Meriter

Appellöf, Jakob Johan Adolf, f. 2 nov. 1857 i Garde socken. Föräldrar: kyrkoherden i Roma Johan Fredrik Appellöf och Sofia Adolfina Maria Bolin. Genomgick Visby h. elementarläroverk; avlade mogenhetsexamen 9 juni 1877; student vid Uppsala universitet 18 sept. s. å.; fil. kand. 14 sept. 1881; fil. lic. 18 mars 1885; disp. 13 mars 1886; fil. doktor 31 maj s. å.; har företagit forskningsresor till Bohuslän, särskilt Kristinebergs zoologiska station 1881–83 och 1885, till Medelhavet 1888, samt till Tyskland 1895, allt med anslag dels av vetenskapsakademin, dels av svenska staten, dels av stiftelsen Lars Hiertas minne; har dessutom företagit åtskilliga resor till olika delar av Norges kust från 1890 och till Algier, Sahara, Tunis, Italien, Tyskland etc. 1901 samt deltagit i expeditioner med det norska undersökningsfartyget Michal Sars i Nordsjön och norra Atlanten 1902, 1904 och 1906. Docent i zoologi vid Uppsala universitet 13 dec. 1887–31 dec. 1890; konservator vid Bergens museums zoologiska samling med tillträde 1 jan. 1890; innehavare av den nyinrättade lärostolen i zoologi vid Bergens museum och föreståndare (»bestyrer») för museets zoologiska avdelning fr. o. m. 1907; examinator i zoologi vid Kristiania universitet för studerande, som i Bergen förberett sig att avlägga matematisk-naturvetenskaplig ämbetsexamen från 1908 för en tid av fem år; professor i jämförande anatomi vid Uppsala universitet 28 okt. 1910; föreståndare för Klubbans biologiska station 1915. RVO 1898; LVVS 1903; LVA 1919.

Gift 10 okt. 1892 med Karoline Margarethe Charlotte Kökeritz, f. 31 jan. 1866, dotter till grosshandlaren i Kristiania Karl Fredrik Kökeritz.

Biografi

A. har i huvudsak riktat sin vetenskapliga verksamhet på den marina djurvärlden. Redan innan han slutat sina examensstudier, fängslades hans forskarhåg av de intressanta cephalopoderna (bläckfiskarna), vilka givit honom ämne till ett flertal avhandlingar. I den betydelsefullaste av dessa har han uppvisat homologin mellan de olika bläckfiskgruppernas ryggskal, som företer en så ytterst olikartad utveckling från det i kamrar uppdelade skalet hos spirula och geologiskt äldre former samt sepiaskalet med dess kalklameller till det tunna, svärdlika kitinbladet hos flertalet av nutidens tioarmade bläckfiskar. Såsom en kulmen på detta kom hans upptäckt, att även hos oktopoderna ett motsvarande skalrudiment kan spåras. Sedan A. vunnit anställning vid Bergens museum, bjöds det honom rika tillfällen till undersökningar av havsfaunan i Norges fjordar och i havet utanför, varom även hans vetenskapliga skriftställarverksamhet bär vittnesbörd. Bland de mest värdefulla av hans arbeten från denna tid märkas hans studier över sjöanemonernas embryologiska utveckling. De marina djurformernas utbredning och biologi voro ävenledes föremål för hans intresse, och vid Bergens biologiska havsstation samlades talrika zoologer från skilda länder för att under hans ledning studera havsfaunan, så att denna plats i viss mån blev ett internationellt centrum för marinbiologisk forskning. Han fick även tillfälle att ställa sitt zoologiska vetande i den praktiska fiskerinäringens tjänst, i det att han företog betydelsefulla undersökningar av hummerns utveckling och levnadssätt, vilka kunde läggas till grund för en rationell reglering av fisket. Sedan han återbördats till Sverige, har han också i Bohuslän företagit motsvarande undersökningar. Vid Uppsala universitet har A. ingjutit ett livligt intresse för marin djurgeografi hos dem, som studerat under hans ledning. Tack vare den på Ars initiativ tillkomna Klubbans biologiska station vid Fiskebäckskil ha ökade möjligheter beretts de unga zoologerna vid nämnda universitet att inhämta kunskap om faunan vid vår västkust. Genom sitt glada och kamratliga väsen har A. förvärvat sig talrika vänner, varhelst än hans verksamhet varit förlagd.

Författare

E. Lönnberg.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Japanska cephalopoder. Sthm 1886. 4: o 40 s., 3 pl. (VA Handl., Bd 21, N:o 13; även som gradualavh., Uppsala. 4: o 36 s.,' 3 pl.) — Om skalets bildning hos Sepia officinalis L. (VA Öfversigt, Årg. 44, 1887, N:o 7, s. 495—502). — Teuthologische Beiträge. 1—4 (1—2: Bergens Museums aarsberetn., 1889, N:o 3; 1890, N:o 1. 34 s., 1 pl.; 29 s., 4 pl.; 3—4: Bergens Museums aarbog, 1892, N:o 1. 14 s., 1 pl.). — Om laksens udvikling (Naturen, Kristiania, Aarg. 14, 1890, s. 146—152). — Bastarder bland hansefuglene (ibid., Aarg. 15, 1891, s. 20—23). — Fiske, som aander ved lunger (ibid., s. 100—106). — Om Bergensfjordenes faunistiske prasg. 14 s. (Bergens Museums aarsberetn., 1891, N:o 2.) — Zur Kenntniss der Edwardsien. 32 s., 3 pl. (Ibid., 1891, N:o 4.) — Die Schalen von Sepia, Spirula und Nautilus. Studien uber den Bau und das Wachsthum. Sthm 1893. 4:o 106 s., 12 pl. (VA Handl., Bd 25, N: o 7.) — Nogle dyreformer fra akvarierne i den biologiske station i Bergen (Naturen, Aarg. ,17, 1893, s. 1—16, 138—150). — Ptychodactis patula n. g. & sp. der Repräsentant einer neuen Hexactinien-Familie. 22 s., 3 pl. (Bergens Museums aarbog, 1893, N:o 4.) — Den amerikanske hummer (Norsk Fiskeritidende, Aarg. 13, 1894, s. 37—55). — Qber einige Resultatc der Kreuzbefruchtung bei Knochenfischen. 17 s., 1 pl. (Bergens Museums aarbog, 1894—95, N:o 1.) — Faunistiske undersogelser i Herlo-f jorden. 11 "s. (Ibid., 1894—95, N:o 11.) — Die Actiniengattungen Fenja, Aegir und Halcampoides, Dan. 16 s., 2 pl. (Ibid., 1896, N:o 11.) — Faunistiske undersogelser i 0sterfjorden. 13 s. (Ibid., 1896, N:o 13.) — Nyere undersogelser over hummeren (Norsk Fiskeritidende, Aarg. 16, 1897, s. 116—130). — Ober das Vorkommen innerer Schalen bei den achtarmigen Cephalopoden (Octopoda). 15 s. 2 pl. (Bergens Museums aarbog, 1898, N:o 12.) — Cephalopoden von Temate (Abhandl. hrsg. von d. Senckenberg. naturforsch. Gesellsch., Frankfurt a. M., Bd 24, 1898, s. 561-—637, pl. 32—34). — Om ferskvandenes og havets »soorme» (Naturen, Aarg. 23, 1899, s. 97—108). — Studien uber Actinien-Entwickelung. 99 s., 4 pl. (Bergens Museums aarbog, 1900, N:o 1; belönad med Nanseii-fondens pris.) — Skogmarken (Naturen, Aarg. 26, 1902, s. 321—327). — Havbundens dyreliv (Norges Fiskerier, 1, Bergen 1905, s. 54—116). — Bestimmungstabellen der decapoden Crustaceen, der Pycnogoniden, der Cephalopoden, der Fische, der Echinodermen und der Monascidien des Nord-meeres. [Bergen 1905—08.] 18 s., 1 tab.; 10 s., 1 tab.; 4 s.; 51 s.; 16 s..: 14 s. — Die dekapoden Crustaceen (Meeresfauna von Bergen, H. 2—3, Bergen 1906, s. 113—233, 2 pl., 3 kartor). — Udviklings- og arveligheds- teorier i belysning af den nyere biologiske forskning. Tiltraedelsefore-Isesning (Naturen, Aarg. 31, 1907, s. 166—181). — Wilhelm Lilljeborg (ibid., Aarg. 32, 1908, s. 289—291). — Undersokelser over hummeren (Homarus vulgaris), med saerskilt hensyn til dens optraeden ved Norges kyster. Bergen 1909. 154 s., 10 pl. (Aarsberéth. vedkommende Norges Fiskerier, H. 1, 1909; belönad med J. Frieles guldmedalj.) [Även på tyska såsom Bergens Museums skrifter, N. R., Bd 1, N:o 1. 4: o 79 &*.,< 3
Redigerat: Meeresfauna von Bergen. H. 1—3. Bergen 1901—06.

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. (meritförteckn.), RA; Uppsala univ. matrikel

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J J Adolf Appellöf, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18754, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Lönnberg.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18754
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J J Adolf Appellöf, urn:sbl:18754, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Lönnberg.), hämtad 2024-04-25.