Jonas Apelblad.Silhuett. Statens hist. museum (Museiverket), Helsingfors

Jonas Apelblad

Född:1718-02-25 – Vadstena församling, Östergötlands län
Död:1786-02-17 – Sorunda församling, Stockholms län (på Åkerby.)

Filolog, Kunglig informator


Band 02 (1920), sida 81.

Meriter

Apelblad, Jonas, f. 25 febr. 1718 i Vadstena, d 17 feb. 1786 på Åkerby i Södertörn. Föräldrar: slottssmeden Nils Östensson och Kristina Hellstedt. Efter studier i Vadstena trivialskola och Linköpings gymnasium inskriven som student i Uppsala (under namnet Apelgren) 2 juni 1738; disp. 21 mars 1746 och 12 apr. 1749; fil. magister 13 juni s. å.; företog studieresor genom mellersta och södra Sverige till olika trakter av Tyskland (Pommern, Brandenburg, Sachsen, Thuringén, Hessen, Hannover) och till Danmark 1755–56 samt till Norge juni–sept. 1757. Ämnessven i vetenskapsakademin 16 juli 1747; docent i österländska språk vid Uppsala universitet 13 juni 1750; inskriven vid K-biblioteket och antikvitetsarkivet 14 febr. 1755; adjunkt i grekiska och hebreiska språken vid Uppsala universitet 13 okt. 1756; uppförd i första förslagsrummet till professuren i grekiska 3 dec. 1761; utsågs på ständernas rekommendation till informator för prins Karl (sedermera Karl XIII) 9 aug. 1762 och erhöll lagmans titel s. d.; undervisade även Sofia Albertina; lämnade på grund av riksens ständers brev av 30 jan. 1770 vid mars månads utgång s. å. (K. brev 5 febr.) sin befattning vid hovet med bibehållen lön och levde därefter som privatman på sin gård Åkerby – »föredragande lantlivets lugn framför en ärelysten strävan efter ämbeten, den stillsamma boskapens sällskap framför stridslystna ämbetsbröders»; adlades 29 maj 1772 (af Apelblad) men tog aldrig introduktion på riddarhuset. LVS: 1765; ledamot av patriotiska sällskapet 1777 samt av ett par utländska samfund.

Gift 4 mars 1767 med Sofia Albertinas lärarinna Anna Elisabet Martineau, f. 1730 (döpt 22 jan.), d 1795, dotter till perukmakaren Frans Martineau.

Biografi

De omedelbara intrycken av sin tyska resa, vilken A. företog såsom preceptor för den unge Karl Johan Gyllenborg, har han skildrat i brev till dennes fader, greve Henning Gyllenborg; senare utgav han däröver i bokform flera särskilda arbeten. I jämförelse med de samtida mästerverken på området, Linnés och andras reseskildringar, intaga väl dessa beskrivningar ett tämligen blygsamt rum, men de utmärka sig för sund och vaken iakttagelse. »Handel, hushållning och handaslöjder» äro författarens »förnämsta ögnamärke», men. därjämte ådagalägger han ett livligt intresse särskilt för universitetsförhållanden och för bibliotekens skatter. Inom sitt egentliga vetenskapsområde kom A. ej att producera mycket. I striden om den grekiska professuren (1761–62) fick han också, ehuru av konsistoriets majoritet efter ancienniteten uppförd i första förslagsrummet, stå tillbaka för en yngre medtävlare, den sedermera på denna plats högt förtjänte J. Floderus. När A. därefter för att övertaga uppdraget som informator för prins Karl avgick jämväl från sin adjunktur, sökte han ändock få behålla adjunktslönen. Försöket, som i sina konsekvenser kunde innebära en viss fara för universitetet, avvärjdes emellertid, främst tack vare kanslerns, A. J. von Höpkens, bestämda motstånd.

Sin viktigaste insats har A. gjort på det bibliografiska området. Med stor flit och ihärdighet sammanställde han en kronologisk förteckning över »Anonymi et pseudonymi Sveciæ» (1488–1785) — »ett arbete, som länge på detta område varit den yppersta källa för våra forskare» (Annerstedt) och som först på senaste tid har ersatts av L. Bygdéns stora anonym- och pseudonymlexikon. Det stannade emellertid i handskrift; A. var, såsom han själv skrev till J. H. Lidén, alltför medveten om ett dylikt verks vanskligheter för att under sin livstid vilja framlägga det i det tryckta arbetets avslutade form. Särskilda svårigheter vållade de under frihetstidens sista riksdagar »hoptals» utkomna ströskrifterna, vilkas verkliga författare först under de ändrade förhållandena efter revolutionen började kunna avslöjas; just på detta område har emellertid A:s verksamhet haft särskild betydelse, då utan hans nitiska forskning säkerligen många av denna tids anonyma författare skulle förblivit oss okända. Ännu icke överflödiggjort av senare verk är A:s andra större arbete »Bibliotheca illustris», en bibliografisk förteckning över svenska adelsmäns skrifter jämte knapphändiga biografier över författarna; det avsåg att åtminstone i fråga om i tryck utgivna, icke anonyma arbeten framträda med största möjliga fullständighet — ingen dylik skrift, »större eller mindre», »ifrån boktryckeriernes första början intill närvarande tid», hoppades dess författare vara förbigången — men nådde ej heller det någonsin över handskriftens stadium; en viss bister resignation talar ur A:s tillkännagivna avsikt att kunna inlämna den färdiga samlingen »på något publikt ställe» till förvaring, »intill dess att det latinska språkets oförtjänta förföljelse upphörer och gynnsammare tider återkomma, att förlager kunna vågas på något, som i den dräkten framträder». Vid sidan av sitt bibliografiska arbete ägnade sig A., särskilt under sitt liv som privatman, åt numismatiska studier; ett flertal insända artiklar, delvis av polemisk art, i tidningarna Dagligt allehanda och Stockholms posten samt förslag till skådepenningar och inskriptioner vittna om hans intressen i denna riktning. Då han på hertig Karls begäran givit förslag till den medalj, som präglades till minne av Gustav III:s återkomst till Sverige 1784, fick han mottaga ett nådigt handbrev, som bragte i åtanke också »det myckna goda», hans uppfostran skänkt den höge lärjungen. Även med en del praktiska »rön» i tidens stil har A. framträtt.

Författare

A. B. Carlsson.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

— A:s bägge huvudarbeten förvärvades genom köp till Uppsala universitetsbibliotek 1792; här förvaras ock ett antal brev av honom till olika personer, däribland de ovannämnda till H. Gyllenborg från den tyska resan. Andra brev till och från A. finnas i Bengt Bergius' avskriftssamling i vetenskapsakademins bibliotek. Hans adelsbrev i original, den av konungen godkända ritningen till hans adliga vapen, hertigens ovannämnda handbrev samt några andra uppenbarligen från A. och hans hustru härrörande papper ha kommit till riksarkivet från fruarna Sofi v. Feilitzen och Hilma Eggers, döttrar till A:s dotter Charlotta Sofia och biskop M. Lehnberg.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Dissertatio academica, sacra . Judasorum sub Romanis mutata delineatura. P. I—III*. Upps. 1746, 49, 50. 4: o 68 s. + dedik. (P. I prass. P. Ekerman, II A. Boberg; III resp. Cl. Arvedsson.) — Jämn-förelsen emellan Svea forna och närvarande sällhet, förestäld i ett tal, då Kongl. academien i Upsala yttrade sin underdåniga fägnad öfver Hans Kongl. höghet [Adolf Fredrik] såsom sin canceller, hållet på Östgöta landskaps vägnar. Sthm 1747. 22 s. — Dissertatio academica de rhythmis poétarum sevi aurei. Upps. 1753. 4: o 16 s. (Resp. P. Hulthin.) — Rese-beskrifning öfwer Pomern och Brandenburg. Sthm 1757. 80 s. Ny uppl. Sthm 1762. [Även i tysk övers, i Johann Bernoulli's Sammlung kurzer Reisebeschreibungen, Bd 3, Berlin 1781, s. 1—120, samt tills, med nedan-nämnda tvenne resebeskrivningar särskilt under titel: Jonas Apelblad's Beschreibung seiner Reise durch Ober- und Niedersachsen und Hessen. . ., hrsg. von J. B[ernoulIi]. Berlin & Leipzig 1785. 384 s. — Jmfr även Bernoulli's ovannämnda Sammlnng, 2: er iiberzähl. Bd, 1787, s. 174—179.] — Rese-beskrifning öfwer Saxen. Sthm 1759. 176 s. [Tysk övers, se ovan.] — Disputatio philologico-theologica de usu antiquitatum, prascipue Judaicarum et Grfficarum, in studio theologico. Upps. 1760. 4: o. [Undertryckt av förf., sedan han blivit förbigången till sökt adjunktur inom teol. fakulteten.] — Dissertatio academica, ^iwiii/m Homerica ab interpretibus vulgo male cxplicata sistens. Decas I*. Upps. 1761. 4: o 13 s. (Resp. Joh. Salander.) — Ionse Apelblad Mthr^juara de nummis quibusdam antiquis e mari eiectis (Acta academias electoralis Moguntinas scientiarum utilium quse Erfordiae est, T. II, 1761, s. 500—503). — Strödde anmärkningar i bref til en wän, samlade under en resa igenom några tyska orter. Sthm 1778. 100 s. (Anon.; utg. av Joh. Pfeiffer.) [Tysk övers, se ovan.] — Wälment förslag till kärr och mossars säkra och skyndesamma upodling (Dagl. allehanda, 1778, N:o 275—276; anon.). — Afhandling om gårds-journaler (Hushålln. journal, mars 1780, s. 18—21). — Försök med lösta (ibid., febr. 1782, s. 275—276; undert. J. A.). -— Svar på Kongl. vitterhets academiens fråga: I hvad mon runstenarne uplysa forntidens historia (Vitt.-acad. handl., D. 4, 1783, s. 41—-92; bel. med stora priset 29 nov. 1781). — En Jandtmans bref til en Stockholmsbo [ang. tvenne skådepenningar, över P. W. Wargentin och D. Fehrman] (Stockholms posten, 1784, N:o 296; anon.). [Framkallade i följ. årg. av tidningen, 1785, en livlig, anonymt förd polemik, vari bland A:s motståndare framträdde bl. a. J. Björnstjerna, G. J. Adlerbeth och H. Nicander, vilken sistnämnde såsom VA:s sekreterare funnit sig direkt angripen i A:s artikel; A:s svar återfinnas i N:o 56 och 64 (mot Björnstjerna), 83 och 129 (mot Adlerbeth) samt i 71, 100, 176—182, 184 och 193 (mot Nicander).] — Förteckning på de arbeten, hvilka blifvit författade och til större delen tryckta af herrar och friherrar Rosenhane (Collectio Gjoerwelliana, D. 1, St. 3, 1786, s. 187—203). [Utdrag ur A:s nedannämnda 'Bibliotheca illustris' med tillägg och noter av Shering Rosenhane; ytterligare 'tillagningar' ibid.. St. 4, 1787, s. 340—343.] — A. har även,' anonymt, framträtt med inlägg i den polemik, som 1752 o. följ. år fördes i Lärda tidningar med anledning av J. Ihres tal vid promotionen i Uppsala 1752 om det inbrytande barbariet, samt, likaledes anonymt, med ett flertal artiklar, särskilt i fråga om inskriptioner å medaljer och stenar, i Dagl. allehanda 1778—1783 [1778: N:o 203; 1779: 291; 1780 : 20, 169, 204, 293; 1781: 180, 239, 288; 1782: 31, 232, 240, 285; 1783: 275]; därjämte har han lämnat meddelanden till C. G. Warmholtz, Bibliotheca historica Sveo-gothica, D. 2, 1783 ['Tilägningar'].

Översatt: P. van Musschenbröek, Inledning til naturkunnigheten, den academiska ungdomen til tienst sammanskrefven. Och nu på swenska öfwersatt samt med autorens egna tilsatser förökt. Jemte bifogade anmärkningar af herr S. Klingenstierna ... Sthm o. Upps. 1747. (12), 610, (18) s., 26 pl. [Övers, påbörjad av A. tills, med P. Tiden, fortsatt och fullbordad av P. Lehnberg (anon.).] — J. G. Wallerius, Agriculturas fundamenta chemica. Åkerbrukets chemiska grunder. Upps. 1761. 4: o (4), 321, (1) s. (Diss., prass. Wallerius, resp. Gust. Ad. Gyllenborg; den svenska parallelltexten av A.; anon.) — Europeiske wildar. Sthm 1778. 78 s. [Inneh. tre berättelser, om 'en vild flicka', 'en vild qvinsperson' och 'en vild gosse', den första övers, av A:s hustru, de två senare av A. (anon.).] Handskrifter: Anonymi et pseudonym! Svedas. T. I—IV (1485—1785). [Jämte suppl.:] Ex opima anonymorum messe spidlegium. . . (UB, sign. U. 232—236). — Bibliotheca iliustris, monumenta recensens litteraria nobilium Svedas, tam quas typis sunt vulgata quam quas inedita circumferuntur. Cum sucdnctis auctorum biographiis. T. I—III. (UB, sign. U. 237—239.) —' Räfst med swenska skådemynt, anställd af Numomastix (UB, Ihre-saml. 147: B 2). — 'Lärda östgötar' (UB, sign. W. 612). [Senare sammanställd vol., innehållande av A. lämnade uppgifter för C. H. Braads 'Ostrogothia literära'.] — A. upptar därjämte i sin 'Bibliotheca illustris' ytterligare följ. arbeten t handskrift: en avhandling 'de linguis latina etgrasca,antiquasgothicas germanis sororibus', ämnad att ventileras 1762, då A. kallades till hovet; en fortsättning av resebeskrivningarna, skildrande resan genom Hamburg, Holstein, Danmark och Norge; anmärkningar, rättelser och tillägg till Elisasus Hyphoffs Kort inledning till den gamla och nya svenska historien; en tävlingsskrift i HA 1782 om de forna adeliga värdigheter, jarlar m. fl., i Sverige; samt slutligen en skrift: 'En landtmans lediga stunder, innehållande en räfst med svenska skådemynt, efter vissa fattade reglor, hvilka til almänhetens vidare pröfning upgifvas,' vartill ovannämnda i Ihresaml. befintliga trol. utgör en inledning.

Källor och litteratur

Källor: Brev av A. till H. Gyllenborg, J. Hallenberg, J. H. Liden. C. G. Warmholtz och S. Älf, UB; självbiografi i 'Bibliotheca iliustris' (egenh.), UB; levernesbeskrivning, dat. 30 aug. 1779 (avskr.), biographica, samt K. autografer, RA; Dagl. allehanda, 1781, N:o 288; C. Annerstedt, Upsala universitets historia, 3: 1—2 (1913, 14); L. Bygden, Sv. anon.- och pseudon.-lexikon (1898—1915).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jonas Apelblad, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18745, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. B. Carlsson.), hämtad 2019-05-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18745
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jonas Apelblad, urn:sbl:18745, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. B. Carlsson.), hämtad 2019-05-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se