Olof P U Arborelius

Född:1842-11-04 – Orsa församling, Dalarnas län
Död:1915-06-02 – Stockholms stad, Stockholms län

Genremålare, Landskapsmålare


Band 02 (1920), sida 109.

Meriter

2. Olof Per Ulrik Arborelius, den föregåendes son, f. 4 nov. 1842 i Orsa, d 2 juni 1915 i Stockholm. Elev vid konstakademins principskola okt.—dec. 1860 samt vid dess läroverk 1861—68, då han belönades med den K. medaljen; företog som akademins resestipendiat studieresor till Düsseldorf, München, Paris och Rom 1869—72, samt reste senare; upprepade gånger i utlandet. Lärare vid tekniska skolans i Stockholm aftonskola 1880—81 samt överlärare därstädes 1881—1912; tf. professor i landskapsmålning vid konstakademin 22 mars 1901; ord. professor 14 febr. 1902; erhöll avsked 31 dec. 1909. Agré vid konstakademin 1872; LFrKA 1892; RVO 1894; RNO 1908.

Gift 31 maj 1873 med Hedvig Maria Arborelius, f. 5 febr. 1853, d 30 jan. 1909, dotter till ångbåtskommissionären Karl Arborelius.

Biografi

A. var landskaps- och genremålare. I Bergslagen, där han år efter år tillbragte somrarna på Ängelsbergs herrgård, målade han motiv från Snyten, med en iäkta stämning av den veka och täcka mellansvenska naturen. Flera av hans mera bemärkta arbeten ha tillkommit där, såsom »Utsikt av en sjö vid Ängelsberg» (nationalmuseum) och »Bergslagslandskap» (gåva till Västmanlands-Dala nation i Uppsala, 1913). I sin hembygd Dalarna vistades A. så gott som varje år någon tid och sökte sig då huvudsakligen till sin födelsetrakt Orsa och till Flöda, där allmogens färgrika dräkter gav honom motiv med pittoreska grupper, inkomponerade i landskapet. Från 1860-talets brokiga realism mottog han och bevarade in i sina sista år förkärleken för dylika scener, varpå »Timmer-körare i Dalarna» (1884) och »Fäbodvall i Dalarna» (nationalmuseum) äro goda äldre exempel. Till denna genre hör också hans ovanligt vackra målning »Flöda kyrka», där kyrkfolket i brokiga dräkter myllrar framför den vita kyrkan, den grå stenmuren och boden med sin djupt röda färg.

A. stod som få i kontakt med utvecklingen och i ständig växelverkan med de nya strömningarna i tiden. Han anslöt sig till 1880-talets opponenter vid deras första framträdande, och även om han sedan icke följde de radikala ; i de konstpolitiska slitningarna, blev han dock aldrig akademiker i opponenternas mening. Utan att släppa sin' personliga stil och med oförminskad kraft in i sina sista år arbetade han sig fram till en allt större färgklarhet och monumentalitet i kompositionen. Baltiska utställningen 1914 visade flera vackra arbeten från detta senaste skede, däribland den av nationalmuseum inköpta »Blommande hägg». Vill man söka A:s närmaste stilfränder bland 1800-talets olika konstriktningar, utgår han givetvis från den svenska landskapsskolan på Karl XV: s tid och släpper aldrig helt kontakten med denna, liksom genremålningen från 1860-talet även satt outplånliga spår i hans konstnärsskap. Då hans vida, fria syn förde honom över till opponenternas läger, tillägnade han sig mycket av deras friska realism, och i Paris mottog han impulser, som även de blevo en stark faktor i hans konstnärliga skapande. — Mycket av sin bästa kraft ägnade A. åt lärarverksamhet dels vid konstakademin, dels vid tekniska. skolan i Stockholm. Som lärare var A. varmt uppskattad, främst för sin vidsynthet och den aktning för arbetet, han städse visade. Som kamrat och vän var han vördad och avhållen som få, och den glada, friska och känsliga stämning, som vilar över hans konst; låg också över hans personlighet. A:s konst är väl representerad i nationalmuseum, Göteborgs museum, finska nationalgalleriet och. andrå offentliga. samlingar. Hans barn ha i sin; ägo ett flertal av; hans äldre och yngre arbeten, varibland några av de allra bästa ägas av dottern, fröken Mia Arborelius i Uppsala.

Författare

Gerda Boëthius.



Sök i Nationella Arkivdatabasen


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Olof P U Arborelius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18762, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gerda Boëthius.), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18762
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Olof P U Arborelius, urn:sbl:18762, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gerda Boëthius.), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se