och näringarna 1877; stadsfullmäktig i Stockholm 1879—87; lärare i agronomi, botanik och skogshushållning vid undervisningskurserna för lantmäterielever 17 okt. 1887—vt. 1910 och i fornlämningars kännetecken vid samma kurser 1900—1910 samt för trädgårdseleverna vid lantbruksakademiens experimentalfält 1890—1910 (jfr K. brev 3 febr. 1911); prisdomare vid den skandinaviska industriutställningen i Köpenhamn 1888; statens fabriksinspektör och kontrollant vid Agra margarinfabriker i Stockholm 1898. Hedersledamot av kejserliga finska hushållningssällskapet 1865; LLA 1867; RNO 1873; LVA s. å.; fil. jubeldoktor 24 maj 1907.
Gift 30 sept. 1862 med Jenny Rosalie Wallin, f. 15 maj 1838, d 7 juni 1914, dotter till egendomsägaren och åldermannen Östen Wallin i Västerås.
Biografi
Under sin Ultunatid verkade B. som lärare, vetenskaplig författare och översättare av geologiska och agrikulturkemiska arbeten stimulerande och befruktande på det vid denna tid återvaknande intresset för jordbruksvetenskapliga frågor. Den under hans ledning stående, år 1861 upprättade agrikulturkemiska försöksstationen vid lantbruksinstitutet utförde talrika analyser av jordprov, gödsel och fodermedel samt fältförsök. Vid lantbruksakademiens försöksstation fortsatte B. med stor iver på den inslagna vägen och anordnade olika sand- och vattenkulturförsök för att belysa växternas näringsupptagande, experiment över mineralfosfatens löslighet, höslags halt av näringssafter osv. Likaså prövade han olika konstgödningar i större skala vid gödslingsförsök, men resultaten visade sig med tidens ofullkomliga försöksteknik vara av föga värde vid praktisk tillämpning. Från 1870-talets slut kommo dock kontrollanalyser av konstgödsel och kraftfoder att taga B: s mesta tid i anspråk såväl å lantbruksakademiens laboratorium som å hans senare i Stockholm inrättade privatlaboratorium. Hans på grund av laboratorieförsök vunna resultat med finmalen fältspat som kaligödning (1898) ha vid försök i stort ej bestått provet och rönt föga framgång. Som agrikulturkemisk forskare kan B. närmast befraktas som lärjunge till tyska vetenskapsmän, såsom W. Knopi och E. von Wolff, vilkas experiment och försöksmetoder han tillämpade på svenska förhållanden. Om B: s intresse för sin vetenskaps historia vittnar hans skrift över J. G. Wallerius samt hans ålderdoms arbete om svenska lantbruket under hednatiden. — För sitt enkla, kamratliga sätt var B. under Ultunatidén högt uppburen av lärjungarna och åtnjöt särskilt i lantmannakretsar stort anseende, även sedan han nödgats lämna befattningen vid lantbruksakademien.
Författare
Sv. Odén.
Sök i Nationella Arkivdatabasen
Tryckta arbeten
Tryckta arbeten: Naturalhistoriska anteckningar om Åland (Bot. notiser, 1852, s. 1—11, 23—26, 35—44; även sep. Sthm 1851. 24 s.). — Tillägg till Ålands, naturalhistoria (ibid, 1852, s. 129—141). — Ålands däggdjur, foglar, amphibier och fiskar. Västerås 1852. 17 s. — En blick i naturen eller några ord om naturvetenskaperna i allmänhet. Västerås 1852 . 64 s. — Om näringsämnena i allmänhet jemte några bidrag till kännedomen af svenskt mjöl och dess användning till bröd. Upps. 1857. 77 s. (Gradualavh.) — Grunddragen till geologien eller läran om jorden med serskild tillämpning på Sverige och dess landtbruk. Upps. 1859. (4), 141, (5) s, 1 karta, 3 pl. — Grunderna för den agrikulturkemiska analysen. Upps. 1861. VI, (2), 162 s, — Lärobok i geologien med särskild tillämpning på Sverige och dess landtbruk. Sthm (tr. i Upps.) 1868. (10), 444 s, 2 pl, 1 karta. — Superfosfater af svenska råmaterialier. Sthm 1872. 16 s. (Särtryck ur Aftonbladet 1870.) — Om den geologiska bildningen af Öland och dess förhållande till dervarande odlade jordarter (Geol. fören. förhandl, Bd 1, 1872—74, s. 154—162). — Om utvittringar af alunsalter och deras inflytande på vegetationen (VA Öfversigt, Årg. 32, 1875, N:o 1, s. 27—37). — Om de artificiella gödningsämnenas beskaffenhet och användande. Göteborg 1875. 14 s. (Bih. t. A. T. Wedelin & C: o priskurant.) ¦—¦ Om de kemiska stationerna för jordbrukets och näringarnas behof. Sthm 1877. 24 s. — Några kortfattade upplysningar om begagnandet af ångprepareradt benmjöl. Sthm 1877. 16 s. — Om kreatursspillningens behandling (LA Handl. o. tidskr. Årg. 16, 1877, s. 94 —122.) — Några upplysningar om de konstgjorda gödningsämnenas samt oljekakornas beskaffenhet och användning inom landthushållningen. Sthm 1878. 65, (2) s. —¦ Några upplysningar angående benmjöl och dess beskaffenhet i följd af olika förfaringssätt vid dess beredning. Sthm 1880. (4) s. — Småskrifter i landtbrukskemi.' 1. Om komjölken, dess egenskaper, sammansättning och betydelse för hushållningen. Sthm 1879. 52 s. (Prisbelönt av K. Patriot, sällsk.) 2. Landtbrukskemi för landtmannaskolor och andra dermed jemförliga läroanstalter. Sthm 1887. 128 s. — Johan Gottschalk Wallerius som landtbrukskemist och praktisk jordbrukare. Sthm 1885. 108 s., 2 pl. — Tal vid minnesfesten öfver Carl Wilhelm Scheele på hundrade årsdagen af hans död, hållet i Köpings kyrka den 21 maj 1886. Köping 1886. 26 s. — Landtbruksekonomi. Radsåningens fördelar. Västerås 1889. 8 s. — Om undersökningen af landtbruksprodutter och andra till jordbruksnäringen hörande föremål. Sthm 1889. 56 s. — Framställning af smör ur mjölk eller grädde och de genom extraktorn dervid vunna framstegen inom mejerihushållningen. Sthm 1889. lös. — Hjelpreda för landtmannen vid de konstgjorda gödningsämnenas användande. Sthm 1891. 80 s. 2: a oförändr. uppl. Sthm 1891. 80 s. — Genmäle mot uppsatsen »Om tillverkning och export af sött smör» af A. N. i Nordisk mejeritidning. Göteborg 1891. 16 s. — Carnallit. Sthm 1892. 4 s. — Om användningen och betydelsen af s. k. »Dyngerkalk» inom landtbruket. Sthm 1893. 4 s. — Handbok för jordbrukare. 1—3. Sthm 1893—94. IV, 320; 352; 314, (1) s. (LX, 3 tillsammans med W. Nauckhoff. Även finsk uppl. Borgå 1901—03.) — Norrlands betydelse för svenska jordbruksnäringens utveckling. Sthm 1895. 31 s. — Utlåtande om den nu i fråga varande sänkningen af sjön Tåkern. Vadstena 1897. 8 s. — Kalkstensmjölets eller den kolsyrade kalkens betydelse för jordbruket. Sthm 1898. 15 s. — Om betydelsen af bergartsmjöl såsom gödnings- och jordförbättringsmedel. Sthm 1898. 15 s. (Särtryck ur Nya dagligt allehanda 1898.) —¦ Några meddelanden om landtbruksväxternas näring. Lund 1898. 18 s. — Öfversigt af svenska landt-brukets historia från äldsta till närvarande tid. 1*. Hednatiden. Sthm 1902. 77, (1) s. — Förslag till den högre landtbruksundervisningens ordnande i Sverige. Filipstad 1913. 40 s. — Dessutom smärre broschyrer samt ett betydligt antal avhandlingar och uppsatser i Bot. notiser (1851), Handl. rör. landtbruket (1854), VA Öfversigt (1854, 1857), Tidskr. f. landtm.- o. kommunalekonomien (1858—61), LA Handl. o. tidskr. (omkring ett femtiotal större o. mindre uppsatser o. berättelser i årg. 1862—65, 68—83, 88, av vilka de viktigaste finnas förtecknade i Matrikel över Ultuna landtbruksinstitut 1849—1909, s. 30 o. följ.), Tidskr. f. sv. landtbruket (1863, 64), Ultuna landt-bruksinstituts tidskr. (1864—66), Upsala läkarefören. förhandl. (1865—66), Tidskr. f. landtbrukare (1867, 68), Läsning f. folket (1867, 1894—95), Geol. fören. förhandl. (1872—75), Tidn. f. trädgårdsodlare (1881, 82), Biet, tidskrift för Finlands landthushållning (1881—82), Sv. bryggarefören. månadsblad (1891—92), Sv. trädgårdsfören. tidskr. (1894), Tidskr. f. landtmän (1895—97), Industritidn. Norden; Tekn. tidskr., Allehanda f. folket, Aftonbladet, Nya dagligt allehanda m. fl. tidskrifter och tidningar; medarbetat i Svenska biblioteket, Afd. 6—7 (1884—88), En bok om Sverige (1893) samt i Nord. familjebok.Översatt och bearb.: F. A. L. E. Strecker, Organiska kemien. Sthm 1857. (4), 431, (1) s. — G. Ville, Om de kemiska gödningsämnena. Sthm 1870. VI,'156 s., 1 pl. — S. W. Johnson, Landtbruket och naturvetenskaperna. 1—2. Sthm 1874. X, 258; VI, 275, (1) s.
Utgivit: Ultuna landtbruksinstituts tidskrift. Årg. 1—3. Upps. 1864—56. — Tidskrift för landtbrukare. Arg. 1—2. Upps. 1867—68. — Tidning för trädgårdsodlare. Arg. 20—21. Sthm 1881—82. (Tills, med E. Lindgren.) — Tidning för landtbruksmötet 1886. Sthm 1886. Fol. (Bihang till Norden 1886).
Källor och litteratur
Källor: Jordbruksdep. handl. 3 febr. 1911 (meritförteckn.), RA; H. Juhhn Dannfelt, Kungl. landtbruksakademien 1813—1912 (1913); Matrikel styrelsemedlemmar, lärare och elever vid Ultuna lantbruksinstitut 1849–1$09 (1909).Hänvisa till den här artikeln
Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till.
Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Erik Bergstrand, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18666, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sv. Odén.), hämtad 2024-04-25.
Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18666
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare.
Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Erik Bergstrand, urn:sbl:18666, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sv. Odén.), hämtad 2024-04-25.
