Meriter

Appelberg, Carl Magnus, f. 16 nov. 1826 å nya varvet vid Göteborg, d 10 apr. 1896 i Linköping. Föräldrar: kaptenlöjtnanten vid flottan Gustav Emanuel Appelberg och Karolina Susanna Eufrosyne Nordberg. Genomgick Göteborgs gymnasium; student i Uppsala 9 dec. 1843; disp. 18 okt. 1845 (De mänskliga hörselverktygens beskrivning och förrättning, pres. G. Varenius); fil. kand. 14 dec. 1850; disp. 13 juni 1851 (Phyceæ Capenses, p. IV, pres. J. E. Areschoug); fil. magister 16 juni s. å.; med. kand. 15 mars 1856; med. lic. 15 dec. 1859; kir. magister 26 maj 1860; avlade ämbetsprovet 1 nov. s. å. Underläkare vid allmänna garnisonssjukhuset 1 apr.–30 sept. 1852; stipendiat i fältläkarkåren 7 okt. s. å.–28 dec. 1854; koleraläkare omkr. tre månader 1853; tjänstgjorde 1854–60 upprepade gånger som uppbördsläkare, så omkr. åtta månader å vaktfartyg i Fårösund under kriget 1854 samt under expedition till södra Europa och Afrika 22 sept. 1857–10 juni 1858; stipendiat i flottan 10 apr. 1856–30 aug. 1860; extra bataljonsläkare omkr. tre månader 1857; extra provinsialläkare i Kisa 21 dec. 1860–4 maj 1861 och ånyo 12 maj 1862–1 okt. 1873; andre bataljonsläkare vid första livgrenadjärregementet 15 juni 1861; förste bataljonsläkare 21 okt. 1862; regementsläkare 2 sept. 1873; läkare vid Tranérska stiftelsen samt distrikts-(extra provinsial-)läkare i Torpa 25 jan. 1874; ledamot av militära hälsovårdskommittén 4 nov. 1876; fältläkare i andra militärdistriktet 2 maj 1879; erhöll avsked från regements- och fältläkarbefattningarna 31 dec. 1894 med tillstånd att kvarstå som fördelningsläkare i fältläkarkårens reserv. RVO 1876; LKrVA 1880; RNO s. å.

Gift 16 apr. 1864 med Augusta Amalia Nordström, f. 23 aug. 1840, d 14 juni 1910, dotter till assessorn Karl Nordström.

Biografi

A. utövade en stor och vidsträckt praktisk läkarverksamhet, särskilt som gynekolog, och åtnjöt bland sina talrika patienter allmänt förtroende. I hemortens kommunala liv deltog han verksamt och tog initiativ till flera företag till bygdens fromma. Först och sist var dock A. militärläkare, och under sin trettitreåriga tjänstgöringstid vid första livgrenadjärregementet liksom i mångahanda särskilda uppdrag, vid fälttjänstövningar, i kommittéarbeten, som en av stiftarna av svenska militärläkarföreningen visade han ett varmt intresse för den militära hälso- och sjukvården och nedlade ett energiskt och fruktbringande arbete på dess utveckling och förbättring. Livligt intresserad av litterär verksamhet, har A. uti talrika uppsatser, föredrag och arbeten, vittnande om lika stor begåvning som gedigna kunskaper, framlagt sina idéer och erfarenhetsrön på dessa områden. Det är emellertid en helt annan sida av A:s liv och verksamhet, som tillförsäkrat honom en betydande plats uti vår odlingshistoria och en låt vara inom en begränsad krets vunnen ryktbarhet. A. var den egentlige stiftaren av det sedermera så berömt vordna »lysande samfundet» S. H. T. Från en ringa början inom ett studentkotteri i Göteborgs nation i Uppsala utvecklade sig detta specifikt studentikosa sällskap under årens lopp till en ganska omfattande sammanslutning av för sången, det glada skämtet och studentminnena intresserade deltagare. Utom moderlogen i Uppsala finnas sedan länge filialloger i Stockholm, Göteborg, Kalmar och Linköping. Om man av personalförteckningarna ser, vilka som varit och äro medlemmar av detta ordenssamfund, och om man känner det enastående intresse, varmed ordenslivet där omfattas, så synes det självklart, att den kulturhistoriska betydelsen därav ej får skattas ringa. A. var under hela sitt liv själen däruti, och för en senare generation står han såsom den där förstod att »taga fasta på en gudaingiven uppfattning om det evigt vackra och det evigt unga, som finnes i svenskt sinne och svensk håg, och som med snillets fjärrblick förstod att giva denna sin solglada uppfattning en sådan yttre form, att icke en prick sedan dess behövt ändras i de lagens tavlor, som han nedskrev vid ordenssamfundets stiftelse. A. var flitigt verksam och högt uppskattad som tillfällighetsskald såväl inom detta sällskap som även genom uppsatser och visor, huvudsakligen i den humoristiska genren, i tidningar och kalendrar samt vid festligheter och sammanträden inom militärläkarföreningen och andra sällskap, som han tillhörde.

Författare

A. Widstrand.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bacchi och Barbaras sommarnöjen år 1856. Tal i sällsk. Par Bricole i Stockholm Barbaradagen 1856. Sthm 1857. 19 s. (Anon.; tills med. J. L. von Sydow.) — Herrarne Andersson eller ett äfventyr i Kisa. Hälft spektakel i två hela akter med inflickade visstumpar. Linköping 1867. 12: o 64 s. (Anon.) — Om svenska militär-läkareväsendet samt arméns och flottans sjukvård i framfarna dagar (Tidskr. i militär helsovård, Bd 1, 187fr> s. 22—37, 97—109; föredrag i sv. militär-läkarefören.). — Skeninge möte. S. H. T.-operett i 3 akter ochi 5 öppningar. Planen af Hugo Lindeberg. Orden af Magnus Appelberg. Musiken af Theodor Lagercrantz. (Händelsen försiggår i Skeninge år 1248.) Linköping 1882. 12: o 69 s. [Musiken, arrang. för piano. 4: o 69 s.] — Pehr Zetzell. Svenska härens förste fältmedicus under pommerska kriget (1757—1762) (Tidskr. i militär helsovård, Bd 7, 1882, s. 18—36; föredrag i sv. militär-läkarefören.). — Handbok för svenska arméns läkare, utg. af svenska militärläkare-föreningen. 1*. Handledning i tjensten. Sthm "1884. XX, 480 s. (Tills. med H. W. Hülphers.) — Carl Anton Wetterbergh (Tidskr. i militär helsovård, Bd 13, 1888, s. 24—35; nekrolog). — Årliga rapporter från andra militärdistriktet och från första livgrenadiärregementet samt talrika anföranden vid sv. militärläkarefören: s årsmöten och i andra distriktsavdelningen m. m., i Tidskr. i militär helsovård 1876—95; ett stort antal dikter i Tal och qväden inom samfundet S. H. T. samt uppsatser och visor i tidningar och kalendrar.

Källor och litteratur

Källor: Lantförsv.-dep. handl. 21 okt. 1862 (meritförteckn.), RA; A. J. Bruzelius, Svensk läkare-matrikel, 1 (1886); nekrolog av E. Edholm i Tidskr. i militär helsovård, Bd 21, 1'896.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Magnus Appelberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18746, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. Widstrand.), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18746
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Magnus Appelberg, urn:sbl:18746, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. Widstrand.), hämtad 2024-04-26.