Olof Ulric Arborelius

Född:1791-03-02 – Älvdalens församling, Dalarnas län
Död:1868-11-28 – Orsa församling, Dalarnas län

Präst, Lärare, Dialektforskare


Band 02 (1920), sida 107.

Meriter

1. Olof Ulric Arborelius, f. 2 mars 1791 i Älvdalen, d. 28 nov. 1868 i Orsa. Föräldrar: komministern i Älvdalen, sedermera prosten i Mora Olof Persson Arborelius och Ulrika Maria Muncktell. Student i Uppsala 9 okt. 1812; disp. 15 maj 1813; avlade teol. examen 17 maj 1815; disp. 13 juni 1818; fil. magister 16 juni s. å. Kollega vid Falu trivialskola 10 dec. 1817; konrektor vid samma skola 6 dec. 1826; rektor därstädes 2 jan. 1828 (tillträdde 1830); övertog i juni 1821 det s. k. Axmarska boktryckeriet i Falun, som han under firma O. U. Arborelius & comp. drev till juni 1828, då hans kompanjon K. R. Roselli ensam övertog detsamma jämte en därmed förenad bokhandel; utgivare och redaktör av Fahlu tidning, vilken dock ej synes innehålla några mera betydande bidrag av A:s' hand; prästvigd 21 dec. 1822; avlade pastoralexamen 11 mars 1825; kyrkoherde i Orsa 13 apr. 1830 (tillträdde 1831); kontraktsprost 21 mars 1837–1854; bevistade som ledamot av prästeståndet riksdagen 1844–45. Medlem av götiska förbundet.

Gift 1) 20 jan. 1824 med Elisabet Petronella Berglind, f. 9 apr. 1796, d. 22 maj 1837, dotter till handlanden Per Berglind i Falun; 2) 14 sept. 1838 med Lovisa Abrahamina Stenqvist, f. 9 aug. 1809, d. 12 febr. 1839, dotter till bruksägaren Gustav Adolf Stenqvist; 3) 2 aug. 1840 med Charlotta Dorotea Friman, f. 2 aug. 1817, d. 4 jan. 1892, dotter till kyrkoherden i Kyrkefalla och Mofalla, kontraktsprosten Per Friman.

Biografi

Både som skolman och som präst synes A. ha åtnjutit en med djup respekt förenad popularitet. »Det berättas, att då han, ung och stark, predikade prov i Orsa kyrka, han med sin ovanligt sköna stämma så intog folket, att då en motståndare till honom ville avskrämma dem från honom, förebärande hans stora stränghet, som kunde förorsaka, att de knappt vågade lämna honom 'rättigheterna', de svarade: 'Vi ska ha honom, om vi också måste kasta in hans rättigheter genom fönstret'» (Ljungberg). Mot slutet av sin tjänstetid hade han den sorgen att se sitt förhållande till för samlingen bli allt kyligare, en följd av hans motstånd mot de frikyrkliga rörelserna — För vår tid är A. mest känd som dialektforskare. Hans trenne avhandlingar om dalmålet (tillsammans femtifyra kvartsidor) ge visserligen blott en ganska knapphändig framställning av sitt ämne — alltför knapphändig, anmärkte redan en samtida recensent (sannolikt J. H. Schröder, i Svensk litteraturtidning 1813, sp. 800–807) — men utmärka sig genom självständighet i förhållande till föregångare, klarhet och koncentration, i alla dessa avseenden överträffande Reinhold Näsmans dissertation av 1733 (se Näsman). Den uppgift, A. föresatt sig, var å andra sidan vida mindre omfattande än Näsmans: under det denne sökte bestämma dalmålets historiska ställning och betydelse i förhållande till systerspråken, särskilt fornspråken, ej blott i Skandinavien utan även i andra germanska länder, har A. begränsat sig till en rent deskriptiv framställning av en av dalmålets varieteter, Älvdalsmålet, som A. i likhet med föregående och efterföljande forskare på området betraktade som den genuinaste och rikaste. A:s' första avhandling innehåller, utom en kort inledning, en summarisk redogörelse för uttalet samt en ordsamling å omkring 900 artiklar; den andra avhandlingen innehåller huvudsakligen böjningslära, och den tredje innehåller behandlingen av de i dialektgrammatiker — ännu i vår tid — ofta försummade ämnena ordbildningslära och syntax ävensom ett par efter Näsman avtryckta språkprov på Mora- och Älvdalsmål, till vilka A. fogat latinska översättningar. Mot Näsman anmärker A. med rätta att han överskridit de av naturen utstakade gränserna för ett allmogemåls användning, då han — bl. a. i översättningar från bibeln till dalmål — velat tillskapa dialektuttryck för begrepp, hörande till en för dialekten främmande sfär. Själv visar A. blick för det för dialekten karaktäristiska samt förmåga att i huvudsak praktiskt behärska densamma, men i enskildheter röjer även han ofta bristande säkerhet och grundlighet i sin dialektkännedom.

Författare

H. Geijer.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ett mindre antal brev från A. till J. H. Schröder, delvis behandlande hans dialektforskning berörande frågor, förvaras i Uppsala universitetsbibliotek (sign. G. 263 n).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Conspectus lexici linguaa Dalekarlicae. Upps. 1813. 4:o (4), 20 s. (Diss.; praes. E. M. Fant.) — Conspectus grammatices linguae Dalekarlicas. P. I—II. Upps. 1818, 22. 4:o.(3), 18; (2), 16 s. (Diss.; p. I, praes. E. G. Geijer; p. II resp. A. L. Hwasser.) — Theses, quas ad pras-scriptum legis . . . publicas censurae defert Mag. Olavus Udalricus Arborelius ... Falun 1826. 4:o 2 bl.

Utgivit: Fahlu tidning 1822—28:

Källor och litteratur

Källor: G. E. Klemming och J. G. Nordin, Sv. boktryckerihistoria (1883, 84); K. A. K: son Leijonhufvud, Ny sv. släktbok (1906); J. F. Muncktell, Westerås stifts herdaminne, 2 (1844), och P. A.. Ljungberg, Vesterås stifts herdaminne, Ny följd, 2 (1881); Västerås stifts matriklar.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Olof Ulric Arborelius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18763, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. Geijer.), hämtad 2019-06-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18763
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Olof Ulric Arborelius, urn:sbl:18763, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. Geijer.), hämtad 2019-06-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se